Malmö högskola
Fakulteten för
lärande och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåVägledning- skolans ansvar, ingens ansvar
-‐ En kvalitativ studie om lärare och elevers upplevelser av
vägledning i grundskolan
Guidance-‐ The school’s responsibility, no one’s responsibility
-‐ A study about teachers and students experiences of guidance counselling
in elementary school
Madeleine Engström
Louise Johansson
Studie-‐ och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Slutseminarium: 2017-‐07-‐01 Handledare: Hilma Holm Examinator: Frida Wikstrand
Abstract
Guidance counselling is the entire school’s responsibility, a review conducted by the school inspection however showed that many schools’ lack resource and clear guidelines in this field. The review also showed that many teachers are unaware that they too are responsible for guidance counselling and lack knowledge on how to put guidance counselling in their curriculum.
The review also showed that even though guidelines for guidance counseling are in place, they seldom reach the teachers. This is a result of substandard control from school management, which concurs with the school inspection review. During interviews the informants testify that they have some knowledge on guidance but lack understanding of guidance processes. The students report that tutelage in schools to a very small degree has affected their self-image or knowledge of the labor market. They continue describing teachers as less important factors of influence regarding their upper secondary school program selection.
The purpose of this study is to research students and teachers view on guidance counselling in elementary school to optimize guidance in school. The questions are as follows; How do teachers view guidance counselling? How do teachers work with guidance counselling in their respective subjects? How important do the students consider the teachers to be going into upper secondary school program selection? What assistance has been provided to the students going into upper secondary school program selection?
The study is conducted with qualitative interviews of six informants from the same school. In order to more easily survey collected data the researchers conducted the study split into two perspectives, the teacher standpoint and the student standpoint. For the analysis two theories are used to dissect the collected empirical findings, which are Careership (and Circumscription and compromise: A developmental theory of occupational aspirations.
Keyword: guidance counselling, guidance process, elementary school, upper secondary school program selection, teacher
Förord och arbetsfördelning
Vi vill tacka informanterna som har tagit sig tid och valt att ställa upp på intervjuerna inför vårt arbete. Det har varit en lärorik, utmanande och spännande period som lett oss till nya reflektioner och kunskaper. Vi vill även passa på tacka varandra för gott samarbete och en rolig tid ihop i både med- och motgång.
Gemensamt: Sammanfattning, inledning, frågeställningar, resultat och analys, diskussion
Engström: Tidigare forskning, teoriförankring, metod, transkribering, korrekturläsning/formalia
Johansson: Tidigare forskning, teoriförankring, innehållsförteckning, intervjuer, transkribering, disposition av text
Madeleine Engström och Louise Johansson Malmö Högskola 2017
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7 1.1 Problemformulering ... 7 1.2 Syfte ... 8 1.3 Frågeställningar ... 8 1.4 Bakgrund ... 91.4.1 Utbildningens syfte enligt skollagen ... 9
1.4.2 Studie- och yrkesvägledning är skolans ansvar ... 9
1.4.3 Vägledningens deklaration ... 10
1.4.4 Vägledningens etiska riktlinjer ... 11
1.4.5 Skolinspektionens granskning av studie- och yrkesvägledning i grundskolan ... 11
1.4.6 De allmänna råden för studie- och yrkesvägledning ... 12
2. Tidigare forskning ... 13
2.1 Kvalet inför valet ... 13
2.1.1 Elevernas perspektiv ... 13
2.1.2 Studie- och yrkesvägledarnas perspektiv ... 14
2.1.3 Vägledarsamtal och dess påverkan ... 14
2.1.4 Sammanfattning av vägledningsprocessen i grundskolan ... 15
2.2 Karriärvägledning ... 15
2.2.1 Tron om ett välfungerande arbetssätt ... 16
2.3 Factors that Inform Students’ Choice of Study and Career ... 16
2.3.1 Samhällets utveckling och dess påverkan för vägledning ... 17
2.3.2 Vägledning enligt artikeln ... 17
2.3.3 Resultat och sammanfattning av studien ... 17
2.4 Architects of their own future? Swedish career guidance policies ... 18
2.4.1 Studie- och yrkesvägledningens utveckling ... 18
2.5 Life designing: A paradigm for career construction in the 21st century ... 19
2.6 Karriärkompetens ... 20
2.7 Sammanfattning ... 20
3. Teorier ... 22
3.1 Circumscription and Compromise: A Developmental Theory of Occupational Aspirations ... 22
3.1.1 Några definitioner ... 22
3.1.2 Fyra olika element i Gottfredsons teori ... 23
3.1.3 Kompromisser ... 24
3.2 Careership: a sociological theory of career decision making ... 25
3.2.1 Brytpunkter ... 25
3.2.2 Habitus ... 26
3.2.3 Fält ... 26
3.2.4 Kapital ... 26
3.2.5 Handlingshorisont ... 27
3.3 DOTS-modellen och Karriärlärande ... 27
3.4 Sammanfattning av valda teorier ... 28
4. Metod ... 29
4.1 Kvalitativ metod ... 29
4.2 Urval av informanter ... 31
4.2.1 Snöbollsmetoden ... 31
4.2.2 Kvoturval ... 31
4.2.3 Benämningar i arbetet ... 32
4.3 Bearbetning och analys av empiriskt material ... 32
4.4 Validitet och reliabilitet ... 33
4.5 Etiskt förhållningssätt ... 34
5. Resultat och Analys ... 35
5.1 Lärarnas synvinkel på vägledning ... 35
5.2 Elevernas synvinkel på vägledning ... 38
5.3 Vägledning i grundskolan ... 40 5.4 Sammanfattning ... 43 7. Diskussion ... 45 7.1 Resultatdiskussion ... 45 7.2 Metoddiskussion ... 48 7.3 Teoridiskussion ... 49 7.4 Vidare forskning ... 50 Referenslista ... 52 Bilaga 1 ... 54 Bilaga 2 ... 55 Bilaga 3 ... 56
1. Inledning
1.1 Problemformulering
2013 gjorde Skolinspektionen en undersökning på ett flertal grundskolor om hur de arbetar med studie- och yrkesvägledning. Det visade sig finnas stora brister i hur delegering av arbetsuppgifter skall gå till och att rektorer inte har några direkta planer på hur de ska uppnå de nationella målen för vägledning (Skolinspektionen, 2013:5, s.7). Skolverket säger att vägledning är hela skolans ansvar, det är skolledningens roll att underlätta för personalen så att de har möjlighet att samarbeta mellan de olika professionerna. Lärarna har ett ansvar att i sitt ämne koppla detta till vägledning, en yrkeslärare kan ha mer kunskap om arbetsmarknaden och det yrke denne lär ut (Skolverket, 2012:2).
