5. Resultat och Analys 32
5.1 Lärarnas perspektiv 32
Första delen i analysen kommer att utgå från lärarperspektivet och våra intervjuer. Vi har valt att utgår från rubrikerna:
5.1.1 Sverige anses vara ett av världens mest sekulariserade länder, och dessutom mångkulturellt, påverkar detta religionsundervisningen?
5.1.2 Relaterar religionsundervisningen till elevernas vardag?
5.1.3 Vilka didaktiska redskap använder lärarna sig av för att vardagsanpassa religionsundervisningen?
5.1.1 Sverige anses vara ett av världen mest sekulariserade länder, och
dessutom mångkulturellt, påverkar detta religionsundervisningen?
I den tidigare forskningen framkommer det att Sveriges offentliga sektor är sekulariserad men majoriteten av invånarna, särskilt de unga, inte är det. De är fortfarande troende, men tror bara inte på samma sätt som det gjordes förr (Cox: 2005,Lambert:2006, Thurfjell:2015, Frisk:1998, Ahlin:2000). Dessutom är Sverige ett av världens mest mångkulturella länder, vilket gör att det finns en mångfald av religioner tillgängliga för individen (Petersson och Johansson: 2013, Hamberg: 2008, von Brömssen: 2003). Med hänsyn till detta så var vår första fråga till lärarna om de anser att sekulariseringen samt mångkulturen har påverkat religionsundervisningen. Skola X utmärker sig i kontrast till skola Y och Z eftersom skolan inte har någon mångkultur, vad gäller etnicitet och religiositet. De båda lärarna anser att bristen på mångkultur är någonting negativt. Katarina upprepar flertal gånger att hon som lärare
får ta in mångkultur till klassrummet på olika sätt, eftersom mångkulturen inte finns bland eleverna. Katarina menar att man i sådana situationer kan besöka fler heliga platser, bjuda in individer med andra religioner osv. Allt detta för att eleverna ska få ett bredare perspektiv på mångkulturen, som är en stor del av Sveriges vardag. Sekularisering är däremot någonting som de båda lärarna på skola X tydligt märker av, både i verksamheten och bland eleverna. Detta är någonting de båda lärarna ställer sig positivt till, eftersom de anser att man kan hålla en öppnare attityd till de olika religionerna, om sekulariseringen präglar klassrummet. Joakim beskriver exempelvis den mera allmänna hållningen till religion genom att: ”Man kommer inte med pekpinnar eller tvingar eleverna att kunna katekesen utantill”.
Katarina diskuterar hur sekulariseringen påverkar religionsundervisningen genom att undervisningen först och främst är okontroversiell i kontrast till att man förr endast undervisade om kristendomskunskap. Detta anser hon som väldigt positivt, i likhet med Joakim. Dock menar Katarina att trots den sekularisering som finns i Sverige, utgår hon många gånger i sin undervisning från kristendomen. Uttryck som ”vi kristna” är någonting som Katarina ofta kommer på sig själv säga. ”Hade det funnits mångkultur i klassrummet, hade man hållit en mer försiktig attityd till sådana uttryck”, menar hon. Här syns det tydligt att sekulariseringen är någonting som påverkar religionsundervisningen. Det som utmärks tydligt genom Katarinas sätt att uttrycka sig är att kristna värderingar och traditioner fortfarande präglar Sverige och därmed även läroplanen.
Skola Y har en stor mångkultur med avseende på etnicitet, dock inte till religiositet där islam är den mest frekventa religionstillhörigheten bland eleverna. De intervjuade lärarna ställer sig positiva till mångkulturen och använder sig ofta av eleverna i undervisningen. Lärarna anser att eleverna kan tillföra kunskaper om islam som är mer djupgående än lärarnas. De anser också att sekularisering är någonting positivt eftersom det bland annat har medfört religionsfrihet, då den offentliga sektorn, så som skolan inte präglas av någon religion. Det vill säga, att vi inte längre har kristendom på schemat utan religionskunskap. Dock finns det en outtalad försiktighet när de båda lärarna diskutera sekulariseringen. Lärarna använder sig mer av begreppet sekularisering som någonting att förklara, snarare än något som råder i klassrummet eller i skolan som helhet. Sofia beskriver sekularisering på följande sätt:
Jag använder mig av begreppet sekularisering genom att visa informativa dokumentärer om vad sekularisering innebär och vilka konsekvenser det kan ge. Det är viktigt att mina elever förstår vad sekularisering innebär, eftersom det kanske inte är lika tydligt som på andra skolor i Sverige.
