Samtliga lärare arbetar regelbundet med skönlitteratur i sin undervisning men det skiljer sig från lärare till lärare när det kommer till hur arbetet med skönlitteratur ser ut.
Tre av de fem intervjuade lärarna (Elin, Lina och Pernilla) arbetar vanligtvis med skönlitteratur genom att låta eleverna läsa tyst för att sedan låta dem göra någon form av uppgift när boken, eller det tänkta kapitlet, är utläst.
Exempelvis förklarar Pernilla att hon lät eleverna ha en läsläxa på 15 minuter om dagen där eleverna sedan fick uppgifter att använda sig av Läsfixarna.
Målet med uppgifterna blev därmed att försöka få eleverna att aktivt tänka efter kring det som de just har läst. Läsfixarna är figurer som fokuserar på olika saker i en text. Exempelvis finns det en spågumma som förutspår vad som ska hända härnäst i texten och en cowboy som med sitt lasso samlar in och sammanfattar den nyss lästa texten. Arbete med läsfixarna kan ses som ett arbetssätt för att nå och utveckla elevernas olika föreställningsvärldar.
Exempelvis när eleverna med hjälp av cowboystrategin ska ringa in de viktigaste dragen i en text. Det i sin tur kan jämföras med den fjärde fasen i Langers teori om byggandet av föreställningsvärldar, där läsaren behöver stiga ur sin föreställningsvärld och objektifiera vad de läst (Langer 2017, s. 29, 41).
Elin använder bland annat den enskilda läsningen till att utveckla elevernas förmåga att skriva egna, fria texter. Litteraturen inspirerar eleverna och ger dem möjliga teman att skriva om. Elin berättar vidare:
När de har läst färdigt en bok så i stället för att skriva en sådan här enkel bokrecension och sätta upp så har de boksamtal med en annan lärare. Så vi har avsatt tid för att, så vart enda bok de läser ut. Så läraren frågar flera gånger i veckan ”någon som har läst färdigt något?” så går de ut och så pratar de om boken. Dels innehållsmässigt och vad de tyckte och så vidare.
Linas elever har 25 minuter tyst läsning varje dag och när eleverna har läst ut en bok får de göra en presentation av vad de läst. Presentationerna alternerar mellan att vara antingen muntliga eller skriftliga för att ge eleverna variation och för att låta dem träna på olika färdigheter. Lina uttrycker det som att ”i denna lilla grupp så hade vi nog fyra A i läsförståelse och jag har en känsla av att det inte hade blivit så bra om vi inte hade jobbat med läsning varje dag.”.
Johanna och Amanda arbetar däremot huvudsakligen med skönlitteratur genom högläsning och efterföljande diskussioner och samtal.
Johanna förklarar att diskussionerna och frågorna hon ställer kan handla om olika saker. Till exempel kan hon ställa frågor för att få en bättre bild av elevernas läsförståelse, eller för att inleda diskussioner om händelser som är relevanta i både litteraturen och i elevernas liv. Johanna menar att hon arbetar mycket med värdegrundsarbete, och att skönlitteraturen spelar en stor roll i det arbetet eftersom eleverna kan leva sig in i litteraturens händelser och på så sätt nå rika diskussioner. Även Amanda betonar att hon använder skönlitteratur som grund för att nå diskussioner som kan bredda elevernas värld och öka deras förståelse för sina medmänniskor. Vidare nämner Johanna att hon även låter eleverna diskutera med varandra i bokcirklar och inte enbart i helklassdiskussioner medan Amanda i stället låter sina elever läsa och diskutera i par eller i små grupper om tre elever. Här framgår det tydligt att de nyss nämnda lärarna arbetar utifrån ett sociokulturellt arbetssätt där eleverna
får lära och utvecklas i samspel med sina klasskamrater (Säljö 2017, s. 260–
261).
6.2 Möjligheter
Arbete med skönlitteratur kan vara gynnsamt på flera sätt. När lärarna beskriver vilka möjligheter som de anser finns med att arbeta med skönlitteratur är det några svar som återkommer, men det finns även svar som skiljer dem åt.
6.2.1 Engagemang
Under intervjuerna är ett återkommande svar att skönlitteraturen bidrar till ett större engagemang hos eleverna när det kommer till läsning. Därmed ser de intervjuade lärarna ofta en möjlighet med att använda skönlitteraturen för att göra eleverna mer intresserade av att inhämta nya kunskaper, i stället för att använda en faktabok. När Pernilla får frågan vad hon ser för möjligheter med att arbeta med skönlitteratur svarar hon:
Motivation kan det ju väcka hos eleverna. Och sedan kanske det är några elever som har det lättare om det är något man ska lära sig. Då kan det kanske väcka lite mer lust att lära om man får göra det genom skönlitteratur, så man lurar dem nästan. Hade det varit ren fakta så kanske de hade haft svårare för det.
Pernilla beskriver att läsning av skönlitteratur är en faktor när det kommer till elevernas engagemang och att hon ”lurar” eleverna att ta till sig kunskaper genom skönlitteraturen. Elin är inne på samma spår som Pernilla när hon beskriver att skönlitteraturen fångar eleverna och gör dem mer intresserade av att läsa. Hon beskriver även att hon kan använda skönlitteraturen för att få upp elevernas intresse och engagemang för ett nytt område:
Behöver inte vara skönlitteratur bara när man ska läsa utan man kan använda det som en inkörsport till andra teman eller så. Så öka läsintresset, nyfikenheten och göra det mer intressant helt enkelt. För ofta när det är skönlitteratur så fångar man ju dem, det är lite än om man har SO så pratar man mycket om fakta. Men skönlitteratur tycker jag fångar barnen. Och det är i alla åldrar.
Johanna beskriver även hon att skönlitteratur gör eleverna engagerade. Det bidrar till att de upplever skolarbetet som något roligt och att de släpper tanken på att det är just läsning. Hon tar det även vidare ett steg och menar att de diskussioner som kan uppstå i samband med läsningen stimulerar eleverna till nya kunskaper:
Så möjligheterna är verkligen att man når ut, men också det här att genom de här diskussionerna och genom att vi läser att också få ut de här kunskapssakerna i det också. Alltså, många hittar något som de är intresserade av och då läggs inte fokus på ”åh vad det är tråkigt att läsa” utan då kommer alla de sakerna automatiskt och så får de ju också med sig all meningsuppbyggnad, allting sådant kommer ju när någonting är kul.
Citatet belyser hur litteratur som passar elevernas intresseområden kan bidra till ökad motivation och ge goda läsupplevelser. I det avseendet överensstämmer Johannas tankar med tidigare forskning om ämnet (Fatheddine & Schmidt 2018; Schmidt 2011).