Ovan nämnt problem har vi författare för detta arbete upplevt på flertalet av de skolor vi har haft praktik på under studietiden. Det har inte funnits någon direkt plan för hur vägledning skall te sig i klassrummen eller hur lärarna skall arbeta med detta. Vår uppfattning är att ett samarbete mellan lärare och Studie- och yrkesvägledare ofta varit en önskan hos de vägledare vi praktiserat hos, men det har stannat där. När vi förde en diskussion mellan oss författare detta ämne blev vi intresserade av att fördjupa oss närmare i hur elever upplever detta, hur lärare tycker att det fungerar eller ens är medvetna om att vägledning skall förekomma i deras ämnen. Enligt Skollagen skall varje enskild elev i sin utbildning utvecklas personligt och förberedas inför framtida livsval. Eleven skall även få en god grund i hur samhällslivet fungerar för att aktivt kunna delta i sociala sammanhang (Skollagen kap 10 §2). Kan det vara en brist i kunskap om hur vägledning kan implementeras i de olika ämnena? Som vi författare nämnde i första stycket finns en problematik då många rektorer inte har några direkta mål för vägledning. Fransson i Lovén menar att det inte är skäligt att endast lägga allt ansvar på lärare eller enskild vägledare för att de ska ske en bra vägledning på skolan, utan att ett tydligare uppdrag borde ges till skolans huvudmän vad gäller ansvarsfrågan (Fransson i Lovén, 2015:25).
Problematiken med bristande vägledning i grundskolan kan bidra till en lägre grad av karriärkompetens (2014) hos eleverna. Lovén (2015) beskriver hur elever som byter utbildning under gymnasietiden löper större risk att inte få slutbetyg efter tre år. Lärarna har chansen att aktivt hjälpa eleverna att arbeta med sin självkännedom genom att jobba med vägledning i en vid bemärkelse (Skolverket 2013). Författarnas tanke är därför att en medveten elev har större möjlighet att göra medvetna och begrundade studie- och yrkesval. Målet är att kunna använda denna kunskap och förståelse för att hjälpa skolan att utveckla sitt arbete med studie- och yrkesvägledning som i sin tur ska gynna eleven i längden.
1.2 Syfte
Denna undersökning kommer att genom användande av kvalitativa metoder fördjupa sig i hur lärare och elever ser på vägledning och om de har en förståelse för vilken betydelse vägledning har. Vår tanke som författare är att en djupare kunskap av vägledningens vikt hos lärare kan innebära en förståelse om varför vägledning kan vara viktig att implementera i undervisningen.
1.3 Frågeställningar
Hur ser lärare på vägledning?Hur arbetar lärarna med vägledning i sitt/sina respektive ämne/-n? Hur viktiga anser eleverna att lärarna är inför gymnasievalet? Vilken hjälp har eleverna fått från skolan inför gymnasievalet?
1.4 Bakgrund
Följande avsnitt innehåller utbildningens syfte enligt skollagen, samt en undersökning från skolinspektionen som syftar till att se hur skolor i Sverige förhåller sig till att vägledning är hela skolans ansvar. Avsnittet tar också upp vad vägledning är och hur en ska förhålla sig vid vägledningssamtal enligt Vägledarföreningen. Detta för att få en inblick i vad vägledning är och undersökningen syftar till.
1.4.1 Utbildningens syfte enligt skollagen
I kapitel 10 2§ står det att eleverna skall av grundskolan bli tillgodosedda i kunskaper och värden. De skall även få möjlighet att utveckla sin förmåga för att ha användning av och kunna ta till sig av kunskapen. När utbildningen skapas skall den gynna den personliga utvecklingen för eleven och även förbereda denne för aktiva livsval. Den skall även bidra till social gemenskap samt olika former av kontakter. Eleven ska av utbildningen även få en god grund för att aktivt kunna delta i samhällslivet. Syftet med utbildningen skall också vara att det finns en grund för att eleven ska kunna fortsätta utbilda sig (Skollagen kap 10 2§).
1.4.2 Studie- och yrkesvägledning är skolans ansvar
Studie- och yrkesvägledning i undervisningen- inspiration till samverkan är ett styrdokument från Skolverket. Materialet är ett styrdokument som riktar sig till vägledare, lärare och även skolledningen. Skolledningens roll är främst att hjälpa till med ledning, resurser och tid för att göra det lättare för personalen att samarbeta. Vidare beskrivs vägledarens kompetens i form av utbildning och specialistkunskaper inom studie- och yrkesvägledning. Dessa kunskaper kan bland annat vara olika utbildningsvägar, samtal och olika metoder för vägledning. Läraren har kompetens och utbildning i de ämnen denne undervisar i, samt kunskaper inom samhällsliv,
arbetsmarknad och olika vägar för utbildning som kan kopplas till ämnet. En yrkeslärare kan exempelvis ha djupare kunskap än en vägledare om en viss bransch och framtidsmöjligheter inom området (Skolverket, 2012:2).
Val i form av studie- och yrkesvägar ökar efter gymnasiet och med det ökar kraven på elevernas kunskaper och att kunna orientera sig. Med detta tillkommer det också att studie- och yrkesvägledning blir allt viktigare och det är hela skolan som bär ansvaret för att ge eleverna detta. De olika personalkategorierna inom skolan kan bidra med sina kompetenser och även arbeta för hur de kan stödja varandra i detta. Studie- och yrkesvägledaren är huvudpersonen och här blir det viktigt att huvudmannen använder vägledarens kompetens så att denne kan överföra sin kunskap. Ett nära samarbete mellan vägledare och lärare där vägledning och information blir en del av undervisningen (Skolverket, 2012:3).
1.4.3 Vägledningens deklaration
Vid olika skeden i livet står människan för olika val, exempelvis vid val av utbildning eller yrke. Vägledning finns inom olika verksamheter och områden, bland annat inom utbildningsområdet, arbetsmarknadsområdet, privat och offentlig sektor. Vägledning är en verksamhet vars mål är att underlätta för individer som står inför dessa val och i detta även hjälpa till med att en bättre livsplanering för denne. Det finns en sträcka mellan var individen vill vara och var den verkligen är för många människor. Här är det vägledarens uppgift att underlätta och möta frågor som kan uppstå för denne (Vägledarföreningen 2017).
Sveriges vägledarförening beskriver vägledarens arbete i samtal med den sökande som:
• Att hitta information – svårt att överblicka, många alternativ • Att fatta beslut – valångest, svårt att avväga, vågar inte välja bort • Att få hjälp på vägen – avstämning, behov av samtal och stöd • Att skapa motivation – hur går jag vidare? hur ser jag framåt? • Att förstå sig själv och livet – vem är jag?
• Att få reflektera – hur vill jag leva? vart vill jag? • Att bli bekräftad – få professionell återkoppling (Vägledarföreningen 2017)
1.4.4 Vägledningens etiska riktlinjer
I vägledningens etiska riktlinjer gentemot individen är det viktigt att individen är i fokus och vägledaren avhåller sig från egna särintressen. Vägledningsinsatserna ska anpassas av vägledaren för den sökandes behov och denna information ska vara så objektiv och relevant som möjligt. Opartiskhet och neutralitet är något som är viktigt i vägledning och olika urvalssituationer. Vägledaren strävar efter att skapa goda kontakter och bemöta individer med respekt (Vägledarföreningen 2017).
