I föregående kategori nämner vi kommunikation som en förutsättning för elevens möjlighet att känna till sin rätt till inflytande. Emellertid måste en part veta vad den ska förmedla om det ska komma den andra parten tillgodo. I vår studie är inblandade parter skolans personal och eleverna. Vem ansvarar för att lärarna har kännedom om styrdokumenten och därmed möjlighet att förmedla innebörden i dem till elevena? Det finns avsnitt i styrdokumenten som är otvetydiga när det gäller vad skolan och lärarna
skall göra.
Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas
152 a.a.:58 153 a.a.:33
154 Myndigheten för skolutveckling 2008:21 155 Skolverket 2001:61
professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som det omgivande samhället.156
Ett ”aktivt samspel” förutsätter diskussion mellan de ovan nämnda parterna och meningsfulla samtal kräver ingående kunskaper om de nationella målen då ”Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har”.157
Lärarna är också på det klara med målens betydelse, men en viss gradskillnad framträder: ”NU-03 visar att de flesta lärarna, ungefär 90 procent anser att kursplanens mål är viktiga. Dock anser mindre än hälften av lärarna att de är av mycket stor vikt.158
Den kunskapssyn som präglar de nationella målen är som har beskrivits starkt knuten till elevens enskilda förutsättningar. I praktiken betyder det att den individualiserade kunskapsutvecklingen ska återspeglas i både strävansmålen, alltså riktlinjerna för skolans arbete, och kunskapsmålen, alltså de mål som varje elev ska uppnå,159 i
praktiken genomförande, bedömning och betyg. Strävansmål och kunskapsmål präglas i styrdokumenten av allsidighet. Strävansmålen ålägger läraren att ”svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer”.160 I kunskapsmålen heter det att skolan
ansvarar för att varje elev ”Kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans”.161
Definitionen ”olika former” är genomgående i läroplanens och kursplanernas kunskapssyn. I kursplanen för svenska använder man uttrycket ”vidgat textbegrepp” för att belysa svenskämnets skiftande karaktär.162 Med ett vidgat textbegrepp menar man
även språkliga uttryck utöver det skrivna ordet. Det rymmer sådana uttryck som film, teater, musik och dataspel.
Hur ser lärarnas målförståelse ut om vi ser på deras och elevernas vardag? Som vi belyste i den första kategorin (se 4.1) saknar eleverna i många fall kunskap om bedömningens grunder.
156 Skolverket 2009a:7 157 a.a.:5
158 Skolverket 2008 se Myndigheten för skolutveckling 2008 159 Skolverket 2009a:8
160 a.a.:13 161 a.a.:10
Eleverna informeras inte alltid tydligt om på vilka grunder betygen sätts. De underlag som lärarna sätter betyg utifrån, uppfattas dock av de flesta elever som rimliga och allsidiga, men skriftliga prov dominerar fortfarande.163
Utbildningsinspektionen 2004 fastslår också att
Ungefär vart tredje rektorsområde med elever i årskurs 9 (bör förbättra sitt arbete med att eleverna ska nå målen). En viktig förutsättning för att kunna nå goda kunskapsresultat är att som elev känna till målen för skolans verksamhet. I drygt 40 procent av grundskolorna har inspektörerna bedömt att eleverna inte i tillräcklig utsträckning känner till målen för den egna utbildningen.164
Således behöver skolorna arbeta med kännedom om målen.
Ungefär vart fjärde rektorsområde har bedömts behöva åtgärda eller förbättra den pedagogiska verksamheten inom ett antal områden. Enligt inspektörerna finns det möjligheter att stärka den pedagogiska processen och att arbeta för att eleverna i högre grad skall nå kunskapsmålen genom att förbättra
− elevernas kännedom om målen i utbildningen,
− hur arbetssätt och arbetsformer utformas i den pedagogiska praktiken så att de främjar utvecklingen av kunskaper och färdigheter.165
Skolverkets bedömning grundar sig på elevernas målkännedom, som rimligtvis måste bottna i lärarnas kännedom om målen.
En fara i många skolor är ibland att enbart uppnåendemålen fokuseras och strävansmålen glöms bort. Strävansmålen anger riktningen för utbildningen och en fördjupad diskussion kring dessa skulle ge skolan en gemensam bas för undervisningen. I sådana skolor är de också varierande kvalitet på lärarnas förmåga att informera elever och föräldrar om vad som krävs att nå mål att sträva mot och mål att uppnå i grundskolans läroplan.166
Vi tolkar en ”gemensam bas” som en så objektiv målförståelse som möjligt.167 Att arbeta
mot en gemensam förståelse kan upplevas så problematiskt att ”arbetet därför inneburit omskrivningar av de nationella kriterierna på samma abstraktionsnivå”.168
Formuleringen ”Varierande kvalitet på lärarnas förmåga”, från citatet ovan, är öppen för tolkning. Det kan tyda på bristande kunskaper i målbeskrivningarna eller en oundvikligt subjektiv 169 eller godtycklig tolkning av dessa: ”Vissa lärare har en schabloniserad bild
163 Skolverket 2005:74 164 a.a.:17 165 a.a.:19 166 a.a.:43 167 Skoverket 2008:32 168 Myndigheten för skolutveckling 2008:63 169 Jönsson 2010:33
av betygsstegen. Antingen har de den i ”bakhuvudet” eller nedskriven i någon form av betygstrappa eller liknande.170 Vidare visar intervjuer med samhällslärare att de ”varken
läser eller följer kursplanen särskilt noggrant”.171
Det kan också tyda på ovilja att förmedla målen eller okunskap om den del av styrdokumenten som ålägger lärarna att göra just detta. Det kan också tyda på att skolorna inte skapar utrymme för den fördjupade diskussion som betonas i citatet ovan. Ett utrymme som kan vara avhängigt av ekonomiska faktorer, tid eller som vi spekulerar i ovan, bristande kunskap om skolans ansvar gentemot styrdokument och elever. En gemensam vision om målförståelsen saknas ofta vilket kan få som konsekvens att ”lärarna istället individuellt utformar sin egen strategi och struktur för bedömning.172