Något som också skiljer skola Y i kontrast till skola X är att man här snarare utgår från islam, än kristendom, i undervisningen.
Skola Z har inte mångkultur i lika stor utsträckning som skola Y, men mer än skola X och detta är någonting som de båda lärarna ställer sig positiva till, i likhet med de övriga lärarna. Maria menar att sekularisering är någonting som främst präglar läroplanen, vilket är vad hon utgår från i undervisningen. Hon menar att undervisningen därför påverkas av sekulariseringen främst genom att alla har lika rättighet, och som nämnts av tidigare lärare; religionsfrihet. När lärarna på skola Z diskutera sekulariseringen skiljer de sig dock markant åt. Maria menar att sekularisering är någonting positivt, medan Lotta anser att det är negativt. Lotta uttrycker det såhär:
Eftersom vi är sekulariserade känns religion mest som något konstigt och främmande. Hade eleverna i stället haft en tro så hade man kunnat använda sig av det i undervisningen, använda sig av eleverna.
5.1.2 Relaterar religionsundervisningen till elevernas vardag?
För att kunna besvara denna frågeställning var vi tvungna att bryta frågan i två delar. I första frågan så undrade vi om lärarna ansåg att deras elever var troende. I den anda frågan så undrade vi om lärarna ansåg att deras elever var intresserade av ämnet religionskunskap.
Generellt svarade alla lärare att de ansåg att eleverna var intresserade av ämnet religionskunskap. Katarina på skola X, ansåg att eleverna inte var mer ointresserade av ämnet religionskunskap än övriga samhällsorienterade ämnen. Dock trodde hon att historia var det eleverna var mest intresserade av. Joakim på skola X ansåg att eleverna däremot ofta hade förutfattade meningar kring vad ämnet religionskunskap innebär. Han upplever det som att eleverna tror att religionskunskap endast går ut på att lära sig om kristna värderingar och levnadsregler. ”När eleverna förstår att ämnet innehåller så mycket mer, blir de mer positiva till det”, menar Joakim. De båda lärarna från skola Y,
religionskunskap, handlar om att de har bra kunskaper inom religion, främst kring deras egen religion, vilket även de övriga lärarna anser.
På skola Y kan man tydligt se att de elever som är mer troende, har ett större intresse för ämnet religionskunskap, vilket som är i kontrast till von Brömssen argument om att eleverna känner att religionskunskap är något främmande och omodernt för många elever (von Brömssen:2003). Därför valde vi att fråga lärarna, om de ansåg att deras elever är troende. På skola X anser Katarina att eleverna är mer religiösa än vad hon faktiskt trodde. Däremot markerar Katarina att hon får intrycket av att eleverna är någonstans mellan religiösa och vetenskapliga. En anledning till att de är mer religiösa än vad hon först trodde är för att de håller på att konfirmera sig. Joakim säger dock blankt nej, han anser att eleverna inte är religiösa. På skola Y anser de båda lärarna att majoriteten av deras elever är väldigt troende, vilket som ovan beskrivs som något positivt i relation till ämnet religionskunskap. På skola Z anser lärarna först och främst att deras elever är privata med sin tro. Maria betonar därför att det är svårt att få ett intryck om de är religiösa eller inte, då eleverna inte uttrycker om de har en tro eller inte. Här är det dock intressant att se hur Joakim på skola X anser att hans icke-religiösa elever är någonting positivt:
Nej, jag upplever inte mina nuvarande elever som troende. Detta ser jag positivt på, då de i regel känns mer öppna för alla världens religioner och religionernas olika synsätt på livet. Hade för några år sedan en djupt troende elev som hade svårt att ta till sig information om andra religioner än kristendomen.
Till skillnad från Lotta på skola Z: ”[…] Hade eleverna i stället haft en tro så hade man kunnat använda sig av det i undervisningen, använda sig av eleverna.”