1.4.5 Skolinspektionens granskning av studie- och yrkesvägledning i
grundskolan
I en granskning gjord av skolinspektionen (2013:5) där de undersöker studie- och yrkesvägledning i grundskolan visade det sig att det finns brister i många skolors och huvudmäns arbete av studie- och yrkesvägledningen. Skolan saknar mål i vad studie- och yrkesvägledning skall uppnå, det finns inget konkretiserat av rektorer eller huvudmän i hur de nationella målen ska nås i den egna verksamheten. På många skolor är det så att rektorn inte gett ut några riktlinjer för organisering eller genomförande av vägledning. Det finns ingen studie- och yrkesvägledning fördelat kontinuerligt under elevens utbildning, studie- och yrkesvägledning ses inte heller som hela skolans ansvar. Det saknas generellt sett ofta ett system där huvudmännen fördelar resurser för vägledningen på skolorna. På de skolor där det finns ett system är det ofta att de utgår från antalet elever som finns på skolan, och inte vilket behov eleverna har av vägledning (Skolinspektionen, 2013:5, s7).
Undersökningen visar att vägledningsinsatserna ofta koncentreras till årskurs 9 av studie- och yrkesvägledaren, då de på grund av bristande styrning från huvudmän och rektorer tvingas bli en prioriteringsfråga för vägledaren. Det finns ingen målbild hos de enskilda skolorna där de arbetar med att utveckla de förmågor eleverna behöver för att kunna göra genomtänkta och underbyggda val. Det saknas rutiner, samverkan och planering för studie- och yrkesvägledning på de undersökta skolorna. Lärarna som
intervjuats för undersökningen är omedvetna om sitt ansvar och hur de ska arbeta för integration av studie och yrkesvägledning i deras ämnen. På grund av att skolan brister i sin studie- och yrkesvägledning leder detta till att eleverna ofta ser till sina egna nätverk, detta i sin tur kan leda till reproducering av sociala mönster i deras gymnasieval och även livsval (Skolinspektionen, 2013:5, s7-8).
1.4.6 De allmänna råden för studie- och yrkesvägledning
När det talas om studie- och yrkesvägledning kan det syfta till både snäv och vid bemärkelse. Med snäv bemärkelse menas den personliga vägledning som görs av studie- och yrkesvägledaren, det kan både vara exempelvis individuella samtal eller gruppvägledningssamtal. Syfte är att individen skall reflektera över sig själv och framtida yrkesvägar denne kan tänkas göra. Vägledningen sker utifrån elevens förutsättningar och behov för att denne sedan skall kunna ta sig vidare i sin valprocess. Med vägledning i vid bemärkelse syftar det till att elever skall tillses kunskap och underlag för färdigheter som vidare ska vara till hjälp för framtida studie- och yrkesval, några exempel är undervisning där lärarna kan ta upp frågor om arbetslivet, information om utbildningar och studiebesök. Syftet är att elevens självkännedom ska utvecklas (Skolverket, 2013:11).
Med utveckling av självkännedom för eleven handlar det om att bli medveten om sidor hos en själv som är starka och sidor som kan jobbas med, eleven utvecklar därmed kunskaper om sig själv. Det är bland annat faktorer som intressen, attityder och värderingar som kan påverka elevens val. Dessa kan även hjälpa eleven att förstå sig själv i relation till tankar om framtiden. Här kan lärarnas kontinuerliga återkopplingar om elevens resultat inom studier och utvecklingsmöjligheter hjälpa till att öka självkännedomen för individen. Här finns det även en chans för eleven att bredda kunskaperna om sig själv samt motivera eleven för att nå framtida mål (Skolverket, 2013:27).
2. Tidigare forskning
Detta avsnitt redogör för tidigare forskning med relevans för att undersöka lärarnas och elevernas perspektiv för vägledning. Den tar upp hur vägledning kan komma och påverka individen, samt hur vägledning ofta brister. Hur skolan och lärare ofta brister inom vägledningsområdet nämns, men saknar deras perspektiv på frågan. Forskarna är medvetna om att källorna kommer från olika delar av 2000-talet, samt att en av de internationella artiklarna är baserad ur en annan samhällskontext, kan dessa applicerbara på dagens svenska skolsystem då forskarna menar att vägledning går att ses som allmängiltig.
2.1 Kvalet inför valet
En studie av Anders Lovén som studerar valprocessen i årskurs nio och studie- och yrkesvägledningen som genomförs inför detta val. Denna studie menar att den viktigaste arbetsuppgiften i vägledningsarbetet är vägledningssamtal och fokuserar framförallt på vägledningssamtal mellan elever och vägledare (Lovén, 2000:13).
2.1.1 Elevernas perspektiv
Forskningen granskar bland annat vad det är som gör att elever gör de val de gör, samt hur de ser på val och väljande. Ur elevernas perspektiv menar Lovén att det är viktigt för eleverna att samtala med sina föräldrar inför valet till gymnasiet. Däremot framkom det att flertalet elever inte tyckte att föräldrarna var särskilt insatta och att valet var något de fick genomföra själva. Vidare menar Lovén att det är svårt att avgöra hur stort inflytande föräldrarna verkligen hade på eleverna då detta kan vara något eleven inte vill erkänna. Det som blev tydligt var att det finns ett behov hos eleven att reflektera sina tankar med en vuxen motpart. Som den viktigaste personen
efter föräldrarna inför detta val kom vägledarna. Lärare var något som väldigt få elever nämnde vilket är ett återkommande resultat (Lovén, 2000:90, 124-125).
2.1.2 Studie- och yrkesvägledarnas perspektiv
De studie- och yrkesvägledare som deltog i denna studien hade snarlik uppfattning om vägledningens mål och syfte. Huvudmålet för samtalet är att eleven skall finna en medvetenhet om sig själv och sedan förena arbetsmarknad och framtida utbildningar i samtalet. Med detta är även syftet att perspektivet hos eleven skall vidgas. Detta är en valprocess och vägledarna i studien trycker på att de gärna hade kommit igång med processen för yrkesvalet redan i årskurs sju eller åtta, något som enligt dem inte är möjligt på grund av tidspress och elevernas kortsiktiga perspektiv då de har för lite erfarenheter av arbetslivet (Lovén, 2000: 131-132).
Det som i största mån efterfrågas av eleverna enligt informanterna är information, informanterna redogör även för att elever ofta har en osäkerhet med sig samt att behovet av en fördjupad diskussion finns. Eleverna vill också ofta få råd av vägledaren och få en bekräftelse i vad vägledaren tycker om valet denne tänker göra. Alla vägledare i studien menade att eleverna är väldigt begränsade i sin medvetenhet om sina egna resurser, samt har för få erfarenheter när de står inför valet och skall ta ställning inför sin framtid. De har heller inte någon större kunskap om vad de olika valalternativen innebär. Flertalet elever har visat en osäkerhet och skjutit på valet så länge som det gått, därmed har valen ofta blivit panikartade. Något eleverna efterlyser är ett större engagemang hos lärarna (Lovén, 2000:135-137).
2.1.3 Vägledarsamtal och dess påverkan
Studien nämner även några kriterier som är viktigt i vägledarsamtal utifrån vägledarnas och elevernas perspektiv. Några av dessa är att vägledaren har en god kommunikations- och samtalsförmåga där denne lyssnar aktivt och har en förmåga att vidga perspektivet för eleven. Under samtalet skall även elevens insikt om sitt problem belysas och utredas vidare. Eleven ska bli medveten om sina resurser och sätta dessa i relation till omvärldens krav. Vidare skall eleven få med sig redskap från
samtalet som gör att denne kan arbeta dels med sin nuvarande situation likväl som framtida valsituationer (Lovén, 2000:163).
