Lärarnas framställning av de mänskliga rättigheterna som teoretiska begrepp

Precis som teoretikerna har lärarna åsikter om hur MR ska framställas i undervisningen: ska de framställas som moraliska eller juridiska rättigheter? Åsa och Karin menar att de belyser MR ur båda lägren på grund av att man inte kan förklara MR bara ur det ena lägret. Åsa säger till och med att de lagar som tar upp MR är en produkt av människors moral och att lagarna endast kan verka genom människors moraliska skyldighet. Karin anser istället de båda områdena måste användas för att se hur debatten kring MR ter sig i internationella relationer. Nils väljer istället att huvudsakligen framställa MR genom ett moraliskt perspektiv. Anledningen till detta ger han två svar på. Det första är att det är det enklaste att göra för att upprätthålla elevernas intresse,

34

annars får man trettio huvuden som slår i bänken framför en. Andra svaret utvecklas till en diskussion om hur lagar, konstitutioner och UDHR blev till. Påpekningen att UDHR inte är en smältdegel av lagar från olika länder utan en produkt av andra världskriget, politisk filosofi och moralteori. Det är en produkt som visar hur världen efter andra världskriget ville att världen skulle se ut. Carl ställer sig på motsatt sida av Nils och menar att MR i huvudsak är ett juridiskt område, men att där finns moraliska aspekter. Här pekar han på att utan folkrättens dokument skulle MR inte kunna grundas i någonting. Visserligen nämner han att MR skulle kunna utgå från naturrätten, men här poängterar han att detta inte är något fast. Naturrätten kan man inte ta på men UDHR kan man se och läsa.

I detta resonemang ser vi lärarnas tolkningar av begreppet, vilka kan analyseras från teoretiskt håll. Idén att framställa MR som en moralisk rättighet kan både Griffin (2008), O´Byrne (2012) och Sen (2004) skriva under på. I deras teorier måste MR grundas i ett moraliskt handlingsmönster för att MR-begreppet inte ska förlora sin själ till lagstiftande byråkrater. Men att det skulle bli ett slut på de mänskliga rättigheterna bara för att de moraliska idéerna blir abstrakta finner förespråkarna för den universella MR-teorin absurt. Enligt dem, till exempel Rawls (Kymlicka, 1995), agerar Wiendeklarationen från 1993 och UDHR likt en underliggande garant till de mänskliga rättigheterna och förhindrar att artiklarna skulle förvandlas till rena abstraktioner. Anledningen till att de inte förvandlas till abstraktioner är på grund av att de kontrakt som stater skrivit under på, därmed måste dokumenten följas av dessa stater.

Även om lärarna framställer de mänskliga rättigheterna som moraliska och juridiska rättigheter har ingen direkt skildrat MR genom human rights theory2. Nils svarar målande på frågan om han

belyser någon teori i undervisningen: ”Nä inte så att nu mina vänner ska vi tala om den här

teorin”. Däremot visar han hur liberalismen, feminismen, ekologismen och nazismen ser på MR.

Här säger han ironiskt att nazismen tar hänsyn till de mänskliga rättigheterna, det är bara det att inte alla får ta del av dem. Karin tar en politisk approach i sin undervisning och belyser hur MR blivit mottaget runt om i världen. Här presenterades en jämförelse eleverna hade fått göra med I- och U-länder. Sammantaget visar de båda lärarna att det är viktigt att hålla sig nyanserad och presentera MR ur olika perspektiv när man lyfter begreppet ur en politisk vinkel.

35

Nils framställning av MR-begreppet länkas till liberalismens grundpelare med rätten till liv, egendom och frihet, samtidigt som detta perspektiv utmanas av andra ideologier och vice versa. Karins jämförelse av de olika I- och U-länderna lyfter frågan om vilka av rättigheterna som är mer eller mindre viktiga för världens stater. Jämförelsen av länderna kan analyseras ur två olika vinklar med hjälp av Douzinas (2000) teori och Asian Values-diskursen (Langlois, 2001). Antingen sker det en nyanserad jämförelse mellan världens stater eller så framställs MR i enlighet med vad Douzinas (2000) kallar för den liberala MR-mytologin. I en sådan framställning skulle exempelvis länder som USA framstå som bättre än Kina. Men en nyanserad MR-undervisning skulle visa att båda staterna tillämpar dödstraffet och därmed bryter mot de mänskliga rättigheterna.

