Lärarnas bild av matematiksvårigheter samt eventuella olustkänslor

olika sätt. L2 menade att dennes negativa matematikbakgrund hade gjort denne mer känslig inför elever i svårigheter. L4 ansåg dock att dennes bakgrund fortfarande påverkade denne då L4 ännu inte var riktigt bekväm med ämnet utan enbart undervisade i matematik för att denne måste. Slutligen ansåg två av lärarna att de inte alls påverkades av sin bakgrund då de såg matematikämnet som ett ämne likt alla andra.De flesta av de intervjuade lärarna ansåg sig formade av den egna bakgrunden och i deras svar kan jag dra en parallell till Persson (2009) som i sin studie kom fram till det samma, att de egna erfarenheterna av skolämnet matematik i största grad påverkade dig som pedagog eftersom pedagogen är färgad av de egna upplevelserna. Det är dock upp till den enskilda pedagogen att avgöra om denna påverkan är positiv eller negativ.

3.2 Lärarnas bild av matematiksvårigheter samt eventuella olustkänslor

De Intervjuade lärarna var eniga i sina åsikter om att matematiksvårigheter. De menar att dessa svårigheter härstammar från brister i den matematiska bakgrunden. Brister i den matematiska bakgrunden menar de intervjuade lärarna kan vara så grundläggande saker som att eleven inte har lärt sig multiplikationstabellen riktigt. De intervjuade lärarna var även eniga om att matematiksvårigheter kunde vara när en elev ”fastnar” och inte förstår det den gör, det vill säga, eleven kommer inte vidare. L1 menar:

”Det handlar om elever som av någon anledning fastnar och inte kommer vidare, de räknar alltså utan förståelse för det de gör. Men för mig ska det vara mycket djupt, alltså en elev som har kört fast rejält, för att jag ska kalla det matematiksvårigheter och inte enbart slarv eller ett tillfälligt misstag”

Enbart L4 och L2 lyfter fram pedagogens roll och nämner att matematiksvårigheter kan vara när pedagog har svårt att få eleven vidare. L2 uttryckte lärarens roll i själva processen och menar att:

”Jag ser det som att eleven har brister längre bak i sin matematikutveckling men att det inte har upptäckts av en lärare och eleven har därför kört på trots

32

att eleven har brister som i längden inte går att maskera, förr eller senare kommer dessa brister att lysa genom”

Trots att lärarens roll nu lyfts fram ligger fortfarande betoningen på att det är eleven som hamnar i svårighet. L1 menar att dessa brister lyser igenom förr eller senar, oftast blir det markant när talen och uppgifterna blir svårare.

Samtliga lärare anser att de upptäcker matematiksvårigheter hos en elev när den ”kör fast” och inte hänger med. Alla pedagoger utom en lyfter fram diagnoser (kontrolltest från matematikboken) som ett sätt att upptäcka de elever som har det svårt. L2 är ensam om att inte nämna diagnoser utan pratar i stället om när:

”… du som lärare upptäcker att din elev räknar helt uppåt väggarna, eleven räknar helt utan förståelse och kan inte förstå de operationer som han gör utan kör bara på och liksom gissar sig fram till svaret, helt enkelt mekanisk räkning utan förståelse ”

Vad anser de intervjuade lärarna är extra svårt för eleverna att förstå i matematik och finns det någon speciell punkt där de upplever att många elever brukar fastna? På denna fråga var de lärare som undervisar i år3 var eniga om de svårigheter som deras elever brukar stöta på. De menade alla att introduktion av nya räknesätt var en svår punkt för eleverna men att de oftast inte var någon elev som riktigt fastnade om det inte rörde sig om en elev med mera specifika matematiksvårigheter beroende på till exempel läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. L5 uttryckte det på följande sätt:

”Du stöter ofta på problem när du introducerar nya räknesätt, speciellt subtraktion, multiplikation och division. Men lyckas du bara få eleverna att förstå att det till exempel handlar om upprepad addition eller att du lyckas få dem att se logiken med det hela så brukar det inte vara några problem för eleverna. De elever jag har stött på som har verkliga problem har alla antingen haft dyskalkyli, dyslexi eller haft dokumenterade läs- och skrivsvårigheter. Jag

33

tror det handlar om svårigheter med minnet, eller snarare arbetsminnet. Men i dessa fall har jag alltid tagit stöd av skolans specialpedagog”

Klasslärarna i år4 var inte lika eniga i sitt svar. Men alla kunde uppleva svårigheter för eleven vid introducering av bråk. De upplevde alla att många elever hade svårt att se logiken bakom hur räkningen ska gå till. L6 menade att:

”Många elever verkar ha luckor som går tillbaka till så enkla saker som förståelsen av heltal. Därför verkar det vara svårt för eleverna att förstå det logiska bakom bråk, en elev kan ha svårt att se vilket bråktal som är störst 1/3 eller 1/4. Eleverna ser oftast bara siffran efter bråkstrecket och fyra är ju mer än tre så därför blir svaret ofta fel, de missar att se helheten”

Andra svårigheter som enbart lyftes fram av L2, var elevernas svårigheter vid introducering av decimaltal och division. L2 kunde se en svårighet här och sa:

”Många av de elever jag mött genom åren har haft det svårt vid räkning med decimaltal. De har svårt för att förstå positionerna och siffrornas värde beroende av var i talet de står. (…) Vid introducering av division brukar det till en början gå bra, när det handlar om enkla tal men när det blir svårare fastnar många, speciellt de elever som är osäkra på multiplikationstabellen”

Den gemensamma nämnare vid svaret på denna fråga var att de alla såg svårigheterna som luckor längre bak i elevens matematikutbildning. De identifierade alla att de svårigheter en elev stötte på hade sin grund i rätt basala kunskaper så som till exempel brister i förståelsen av heltal.

Sammanfattande analys: Analysen av lärarnas syn på matematiksvårigheter visar att lärarna

bedömer dessa svårigheter som något eleven hamnar i och som härstammar från luckor i dess matematikinlärning, att bristerna ligger längre bak i elevens skolgång och att dessa brister har misstas an en tidigare pedagog. Jag kan därför dra slutsatsen att lärarna anser att