Hur ett samtal läggs upp och vilket klimat det håller kan komma att påverka eleven i dess närvaro i samtalet. Ett exempel på när samtalet tappar elevnärvaron är när vägledaren tar upp en elevs betyg och hur de kan höja dem eller när samtalet innehåller för mycket information. Detta i sin tur blir en form av vägledardominans och samtalet präglas av en vuxen-barnrelation (Lovén, 2000: 179, 181).
2.1.4 Sammanfattning av vägledningsprocessen i grundskolan
I denna studie visade det sig att det idag inte sker någon form av vägledningsprocess för eleverna i grundskolan från vare sig studievägledare eller lärare. Med process menar Lovén vägledning som har ett tidsspann på minst ett år och som innefattar olika vägledningsinsatser som är planerade av skolan. Vidare menar Lovén att detta betyder att elever får en vägledning som sträcker sig över två-tre månader. Det visade sig även att det sällan sker dessa former av samtal mellan elever och lärare. Elever i sin tur visar inte något större intresse för valet förens någon månad innan valet (Lovén, 2000:243).
2.2 Karriärvägledning
I boken Karriärvägledning – en forskningsöversikt (2015:265-266) beskriver Lovén hur 98.3% av eleverna i årskurs 9 söker till gymnasiet, dock fullföljer inte alla utbildningen. Efter tre år är det närmare en tredjedel av eleverna som väljer att hoppa av utbildningen, efter fyra år närmare en fjärdedel som gör motsvarande. Detta innebär att efter fyra år står ungefär en fjärdedel av ungdomarna utan en gymnasieutbildning. Elever som byter utbildning under gymnasietiden tenderar att i mindre utsträckning erhålla slutbetyg efter tre år.
2.2.1 Tron om ett välfungerande arbetssätt
Fler kommuner säger att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar, samtidigt kan det ta tid för att få ihop ett välfungerande arbetssätt som får med alla typer av arbetsgrupper i skolan. Flertalet kommuner uttrycker att det är viktigt att de arbetsplaner som tas fram för studie- och yrkesvägledning inte endast upplevs som en målsättning för enskild vägledare, utan ses som allas ansvar inom vägledning i skolorna (Lovén 2015:124).
”Om vi verkligen vill att elever skall få en bättre beredskap att begripa förhållanden och förändringar inom arbetslivet så är det kanske inte skäligt att ge ansvar för detta till lärare i t.ex naturorienterande ämnen, matematik eller främmande språk; inte heller till enskilda vägledare. Snarare skulle vi i så fall dubblera undervisningen i samhällskunskap med särskild inriktning mot arbetslivsfrågor, utbilda fler lärare i samhällskunskap och ge ett tydligare uppdrag till skolans huvudmän när det gäller deras ansvar för att elever får god tillgång till studie- och yrkesvägledning” (Fransson i Lovén 2015:25)
Lovén beskriver hur han sett goda exempel på lärare som arbetat ihop med vägledare, utifrån sina olika arbetsroller, där lärare och vägledare valt att undervisa gemensamt i olika moment som exempelvis arbetsrätt, entreprenörskap eller arbetsmarknadens funktionssätt. Läraren är den som själv bäst kan koppla ihop elevens studieval med det egna ämnet. Studie- och yrkesvägledning som allas ansvar handlar alltså inte om att ge lärarna fler uppgifter, utan att utveckla och organisera det arbete som redan utförs (Lovén 2015:124-125).
2.3 Factors that Inform Students’ Choice of Study
and Career
En studie gjord på skolor i Ghana av Theresa Lawer Dede där författaren undersöker faktorer som kan påverka studenter inför val av studier och framtida yrkesval. Undersökningen bygger på både intervjuer och formulär. Totalt 432 informanter användes för studien, varav 420 studenter som studerar på avancerad nivå, 6 studie-och yrkesvägledare, samt 6 huvudmän för institutionen (Dede, 2015:43).
2.3.1 Samhällets utveckling och dess påverkan för vägledning
Traditionella samhällen utvecklas till moderna, tekniskt utvecklade samhällen i många nationer och detta medför många förändringar i samhället enligt Dede. Snabba förändringar i denna form brukar ofta resultera i stress hos individer när de försöker hinna med att anpassa sig i det nya. Till följd av detta blir även barnen påverkade då vårdnadshavare kan ha fullt upp med sina egna problem och knappt har något tid/eller ingen alls att vägleda barnet i dess grundskoleår. Med denna avsaknad av vägledning har barnet sämre förutsättningar för att vara förberedd på att klara av stressen som kan komma i högre årskurser. Vägledning är viktigt för att hjälpa eleverna göra meningsfulla val och kunna justera i ens liv på bästa sätt för en själv (Dede, 2015:43).
2.3.2 Vägledning enligt artikeln
“Within the guidance programme are the following services: appraisal, information, counselling, placement, orientation, consultation, referral and follow-up. Thus, educational changes must go beyond mere diversification of the curriculum if the changes should be a means of helping students to have integrated personality to realize their true potentials. Guidance is therefore expected to be an essential component of the educational system to facilitate students’ decisions in the selection and appropriate combination of subjects or courses that best suit their aptitudes and aspirations for the future world of work. Imperatively, vocational or career guidance helps individuals to identify their own talents, strengths and weaknesses, family expectations, and national requirements in order to sort out the personal relevance of the educational and career options available.” (Dede, 2015:43)
Citatet ovan beskriver vad som ingår i vägledningen och hur denna skall hjälpa eleverna i deras val och väljande. Vidare beskriver författaren hur vägledningen i vissa fall inte endast kan se till hur eleven är akademiskt, utan även vad denne behöver för att tillfredsställa sina inre behov som exempelvis spirituella, emotionella, värderingar. Det finns även sociala strukturer och influenser som kan komma att påverka valen i form av könsstereotyper, media, familj, lärare och vägledare (Dede, 2015:43).
2.3.3 Resultat och sammanfattning av studien
Sammanfattningsvis skriver författaren att karriärinformation inte endast skall handla om hur elever skall klara prov eller hur de skall studera på bästa sätt. Det skall även
fokusera på vad arbete verkligen är och hur arbetslivet ser ut; vad kan komma att behövas, vilka fördelar kan eleverna tänkas skaffa sig etcetera. Detta skapar en större medvetenhet för eleven och inför dess kommande val. Enligt denna artikel har eleverna en benägenhet att lita på externa faktorer om vad de skall göra i framtiden, istället för att lita på sig själva och att de är kapabla att göra studie- och yrkesval (Dede, 2015:48).
Då det finns yttre faktorer som kan komma att spela roll i hur eleverna gör sina val är detta något en inte kan blunda för. I undersökningen stod familjen för en stor faktor för vad eleverna skulle välja och författaren föreslår i denna artikel att familjer ska bli implementerade i väglednings aktiviteter. I sin tur kan detta sedan leda till att flera blir utbildade när det kommer till karriärval, samt även individuella val (Dede, 2015:48).
2.4 Architects of their own future? Swedish career
guidance policies
I artikeln “Architects of their own future? Swedish career guidance policies” beskrivs studie- och yrkesvägledningens utveckling mellan årtalen 1950-2007, baserat på politiska dokument och undersökningsdata. Syftet är att beskriva och analysera den regionala och lokala politiska styrningen för studie- och yrkesvägledning som en del i den svenska välfärden (Nilsson&Lundahl 2009:27).