36

7 Slutsats och diskussion

I denna sista del kommer jag att diskutera vilka kopplingar den tidigare forskningen har till resultatet som presenterades i den förra delen. I diskussionen kommer jag att besvara frågeställningarna hur samhällskunskapslärare framställer MR-begreppet i undervisningen? och

vad innebär MR-begreppet för samhällskunskapslärare? Diskussionen handlar om att MR-

undervisningen bör nyanseras för att eleverna inte ska få en ensidig presentation av MR, samt om hur ämnesplanen, läromedel och andra dokument påverkar vilken innebörd samhällskunskapslärare lägger i MR-begreppet.

Den forskning jag tagit min utgångspunkt i belyser att MR-undervisningen ofta tar sin startpunkt i andra länders kränkningar av MR än hemlandets beteende. Här är det Decara och Timm (2013), Bennett och O´Malley (2015), Canlas, Argenal och Bajaj (2015), Tullberg och Nilsson (2013) som har beskrivit hur den rådande situationen om MR-undervisningen ser ut. Arbetets resultat både korrelerar och skiljer sig från denna forskning. Likheterna som uppdagas är att den MR- undervisning som Åsa bedriver kan få elever från andra kulturer att se sina hemländer nedslagna av MR-kritik, medan etniskt svenska elever ser sitt hemland som bättre än andra. En sådan MR- undervisning delar upp världen i vi som följer MR och dem som inte följer MR. Att MR-undervisning kan få denna prägel är en av slutsatserna Tullberg och Nilsson (2013) kunde dra från sin kartläggning. Samma slutsats kom även Canlas, Argenal och Bajaj (2015), samt Decara och Timm (2013) framtill, då den egna staten hellre pratar om hur andra stater kränker MR. Uppseendeväckande är att en MR-undervisning som enkom granskar andra länder resulterar i att elever ser befolkningen i andra länder som oförmögna att följa MR. Påståendet styrks av Bennett och O´Malleys (2015) forskning som utgår från MR- undervisningen i USA, vars undervisning ofta har en överlägsen ton mot U-länder. Denna typ av MR-undervisning kan få negativa och rentav rasistiska konsekvenser understryker Cole (2012). Adami (2014) pekar på att de undervisningsmetoder de tidigare författarna tagit upp brännmärker UDHR som ett postkolonialt påfund á la mission civilicatrice. Mitt resultat skiljer sig mot forskningen när man granskar utlåtandena från lärarna Carl, Nils och Karin. Lärarna granskar inte bara andra staters MR-arbete utan även Sveriges, då de visar i sin undervisning att Sverige brister i sin behandling av minoriteter. Cole (2012) argumenterar för denna typ av nyanserad

37

MR-undervisning som problematiserar alla länders bristande respekt för MR. Metodiken resulterar i att rasismen i skolan och i förlängningen samhället minskar, eftersom man inte bara kritiserar andra länder.

Vad lärarna är samstämmiga om är att de alla utgår från UDHR i sin framställning om MR i sin undervisning, vilket kan ha sin bakgrund begreppet finns med i ämnesplanen för SAM. Den bakomliggande orsaken kan också vara hur MR skildras i de läromedel lärarna använder. Ämnesplanen och läromedlen kan i sin tur vara påverkade av innehållet i finalversionen av

International Congress on the Teaching of Human Rights (UNESCO, 1978) och skrivelsen En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006-2009 (Persson och Orback,

2006). De två tunga verken pekar på att MR-undervisningen ska ta sin utgångspunkt i MR som en universell rättighet alla människor har rätt till. Att MR är en universell rättighet poängterar lärarna, men de skiljer sig på punkten om MR är en rättighet grundad i moralisk eller juridisk rätt. Carl framställer MR mer som en moralisk rättighet går i detta fall mot den etablerade strömmen, då de två verken framställer MR ur en juridisk vinkel. Vad gäller MR-begreppet enas lärarna om att det både har en moralisk och juridisk sida till sig, men att lärare kan ha slagsida åt det ena eller andra hållet.