5.1.3 Relaterar religionsundervisningen till elevernas vardag och vilka
didaktiska redskap använder lärarna sig av för att vardagsanpassa
religionsundervisningen?
Utifrån insamlad empiri framkommer det att det främst är de religiösa eleverna som har en förutbestämd positiv attityd till ämnet religionskunskap. Men religionskunskap bör vara anpassad till alla elever, oberoende om de är religiösa eller inte. Detta framkommer inte minst i läroplanen när skolans värdegrund beskrivs om allas lika värden (LGR 11,
2011: 7-11 ). Religionskunskap är ett ämne som många gånger har kritiserats för att inte vara anpassat till elevernas vardag. Detta har man försökt ändra på, genom att förnya läroplaner och fokusera mer på livsfrågor, etik och moral (Torstenson-Ed: 2002). Med hänvisning till den tidigare forskningen så tyckte vi att det var relevant att fråga lärarna, hur de anpassar religionsundervisningen efter elevernas intressen och vardag, samt vilka didaktiska redskap de använder.
Övergripande för alla tre skolorna är att de försöker vardagsanpassa religionsundervisningen till eleverna, genom att göra den aktuell. Hur de gör det skiljer sig dock åt. ”Blandar in nyheter och fenomen som sker här och nu, både på nära och långa håll” är redskap som Joakim på skola X använder sig av. Detta gör Joakim för att han tror att eleverna främst kommer i kontakt med religion via nyhetsrapporteringar. Han tror dock att eleverna främst då får en negativ bild av religion, och att det därför är viktigt att diskutera detta i klassrummet. Katarina försöker vardagsanpassa religionsundervisningen till elevernas intressen genom att göra besök på heliga platser, och bjuda in individer som tillhör diverse religioner till klassrumsföreläsningar. Detta är dock någonting Katarina önskar att hon gjorde mer. Men, som i många andra fall så är både tid och pengar någonting som hindrar att detta kan ske kontinuerligt.
Skola Y, som till skillnad från övriga skolor har en bred mångkultur, använder sig ofta av eleverna i undervisningen för att på så sätt vardagsanpassa den. Skolan skiljer sig också från de övriga skolorna eftersom eleverna här främst kommer i kontakt med
religion inom familjen (se diagram 3, bilaga 5).
Skola Z försöker vardagsanpassa undervisningen till eleverna genom att bland annat använda sig av någonting som eleverna är väldigt bekanta med, nämligen Internet. Här använder sig Maria av olika forum där eleverna får samtala med andra ungdomar på nätet om diverse religioner. Internet är en av de arenor som de andra lärarna också tror att de flesta eleverna främst kommer i kontakt med religion. I likhet med Joakim på skolan X betonar även Maria hur viktigt det är att det som eleverna läser, ser och hör på olika sociala medier behandlas i skolan:
Som lärare måste man vara ett alternativ till vad eleverna ser på t ex social medier. Det är viktigt med diskussioner i skolan. Det elever ser och hör på sociala medier är egentligen inte religion i sig, utan snarare olika människor med olika religiösa
Den andra läraren på skola Z, Lotta, menar i stället att man kan vardagsanpassa religionsundervisningen genom att betona de delar som eleverna är mest intresserade av i ämnet religionskunskap. Lotta tror att de främst är intresserade av det som är nära dem, de abrahamitiska religionerna. Detta är ett antagande som de övriga lärarna också håller med om. Dock skiljer sig detta från vad tidigare forskning visar, nämligen att eleverna vill ha mer livsfrågor i undervisningen, i stället för fakta om religionerna. Alla
lärare betonar också att etik och moral är någonting som intresserar eleverna. Detta
gäller dock endast när de får utgå från sig själv, och inte när de behöver använda sig av etiska modeller. En möjlig slutsats kan vara att eleverna är anti-intellektuella och ganska ointresserade av ämnen som inte direkt berör dem själva. Det som också är nämnvärt är att det finns en slags paradox i det att eleverna vill lära sig om det som är nära och bekant, eftersom de kan relatera till det, men också till det som är långt borta eftersom det är främmande och spännande.