Sverige och övriga norden jämförs med andra europeiska länder och beskrivs generellt sett ha ett större kommunal frihet att påverka riktlinjer, utvärdering, styrning och utveckling av studie- och yrkesvägledning i skolorna. Nilsson och Lundahl beskriver hur stora skillnaderna är från kommun till kommun när författarna granskat undersökningsdata i fråga om hur kommunerna arbetar med studie- och yrkesvägledning i skolorna (Nilsson&Lundahl 2009:33).
2.4.1 Studie- och yrkesvägledningens utveckling
“should strive to ensure that all pupils acquire sufficient knowledge and experience in order to be able to examine different options and make decisions on questions concerning their own futures” (Curriculum for the compulsory school system, the pre-school class and the leisure-time centre Lpo 94:16) (Nilsson&Lundahl 2009:30-31).
Sedan 90-talet har studie- och yrkesvägledning inte haft något större utrymme på den politiska agendan, kommunerna själva har fått besluta om styrningar, ekonomiska medel, anställning och förvaltning av vägledning för skolorna. Detta medförde att kravet på en treårig utbildning för studie- och yrkesvägledare försvagades, istället tog lärare utan tidigare erfarenhet över rollen som vägledare, speciellt i fristående skolor, endast ett fåtal skolor hade utbildade studie- och yrkesvägledare (Nilsson&Lundahl 2009:31)
Det var inte förrän tidigt 2000-tal som en ny lagstiftning trädde i kraft som sade att vägledare skall ha ”tillräcklig” utbildning för att kunna få fast anställning på längre än 12 månader. Detta beskriver författarna Nilsson och Lundahl som studie- och yrkesvägledarutbildning på tre år. I samband med detta säkerställdes kompetensen hos anställda vägledare (Nilsson&Lundahl 2009:35).
2.5 Life designing: A paradigm for career
construction in the 21st century
I artikeln Life designing: A paradigm for career construction in the 21st century (2009) beskriver Savickas hur det under 2000-talets början sker en förändring på arbetsmarknaden. Forskare och arbetare som syftar till att hjälpa andra människor i strävan efter en förändring i arbetslivet ställs inför svårigheter. Det sociala kontrakt som finns mellan arbetsgivare och arbetstagare drivs av den ständigt växande globaliseringen och behovet av lättillgänglig teknologisk utrustning. Författaren fortsätter vidare beskriva hur det idag är svårare att förutse yrkesutsikter med arbetstagare som i större utsträckning jämfört med 1900-talet, byter arbete och genomför karriärutveckling flera gånger under sitt yrkesliv. Dessa förändringar medför att dagens framtida arbetare ständigt behöver utveckla nya kunskaper och ta in ny information för att kunna vara flexibla och ständigt anställningsbara (Savickas 2009:240).
2.6 Karriärkompetens
Begreppet karriär används ofta till att beskriva en hierarkisk process i arbetslivet, alltifrån hur individen får en högre lön, ny arbetstitel, större ansvarsområde eller en högre status på arbetsplatsen. På senare tid har begreppet även fått större utrymme i både vägledning- och undervisningssammanhang, dock inte med en hierarkisk process som utgångspunkt. Istället ses karriär som individens utveckling i livet med alla med- och motgångar. Begreppet används för att beskriva människors levnadssätt i olika kontexter, exempelvis gällande arbete, utbildning, familjeliv och fritid. Komplexiteten som skapas för att individen skall kunna ha en meningsfull vardag med alla dessa inslag kallas karriär, vilket även innebär att begreppet är något som rör alla och inte bara enskilda individer. Kompetens beskrivs som en blandning av attityd, färdighet och kunskap som är rätt för sammanhanget. Begreppet karriärkompetens beskriver alltså individens förmåga att lösa situationer i olika kontexter i vardagen (Thomsen 2014:7-8).
2.7 Sammanfattning
För skolan i Ghana menar Dede att det finns en benägenhet för elever att lita på externa faktorer vad gäller val och väljande, istället för att våga lita på sig själva och sin egen förmåga. Sverige anses ha en stor kommunal frihet för att påverka utvecklingen av studie- och yrkesvägledning i form av bland annat riktlinjer och styrning. Hur detta arbetas med är olika från kommun till kommun. Undersökningar visar att det sällan sker en valprocess för eleverna i skolan. Elever uttrycker sig sakna information och fördjupade diskussioner från en vuxen motpart. De förväntar sig att vägledning ska komma från studie- och yrkesvägledaren, och sällan från lärarna. Vald tidigare forskning säger även att det inte är rätt att ge lärare ansvaret att tillföra vägledning i sina ämnen som ska bidrar med bättre förutsättningar för eleverna att förstå förhållande och förändringar i arbetslivet, och inte heller enskilda vägledare.
Det måste istället göras tydligare i uppdrag för huvudmännen att det är deras ansvar att tillhandahålla med god studie- och yrkesvägledning för eleverna. Karriärkompetens syftar till att beskriva individens förmåga att lösa problem som uppstår i det vardagliga livet med dess olika situationer.
Vald forskning för arbetet belyser att det finns ett problem för vägledningen idag vad gäller ansvar och riktlinjer. För studien använder författarna artiklar och forskning för att i främsta hand diskutera men även analysera hur lärare och elever ser på
3. Teorier
Valda teorier beskriver hur individen påverkas av inre och yttre faktorer inför olika val. De olika teorierna tar upp olika påverkansfaktorer för människan och kan enligt författarna på så sätt komplettera varandra. Syftet är att ge stöd till reflektion och analysering av lärares och elevers perspektiv för vägledning. Författarna strävar efter hur en individ påverkas av var den befinner sig och hur vägledning kan hjälpa att vidga perspektiven. Teorierna som beskrivs i avsnitt 3.3 kommer att diskuteras i Teoridiskussionen då dessa teorier kompletterades i slutfasen av arbetet när forskarna ställer sig kritiska till val av teorier.
3.1 Circumscription and Compromise: A
Developmental Theory of Occupational Aspirations
Linda S. Gottfredsons teori Circumscription and Compromise: A Developmental Theory og Occupational Aspirations bygger individens yrkessträvan i samspel med självbild. Det finns enligt Gottfredson fyra olika element som börjar från tre års ålder fram till individen blir cirka fjorton år. Under dessa år utvecklas individens självbild, hur den ser på sig själv, medveten om olika sociala sammanhang, utvecklar det kritiska tänkandet med mera (Gottfredson 1981: 545). Följande avsnitt behandlar olika definitioner enligt Gottfredson, samt de fyra elementen.3.1.1 Några definitioner
SjälvbildSjälvbild är bilden människan har av sig själv över vem den är och vem den inte är, samt även vem en skulle vilja vara eller tror sig vara i framtiden. Individen kan vara omedveten om sin självbild och då kan denne agera utifrån hur den ser och tror på sig själv. Självbilden är något som endast refererar till hur individen ser på sig själv och
innefattar inte andras bild av en och den inkluderar flera delar av en själv; personligheten, intressen, förmågor eller vilken plats denne har i samhället. Detta i sin tur kan leda till att personer i omgivningen inte har samma uppfattning på personen som denne har på sig själv (Gottfredson, 1981: 547).