Även om detta är en mycket liten studie på fyra samhällskunskapslärare presenterar jag en bild av MR-undervisningen som både erfarna och nyexaminerade samhällskunskapslärare bör ta del av. Jag anser att studien visar att samhällskunskapsläraren måste visa att MR-frågor finns i elevernas närhet och inte bara i fjärran länder. För att visa att MR finns i elevernas närhet kan läraren använda sig av verklighetsbaserat lärande, samt de erfarenheter och känslor eleverna möjligen har om MR. För det är i denna typ av undervisning de bearbetar MR-begreppet, vilket Sen (2004) framhöll i sin Elements of a Theory of Human Rights. Samhällskunskapslärarens framställning av de mänskliga rättigheterna är här a och o, då den avgör hur eleven kommer att tolka sin omvärld. Skolans värdegrund är grundad på MR, vilket ger skäl till att MR- undervisningen ska vara utformad på samma sätt. MR bör därmed införlivas i samhällskunskapsundervisningen till största möjliga grad. Samhällskunskapsläraren bör utforma en MR-undervisning vilken granskar och analyserar hur MR efterlevs både i den stat undervisningen sker i och andra stater. Detta bör ske då det är en av vägarna till att skolans

38

värdegrund blir verklighet, då Cole (2012) visar att en undervisning som enkom klankar ner på andra stater och folkgrupper får följden att rasismen på skolorna ökar.

Till följd av mitt resultat och vad tidigare forskning påpekat menar jag på att samhällskunskapslärare bör förhålla sin MR-undervisning nyanserad, och inte vara rädd att släppa in human rights theory i undervisningen. Kunskapen om att kunna tolka omvärlden ur olika teoretiska perspektiv gör att MR-undervisningen blir ännu mer nyanserad. Men varför ska man lyssna på det jag presenterat. Detta är trots allt en mycket liten kvalitativ studie som inte kan generaliseras i högre grad, då resultatet baseras på fyra intervjuer. Här vill jag emellertid poängtera att undersökningen inte syftade till att ge generaliserbara svar. Syftet var att analysera lärarnas utsagor, vilka visade sig bidra till slutsatsen att MR-undervisningen bör hållas nyanserad.

En annan intressant aspekt av min metod är den kvalitativa semi-strukturerade intervjun. Här ska det påpekas att även om jag hade målet att få en likvärdig intervjustruktur vid varje träff blev så inte fallet. Detta berodde på flera faktorer som lärarens kunnighet i området, om jag träffat personen innan eller till och med om läraren fått frågorna av rektor. Den intressanta frågan är om en annan person skulle fått ut samma svar från lärarna om de gjorts vid ett tidigare eller senare tillfälle, givet att personen skulle utgått från samma premisser som jag. En annan premiss som skulle varit intressant att få undersökt är om man skulle fått ut samma svar om man skulle varit helt öppen om vad undersökningen handlade om. Vad gäller den presenterade forskningen och de teoretiska perspektiven kunde dessa två delar säkerligen gjorts mer utvecklade om detta arbete gjorts i grupp.

Ska man fortsätta in på den inslagna vägen tror jag att en större kvalitativ undersökning är befogad, på grund av att man inte får lika kvalitativa svar från en enkätundersökning som man får av en intervju. Vad den kvalitativa forskaren eller forskarna bör fokusera på är min första fråga hur samhällskunskapslärare framställer MR-begreppet i undervisningen. Fortsatt forskning på frågan skulle tillföra samhällskunskapslärare kunskap om hur man bäst bedriver undervisning om MR.

39

Referenser

Litteratur

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bring, Ove (2011). De mänskliga rättigheternas väg: genom historien och litteraturen : [artikel

1 : alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter ; de har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap].

