Lärarnas synvinkel på vägledning

För lärar-informanterna är vägledning någon som hjälper, stöttar och fyller i information för de val en individ står inför. Vidare beskriver L1 vägledning som något eleverna i viss mån behöver och att det inte är lätt att veta vad de vill i den åldern de befinner sig i, denna hjälp menar L1 i första hand ska komma från vägledaren. Hen arbetar själv inte särskilt aktivt med vägledning i sina ämnen då det inte känns som en naturlig del för de ämnen hen lär ut, men poängterar att det ser olika ut för hur lärarna arbetar. Utifrån Gottfredsons teori om de fyra olika elementen, är det omkring 9-13 års ålder som barnet lär sig om sociala värderingar. Det fjärde steget menar att en identitetskris sker när individen är ca 14 år gammal. Vid det här laget är människan i större grad medveten om sig själv, sina inre känslor och förmågor. Vilket innebär för denne en större självbild än tidigare. Detta resulterar även i att personen får ett mer kritiskt förhållningssätt till framtida yrkesval och sitt eget sociala utrymme i samhället (Gottfredson 1981:548-549). Enligt Lovéns (2000:135-136) undersökning menar vägledare i studien att elever i grundskolan är väldigt omedvetna om sina egenskaper och resurser, samt att de har för få erfarenheter

för att på egen hand kunna göra ett välgrundat val. Därför söker elever ofta råd och bekräftelse av vägledaren för deras kommande val.

För L2 är vägledning en jätteviktig bit för eleverna att få en stund med en vuxen och menar att lärare och vårdnadshavare även kan vara delaktiga i vägledningssamtal för eleven. Studievägledaren träffar eleven väldigt sällan och L2 säger att det kunde behövts mer kontinuerliga samtal för att verkligen veta elevens intressen och vad den vill göra. Vidare beskriver L2 att det är viktigt att tydliggöra för eleven hur den ligger till och vad som kan tänkas krävas av den för att den ska ta sig vidare och ”inte sjabbla bort tiden i skolan” – L2. Enligt Hodkinson och Sparkes är habitus det som påverkar individen i dess val och formar dess vardag. Habitus påverkas av individens alla samlade erfarenheter och upplevelser (Hodkinson&Sparkes 1997:33). Enligt L2 kan kontinuerliga samtal med en vägledare utveckla elevens erfarenheter och förmåga att göra val, som författarna kopplar till elevens habitus (1997).

L1 beskriver att vägledning i skolan är en viktig del, hen arbetar själv inte aktivt med detta, då informanten anser det vara vägledarens jobb. Även L2 anser att vägledning är en viktig del av skolgången, hen anser sig dock arbeta småskaligt med vägledning i sin undervisning. Hen beskriver hur de pratar om betyg och intagningspoäng i åttan, samt även prao-information. L2 anser att vägledning är något som påverkar eleven tidigt i deras liv och att det är av stor vikt att tidigt fånga upp och agera för de elever som behöver extra stöttning. Vidare menar hen att det arbetet kan vara lättare att genomföra på en mindre skola. I artikeln Architects of their own future? Swedish career guidance policies (2009) anses Sverige vara ett av Europas länder som tycks ha en större frihet att i kommunerna påverka riktlinjer, styrning och utveckling av studie- och yrkesvägledning i sina skolor. Vidare förklarar författarna för artikeln hur stora skillnaderna är mellan olika kommuner. År 2000 blev det lag på att vägledare ska ha tillräcklig utbildning, vilket innebär en studie- och yrkesvägledarutbildning på tre år. Detta för att säkerställa hur kompetent vägledning skall få ett fäste i skolan (Nilsson&Lundahl 2009:33,35).

Att vägledning skall vara hela skolans ansvar är inte tydligt fördelat av huvudman enligt L1 och rektorn har inte pratat om detta. Därmed är det svårt att veta hur det ska ingå och jobbas med i alla ämnen. Informanten nämner att elevhälsoteamet pratar om det och där är det vägledaren som har huvudansvaret. Vidare förklarar L1 hur hen tror att det är vägledarens ansvar att tillse hur väl integrerad vägledning blir på skolan. L2 hur hen varit med och arbetat för att skolan skall ta ansvar för vägledning,

”Vi har ju gjort sånna studie- och yrkesvalsplaner vad vi ska ta upp i varje ämne och där har jag ju suttit och gjort en plan om vad man ska ta upp i olika ämnen och när man ska göra det osv. Men sen vet jag inte hur mycket de gör. Det känns ibland tycker jag, som fina ord.” –L2

I en granskning gjord av skolinspektionen undersöktes studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Resultatet visade stora brister i huvudmännens arbete med studie- och yrkesvägledning. Många skolor saknade konkretiserade mål av rektorer eller huvudmän i hur den egna verksamheten skall jobba mot de nationella vägledningsmålen. Ofta koncentreras vägledningsarbetet till årskurs nio, då det saknas bristande styrning från skolan och vägledaren behöver därmed prioritera resurserna. Intervjuade lärare är omedvetna om sitt eget ansvar och vet inte hur de ska jobba med studie- och yrkesvägledning i sina egna ämnen (Skolinspektionen 2013:5, s7).

Kopplat till skolinspektionens granskning nämner L1 att hen inte har någon större kännedom om hur en vägledningsprocess går till, samt att hen inte känner sig insatt i ämnet. Detta är heller inget som nämnts på lärarutbildningen under informantens utbildning. L1:s tankesätt kan kopplas till Gottfredsons teori om yrkesbilder där människor tenderar att döma ett yrke utifrån arbetsområde, exempelvis att vägledare skall arbeta med vägledning och lärare med undervisning. Gottfredson menar att detta är en generalisering där individuella bilder av ett yrke kopplas ihop till en mer sammanhängande helhet för individen (Gottfredson 1981:547).

Generellt sett visar lärarna på samsyn om hur det är viktigt att ge eleverna rätt information inför gymnasievalet, då båda informanterna anser vägledning och information vara utvecklande för eleven inför dess kommande studie- och yrkesliv. Enligt skollagen kapitel 10 2§ ska utbildningen gynna elevens personliga utveckling och förbereda individen för aktuella livsval. Utbildningen skall även ge eleven en grund för ett aktivt deltagande i samhället. L2 fortsätter vidare beskriva hur hen tillsammans med eleverna gör arbetsförmedlingens intressetest, detta för att göra eleverna mer medvetna om vilka egenskaper som kan matchas med olika yrkesval. Här arbetar läraren med elevernas handlingshorisont, då information om arbetsmarknaden fyller på elevernas kulturella kapital, därmed kan det öka elevens möjligheter till att fatta beslut (Hodkinson&Sparkes 1997:35-37).