Yrkesbilder/ Kognitiv yrkeskarta
Detta är en generalisering som människan gör av ett visst yrke, exempelvis en bild av att ett visst yrke kräver en viss personlighet eller vilken typ av lämplighet ett arbete är för olika typer av människor (Gottfredson, 1981: 547).
Människor tenderar att döma ett arbete utifrån exempelvis kön, arbetstempo och inom vilket arbetsområde trots att det kan ha en relativt bra bild av olika arbeten. Gottfredson menar att en kognitiv yrkeskarta är en generalisering av yrken där individuella bilder länkas samman till en mer sammanhängande helhet hos individen (Gottfredson, 1981: 547).
Yrkesinställningar
Utifrån vilken inställning och yrkesbilder människan har bedömer den vilken yrkesroll denne skulle vilja ingå i och även hur mycket tid den är villiga att lägga för att äntra de yrkena. De yrken som stämmer mest överens med ens självbild kommer även vara högt validerade för denne. På samma sätt fungerar det åt andra hållet, yrken som inte passar ens självbild kommer att bli lågprioriterade. Inställningar är vad en tycker om och inte tycker om, de rangordnas genom vad som är högst eftertraktat till det som skulle vara minst eftertraktat. I sin tur är yrkesinställningen något som är mer av en önskan än själva verkligheten i enhet med individens mål (Gottfredson, 1981:548).
3.1.2 Fyra olika element i Gottfredsons teori
Självbilden är komponerat av olika element under livets gång, några av de främsta och mest relevanta elementen är social bakgrund, kön, intelligens och värderingar. Det första steget av utveckling är mellan åren 3-5 och kallas storlek och makt, barnet får en bild av hur det är att vara en vuxen. Självbilden av vilket kön individen har växer sig starkare i nästa steg av utveckling som sker mellan åren 6-8. Här orienterar sig barnet mellan könsrollerna. I åldern 9-13 lär sig barnet om sociala värderingar.
Här tillkommer en abstrakt självbild av social klass och förmåga, detta bestämmer även det sociala beteendet och vad som förväntas av en. Med denna ökade förmåga blir barnet mer anpassade och medvetna att se till sina inre förmågor och känslor. Fjärde steget refereras ofta till att vara här människan har en identitetskris och sker när denne är runt 14 år. Nu vet individen mer om sig själv och sina inre känslor och förmågor, därmed har denna nu skapat en större självbild än tidigare. Med detta medför även att personen blir mer kritiskt till exempelvis vad denne vill arbeta med. En mer uppdelad och specifik inblick av ens eget sociala utrymme ger en mer begränsad inställning av vilka alternativ som ses acceptabla (Gottfredson, 1981: 548-549).
Det som i största hand först tas bort när individen funderar på yrke är de som anses vara olämpliga från det kön personen har. Efter detta utgår individen från självbilden och vilken social klass den anses tillhöra, till detta tillhör inte yrke som anses ha lägre status än detta. För sitt framtida yrke tittar ungdomen på vilka intressen och värderingar denne har, samt att yrket inte ska kräva för väldigt stor ansträngning för att hålla uppe sin självbild. När det verkligen är dags för individen att söka arbeten börjar denne bli mer mottaglig för jobben som är lätta att få för dem. Detta leder i sin tur till en balansgång mellan vad personen är ute efter i ett yrke och vilka yrken som är lättare att få. Här kan det bli aktuellt för individen att offra något av det som varit viktigt i dess framtida yrkesroll (Gottfredson, 1981: 549).
3.1.3 Kompromisser
När det sker kompromisser för individen inom dess yrkesroll som gör att det inte finns en harmoni mellan intressen och förmågor inom yrket, kommer det även betyda att människor inte arbetar med det som gör de tillfredsställda (Gottfredson, 1981: 571).
Gottfredsons teori argumenterar för att när människor måste finna en kompromiss, mellan exempelvis kön, status eller yrkesområde kommer de med största sannolikhet och lättast offra det sistnämnda. Gottfredson menar att befinna sig på ett arbete med fel könstillhörighet är något som är mest skrämmande enligt många individer och det finns även de som kan välja bort sitt egna intresse för yrken på grund av detta. I
kompromisser inkluderas även bland annat familj, livsplaner och olika villkor för personen (Gottfredson, 1981: 576).
3.2 Careership: a sociological theory of career
decision making
Careership teorin (1997) är en sociologisk teori rörande karriärbeslut. Hodkinson och Sparkes, författarna till teorin, beskriver hur det personliga valet blandas med sociala och kulturella faktorer, men även hur individens preferenser och strukturella möjligheter kan förenas med slumpen. Individen ses göra realistiska val baserat på sina begränsningar, och fattar praktiska beslut vid brytpunkter inom sin egen handlingshorisont. Teorin består utav tre dimensioner som samverkar; praktiskt rationellt beslutsfattande, interaktion med andra aktörer, samt brytpunkter och rutin.
3.2.1 Brytpunkter
Turning points eller brytpunkter, är ett av de centrala begreppen i Careership teorin. Karriärutveckling ses som en serie utav brytpunkter, dessa brytpunkter inträffar när individen kommer till ett vägskäl som kräver att denne inventerar och utvärderar sin egna situation för att kunna fatta ett beslut. Författarna beskriver att brytpunkter finns i alla delar av livet, oavsett om det handlar om studier, arbete eller privatliv (Hodkinson&Sparkes 1997:39).
I artikeln beskriver författarna olika typer av brytpunkter, dessa är;
• institutionella, där individen exempelvis ska göra ett val inom skolsystemet. Att välja gymnasieutbildning kan ses som en institutionell brytpunkt.
• frivilliga, brytpunkter som individen själv valt. Som exempel att göra en förändring i en planerad karriärutveckling, att leva ett hälsosammare liv eller testa på en ny fritidsaktivitet.
• påtvingade, vid dessa brytpunkter kan en person tvingas göra ett val vid exempelvis en uppsägning, förändrad familjesituation, flytt eller sjukdom (Hodkinson&Sparkes 1997:39).
3.2.2 Habitus
Habitus är den del av individen som påverkar smak och tycke. Begreppet är det som påverkar individens val och formar dess vardag, det kan ses som en del av individens som denne själv är omedveten om. Det påverkas av individens alla upplevelser och erfarenheter, habitus utvecklas hela livet och formas beroende på individens position på de olika fälten (Hodkinson&Sparkes 1997:33).
3.2.3 Fält
Fält kan beskrivas som det område individen befinner sig i. Dessa fält är ständigt dynamiska, komplexa och fyllda med krafter som interagerar med varandra. På exempelvis anställningsfältet finns en blandning mellan arbetsgivare, arbetssökande, utbildningar och arbetsmarknader i olika konstellationer. Alla dessa krafter skall interagera samtidigt som individen befinner sig i detta fält, i artikeln beskrivs det även att det är relationen mellan dessa krafter som styr strukturen på fältet (Hodkinson&Sparkes 1997:36).