Stockholm: Atlantis

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. [2 rev uppl.) Malmö: Liber. Cole, Mike (red.) (2012). Education, equality and human rights: issues of gender, 'race',

sexuality, disability and social class. 3. ed. London: Routledge

Douzinas, Costas (2000). The end of human rights: critical legal thought at the turn of the

century. Oxford: Hart

Kymlicka, Will (1995). Modern politisk filosofi: en introduktion. Nora: Nya Doxa

Langlois, Anthony J. (2001). The politics of justice and human rights: Southeast Asia and

universalist theory. Cambridge: Cambridge University Press

Långström, Sture och Arja Virta (2011). Samhällskunskapsdidaktik- Utbildning i demokrati och

samhällsvetenskapligt tänkande. Lund : Studentlitteratur AB.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola

2011. Stockholm: Skolverket

Elektroniska källor

Adami, Rebecca (2014). Human rights learning [Elektronisk resurs] : the significance of

narratives, relationality and uniqueness. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms

universitet, 2014. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-

102555(Hämtad 2016-04-06)

Beitz, Charles R. (2009). The idea of human rights [Elektronisk resurs]. Oxford: Oxford University Press. Tillgänglig på Internet:

40

https://docs.google.com/file/d/0B0_FjdluRK7uNmFkZTA1NDctOWZmYy00YTJjLTg1Z WYtMGVkOTIzOTExYTU1/view (Hämtad 2016-04-11)

Bennett, Michael och Susan O´Malley (2015). Introduction: Radical Teaching About Human

Rights. Radical Teacher- a Socialist, Feminist, and Anti-racist Journal on the Theory and

Practice of Teaching. No. 103 (Hösten 2015). DOI 10.5195/rt.2015.252. Tillgänglig på Internet:

https://radicalteacher.library.pitt.edu/ojs/index.php/radicalteacher/article/view/252/156 (Hämtad 2016-04-14)

Canlas, Melissa, Amy Argenal och Monisha Bajaj (2015). Teaching Human Rights from Below:

Towards Solidarity, Resistance and Social Justice. Radical Teacher- a Socialist, Feminist,

and Anti-racist Journal on the Theory and Practice of Teaching. No. 103 (Hösten 2015). DOI 10.5195/rt.2015.226.

Tillgänglig på Internet:

https://radicalteacher.library.pitt.edu/ojs/index.php/radicalteacher/article/view/226/160 (Hämtad 2016-04-14)

Darren O'Byrne (2012) Re-imagining the theory of human rights. The International Journal of Human Rights, 16:7, 1078-1093, DOI: 10.1080/13642987.2012.661368

Tillgänglig på Internet: http://dx.doi.org/10.1080/13642987.2012.661368 (Hämtad 2016-04-06)

Decara, Cecilia och Lene Timm (2013). Menneskerettigheder på skoleskemaet- En udredning. Köpenhamn: Institut for Menneskerettigheder Danmarks Nationale

Menneskerettighedsinstitution.

http://menneskeret.dk/files/media/dokumenter/udgivelser/skole_pixi_dk_samlet.pdf (Hämtad 2016-04-14)

Douzinas, Costas (2008). The ‘end’ of human rights. The Guardian. Publicerad 10-12-2008. Tillgänglig på Internet:

http://www.theguardian.com/commentisfree/2008/dec/10/humanrights-unitednations (Hämtad 2016-04-29)

Flowers, Nancy (2015) The global Movement for Human Rights Education. Radical Teacher- a Socialist, Feminist, and Anti-racist Journal on the Theory and Practice of Teaching. No. 103 (Hösten 2015). DOI 10.5195/rt.2015.237.

Tillgänglig på Internet:

https://radicalteacher.library.pitt.edu/ojs/index.php/radicalteacher/article/view/237/157 (Hämtad 2016-04-14)

41

Griffin, James (2008). On human rights [Elektronisk resurs]. Oxford: Oxford University Press Tillgänglig på Internet:

http://www.oxfordscholarship.com.proxy.mah.se/view/10.1093/acprof:oso/978019923878

1.001.0001/acprof-9780199238781(Hämtad 2016-04-06)

Habermas, Jürgen (2010). The Concept of Human Dignity and the Reaclistic Utopia of Human

Rights. METAPHILOSOPHY Vol. 41, No. 4, July 2010 0026-1068. Oxford: Blackwell

Publishing Ltd. Tillgänglig på Internet:

http://onlinelibrary.wiley.com.proxy.mah.se/doi/10.1111/j.1467-9973.2010.01648.x/epdf (Hämtad 2016-06-01)

Locke, John (1690). Two treatises of government [Elektronisk resurs] in the former, the false

principles and foundation of Sir Robert Filmer and his followers are detected and overthrown, the latter is an essay concerning the true original, extent, and end of civil government.. From The Works of John Locke. A New Edition, Corrected. In Ten Volumes.