3.2.4 Kapital
För att lättare kunna förstå individens position på fältet används begreppen kapital. Författarna använder sig av Bourdieus begrepp som förklarar att alla människor har olika kapital med sig i form av ekonomiskt- (pengar och dylikt), socialt- (kontakter och dylikt) och kulturellt kapital (kunskap, utbildning och dylikt). De olika kapitalen har olika stor betydelse beroende på vilket fält individen befinner sig, därmed kommer ojämlikhet råda på fälten beroende på individen och vilka kapital denne har med sig (Hodkinson&Sparkes 1997:37).
3.2.5 Handlingshorisont
Med handlingshorisont menas inom det spektrat individen är benägen att fatta beslut. Begreppet beskrivs som metaforiskt och belyser hur långt en individ kan se från sin nuvarande position. Individens handlingshorisont kan förändras i takt med att dennes habitus förändras, att de olika kapitalen fylls på och att positionen på fältet förändras (Hodkinson&Sparkes 1997:35-36).
3.3 DOTS-modellen och Karriärlärande
DOTS-modellen är en modell av Bill Law som strävar efter att individen skall finna en självmedvetenhet. Den utvecklades för att hjälpa till att identifiera en gemensam karriärundervisning. Tanken var vidare att detta kunde vara en inledning till karriärvägledning. Teorin utgår från fyra steg vilka är;
1. Self-awareness- Vem är jag ?
2. Opportunity awareness- Var är jag? 3. Decision learning- Vad vill jag göra?
4. Transition learning- Hur ska jag klara av mina mål? (Law 1999:38)
Vidare beskriver Law något han kallar kärriärlärande teorier, detta är något som uppkommit på grund av det föränderliga samhället. Bland annat utifrån hur individen interagerar och identifierar sig i dess sociala värld samt även det komplexa karriärlärandet som påverkas av globala faktorer och dess påverkan på samhällen och individer enligt Bill Law. När Law diskuterar karriärlärande delar han upp det i fyra kategorier som bygger på varandra;
1. Sensing- Individen blir medveten genom att känna av intryck.
2. Sifting- Intrycken känner de av genom att sortera dem i meningsfulla modeller.
3. Focusing- Vidare fokuserar individen på vilka intryck och information som är viktigast för denne.
4. Understanding- I detta steg får individen en förståelse för hur saker och ting kan påverkas av varandra och kan även förvänta sig följderna som kan tillkomma.
(Law 1999:38-39)
3.4 Sammanfattning av valda teorier
För att kunna svara på problemformuleringen har författarna tagit ovan nämnda teorier till hjälp, Careership teorin som belyser bland annat brytpunkter, där en individ ställs inför ett val och måste fatta ett beslut. Intervjuade elever ställs vid gymnasievalet inför en så kallas brytpunkt, denna kan ses som institutionell då skolsystemet kräver att du väljer ett gymnasieprogram för att kunna tillförskaffa dig en gymnasieutbildning. Den kan även ses som påtvingad, om betygen exempelvis inte matchar intagningspoängen och individen måste tänka om. Även habitus inkluderas i teorin, detta beskriver vad som påverkar och formar en individ, men även vad som bidrar till att individen kan fatta ett beslut. Med denna teori kan forskarna finns stöd i vad som påverkar individens val. Gottfredsons teori berör självbild, yrkesbilder och kompromisser. Dessa begrepp kan stötta forskarna i analyseringen av insamlat data på så vis att begreppen förklarar hur individerna ser på sig själva vid ett val, hur de ser på olika program rörande framtida yrkesroller, samt hur de kompromissar med sina beslut inför ett val och vilka påverkansfaktorer som finns i individens närhet. Vidare känner författarna i efterhand att val av teorier inte analyserar lärarnas synvinkel på vägledning på det sätt som var tänkt från början. Detta kritiska ställningstagande diskuterar författarna i teoridiskussionen med hjälp utav tillkomna teorierna DOTS-modellen samt kärriärlärande stegen.
4. Metod
Metoden för detta arbete är en kvalitativ undersökning, den har utförts genom att intervjua lärare och elever på en grundskola. Syftet var att se informationen ur informanternas synvinkel, möjlighet till att utveckla deras tankar och försöka förstå världen ur deras ögon (Kvale&Brinkmann 2009:17).
Undersökningen kommer även att ta upp hur och om eleverna anser att de får den vägledning de behöver i skolan för att göra ett väl avvägt gymnasieval. Syftet med att fokusera på lärare och elever är för att vi forskare anser att det är de som har störst kontakt med eleverna i skolan och därmed har stora möjligheter att arbeta med eleven för att skapa en kännedom om bland annat arbetslivet, utbildningsvägar och för att förbereda denne för framtida val i livet. Med tanke på arbetets storlek valde forskarna att begränsa omfattningen till sex informanter, fyra elever och två licensierade lärare. På grund av geografiska faktorer mellan forskarna fick Johansson stå för intervjuerna och Engström för majoriteten av transkriberingen. På så vis kunde båda forskarna ta del av intervjuerna. Trots att författarna var medvetna om svårigheten med att genomföra en kvalitativ undersökning ansåg de fördelarna överväga nackdelarna med metoden.
4.1 Kvalitativ metod
En kvalitativ metod syftar till att få en helhetsförståelse för fenomenet. Genom denna metod kan forskarna ta del utav informanternas attityder och tankesätt om ämnet. Beroende på upplägg kan en kvalitativ studie vara resurskrävande, det är därför viktigt att veta vilket ämne som skall studeras. Fördelen med metoden är att forskarna i en kvalitativ intervju får möjlighet att ställa följdfrågor som kan tillföra mer information till ämnet och studien (Larsen 2009:83-87, 98).
formulerar och beskriver sin ståndpunkt, metoden ger även utrymme för att utveckla frågor och svar på vägen. Fördelen med att genomföra en kvalitativ intervju är att risken för informationsbortfall minskar då forskaren får möta informanten “face to face”, att utebli från en intervju är svårare jämfört med att inte svara på ett frågeformulär (Larsen 2009:26-27).
En kvalitativ metod kan inte generaliseras på samma sätt som en kvantitativ, dock är den istället lättare att överföra i en löpande text där man direkt kan jämföra den mot tidigare forskning och teorier, det är lättare att vara flexibel i presentationen. Nackdelen med metoden är att den är mer ostrukturerad, det empiriska materialet är svårare att bearbeta och mer tidskrävande, det blir även svårare att jämföra materialet. Intervjutekniken i sig kan också vara en nackdel alla forskare skall vara medvetna om, med fel intervjumetod kan forskaren påverka informanten i dess svar och resultatet kan bli att forskaren får höra det informanten tror att denne vill höra (Larsen 2009:27).
4.1.1 Ostrukturerad intervju
För detta arbete genomfördes ostrukturerade intervjuer. Författarna skrev tillsammans ihop en intervjuguide, där stödfrågor formulerades. Intervjuerna genomfördes på informanternas skola i ett enskilt rum. För att minska risken för informationsbortfall använde även intervjuaren ljudinspelning.
En ostrukturerad intervju kännetecknas genom att det ofta används en intervjuguide, med förberedda frågor eller stödord. Intervjuaren får inte styra informanten för mycket, utan intervjumetoden syftar till att informanten fritt skall få tala om fenomenet och beskriva det ur sin synvinkel. Vid användning av en ostrukturerad intervju har forskaren möjlighet att ställa följdfrågor, intervjuledaren kan genom detta styra informanten till att tala om en specifik fråga. Forskaren kan även med fördel använda sig utav ljudinspelning under intervjun, för att minimera risken av informationsbortfall (Larsen 2009:84-85).