Vol. V. London: Printed for Thomas Tegg…Prepared by Rod Hay for the McMaster University Archive of the History of Economic Thought.

Tillgänglig på Internet: http://socserv2.socsci.mcmaster.ca/econ/ugcm/3ll3/locke/government.pdf (Hämtad 2016-05-01) Nationalencyklopedin (2016), Holism. http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/holism (Hämtad 2016-06-01)

OHCHR (1993). Vienna Declaration and Programme of Action -Adopted by the World

Conference on Human Rights in Vienna on 25 June 1993. FN.

Tillgänglig på Internet: http://www.ohchr.org/EN/ProfessionalInterest/Pages/Vienna.aspx (Hämtad 2016-03-31)

Persson, Göran och Jens Orback (2006). Regeringens skrivelse 2005/06:95 - En nationell

handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006–2009. Stockholm:

Justitiedepartementet. Publicerad: 9 mars 2006. Tillgänglig på Internet:

http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/060314/cd54a7dcaf2c74ce0d4d8e4fb 235b55b/s200506_95.pdf

(Hämtad 2016-03-31)

Svenska FN-förbundet (2008). Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. UNRIC Bryssel. Tillgänglig på Internet:

42

http://www.fn.se/PageFiles/7177/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf (Hämtad 2016-04-01)

Sen, Amartya (1999). Development as freedom [Elektronisk resurs]. 1st. ed. New York: Knopf. Tillgänglig på Internet:

https://docs.google.com/file/d/0BzkJlaZO9XkdUmZOLXdZelpCcG8/edit (Hämtad 2016-04-14)

Sen, Amartya (2004). Elements of a Theory of Human Rights. Philosophy & Public Affairs , Vol. 32, No. 4 (Autumn, 2004), pp. 315-356. Publicerad av Wiely. Tillgänglig på Internet: http://www.jstor.org/stable/3557992 (Hämtad 2016-04-13)

Skolverket (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola?: en kvantitativ analys av

likvärdighet över tid. Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet:http://www.skolverket.se/publikationer?id=2816 (Hämtad 2016-04-26)

Tullberg, Andreas och Frida Nilsson (2013). Kartläggning av utbildningsmaterial om de

mänskliga rättigheterna för den svenska grundskolans årskurs 9 samt gymnasieskolan.

Lund: Historiska institutionen, avdelningen för mänskliga rättigheter vid Lunds universitet. Tillgänglig på Internet:

http://www.levandehistoria.se/material/kartlaggning-utbildningsmaterial-om-de- manskliga-rattigheterna

(Hämtad 2016-03-25)

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

(Hämtad 2016-04-14)

UN (1948). The Universal Declaration of Human Rights. Paris. Publicerad: 10-12-1948. Tillgänglig på Internet: http://www.un.org/en/universal-declaration-human-rights/ (Hämtad 2016-06-02)

UNESCO (1978). International Congress on the Teaching of Human Rights – Final doucument. Paris. Publicerad: 28-09-1978.

Tillgänglig på Internet: http://unesdoc.unesco.org/images/0003/000326/032644eb.pdf (Hämtad 2016-04-14)

43

Conseil Constitutionnel (2002). DECLARATION OF HUMAN AND CIVIC RIGHTS OF 26

AUGUST 1789. Tillgänglig på Internet:

http://www.conseil-constitutionnel.fr/conseil- constitutionnel/root/bank_mm/anglais/cst2.pdf

(Hämtad 2016-05-11)

Muntliga källor

Carl. Leg. Samhällskunskapslärare på gymnasieskolan Alfa. 2016. Intervju 13 april. Karin. Förstelärare. Leg Samhällskunskapslärare på gymnasieskolan Beta. 2016.

Intervju 12 april.

Nils. Leg. Samhällskunskapslärare på gymnasieskolan Alfa. 2016. Intervju 19 april. Åsa. Leg. Samhällskunskapslärare på gymnasieskolan Gamma. 2016 Intervju 18 april.

44

Bilagor