Stödorden och frågorna skall tillsammans matcha frågeställningen för att ge forskarna tillräcklig information att kunna besvara arbetets frågeställning. Det är därför viktigt att intervjuguiden täcker arbetets frågeställning och att samtliga frågor eller stödord är relevanta för arbetet (Larsen 2009:84).
4.2 Urval av informanter
Nedan beskrivna metoder valdes för urval av informanter. Kvoturvalet används för att begränsa data till arbetets storlek och snöbollsmetoden för att i största möjliga mån kunna använda våra kontaktnät för att komma i kontakt med möjliga informanter.
4.2.1 Snöbollsmetoden
Forskaren Johansson kontaktade inledningsvis en kollega med förmodad kännedom om möjliga informanter, kollegan hänvisade vidare till en möjlig lärarinformant. Lärarinformanten kontaktades därefter via telefon och tackade ja till att ställa upp på intervju. Lärarinformanten kontaktade i sin tur ytterligare en möjlig lärarinformant och samtliga fyra elever som valde att ställa upp på intervju. Eleverna som lärarinformanten valde ut undervisade hen i ett ämne. Samtliga informanter delgavs Bilaga 1 samt Bilaga 2 innan tid för intervju bokades och kunde genomföras. Snöbollsmetoden innebär att forskaren tar kontakt med en person vilken antas ha goda kunskaper om det ämne som valts att undersökas. Därefter frågas informanten om tips på personer som vidare tros kunna svara på undersökningens frågor (Larsen 2009:78).
4.2.2 Kvoturval
Forskarna valde att intervjua sex informanter, då mängden insamlade data kändes relevant inför arbetets storlek, jämfört med tidigare skrivet fördjupningsarbete. Efter att ett visst kvoturval skett, kunde slumpmässigt urval av informanter ske genom snöbollsmetoden.
Kvoturval innebär att forskarna i förväg bestämmer hur många informanter som kan bli utvalda till att medverka i studien, forskarna kan härmed bestämma antal informanter med olika kännetecken. De kriterier forskarna valde var att eleverna skulle gå i åk 9 och lärarinformanterna skulle undervisa eleverna i minst ett ämne var. Forskarna kan använda sig utav metoden sett till arbetets storlek och tidsaspekt,
därefter kan ett slumpmässigt urval ske. (Larsen 2009:78).
4.2.3 Benämningar i arbetet
Benämningar på informanterna kommer användas i löpande text. Informanterna kommer från samma skola. Ingen vidare information om lärare eller elever kommer beskrivas för att säkerställa deras anonymitet.
L1 - Lärare 1, undervisar i ämnena; idrott, geografi och historia
L2 - Lärare 2, undervisar i ämnena; samhällskunskap, hemkunskap och geografi E1 - Elev 1, åk 9. Har L1 i idrott. Har L2 i samhällskunskap.
E2- Elev 2, åk 9. Har L1 i idrott. Har L2 i samhällskunskap. E3- Elev 3, åk 9. Har L1 i idrott. Har L2 i samhällskunskap. E4- Elev 4, åk 9. Har L1 i idrott. Har L2 i samhällskunskap.
Författarna för arbetet kommer benämnas som författare och forskare, för att få en variation i texten.
Studie- och yrkesvägledare kommer i texten benämnas som studie- och yrkesvägledare, syv och vägledare för att ge en variation i den löpande texten.
4.3 Bearbetning och analys av empiriskt material
För detta arbete valde forskarna att använda sig av tematisering för att lättare få en röd tråd och kunna urskilja vilka frågor som besvarar resultat/analys- och diskussionskapitlet. Vid tematisering av forskningsintervjun har författarna begrundat och undersökt vad, varför och hur intervjun skall vara med som stöd i undersökningen. Varför står för att författarna klargör vad det finns för syfte med undersökningen. Vad handlar om att författarna skall skaffa sig förkunskaper om ämnet som undersöks. Hur betyder att författarna skall skapa sig kunskaper om hur olika tekniker inom intervjuer och analyser ser ut, samt att sedan besluta vad som är mest lämpligt att använda för aktuell undersökning (Kvale&Brinkmann, 2009:120).
Vid bearbetning av intervjuerna är en viktig del att reducera data som inte är relevant för undersökningen och frågeställningen, då kvalitativa intervjuer medför att författarna jobbar med stora texter och uttalanden. För att texten ska vara analyserbar är det alltså mycket viktigt att systematisera och komprimera den data som finns. Vidare har författarna valt att använda sig av innehållsanalys. Syftet med detta är att författarna lättare ska kunna identifiera vilka olika mönster det finns i informanternas uttalanden, författarna även titta på samband, skillnader och drag (Larsen, 2009:102).
Författarna valde att dela upp resultat- och analyskapitlet i tre teman; Lärarnas synvinkel, Elevernas synvinkel och Vägledning i grundskolan. Datamaterialet som kommit in under intervjuerna och som sedan identifieras har sorterats efter dessa teman. Datan har analyserats och diskuterats med stöd av tidigare forskning och teorier genom att ställa resultat i relation till dessa. Nya kunskaper och tankar diskuteras sedan med stöd från analysen (Larsen, 2009:102).
4.4 Validitet och reliabilitet
Inför detta arbete har forskarna tagit hänsyn till validitet genom att skriva frågeformulär baserat på problemformulering, tidigare forskning och teorier. Detta för att säkerställa att i största möjliga mån få svar på rätt frågor. Reliabilitet har forskarna försökt eftersträva genom att flertal gånger påpeka hur de arbetar med etiska förhållningssätt genom att anonymisera informanterna, för att dessa skall bli bekväma i att vara ärliga. Forskaren som genomförde intervjun använde sig av neutral intervjuteknik genom att inte ge utlopp för egna känslor och tankar under intervjun. Att säkerställa reliabilitet till 100% kan vara svårt då forskarna inte kan garantera att informanterna inte säger saker de tror forskarna vill höra. Forskarnas egna tankar om reliabilitet är även att läraren känner eleverna och risken finns att eleverna inte svarar helt sanningsenligt på frågor som kan vara nedvärderande för lärarna. Dock kan forskarna alltid försöka motverka detta. Inför ett arbete är det viktigt för forskaren att tänka igenom vilka frågor denne vill ha svar på och att ställa rätt frågor för att ge svar på ställd problemformulering. Att tänka igenom aktualitet och relevans är att tänka på validitet för arbetet. Även reliabilitet är viktigt att ta hänsyn till, det vill säga pålitlighet och precision (Larsen 2009:40-41).
4.5 Etiskt förhållningssätt
Undersökningen bestod av sex informanter, två av dem var myndiga och fyra stycken var inte det. Inför varje arbete rörande informanter tillkommer etiska riktlinjer och etiska principer som forskare måste ta ställning till. För denna uppsats valde författarna att arbeta i enlighet med individskyddskravet. Detta är ett grundläggande krav som kan delas upp i fyra allmänna huvudkrav;
* Informationskravet- de som berörs av forskningen skall bli informerade om dess syfte.
* Samtyckeskravet- det är frivilligt att delta i forskningen, exempelvis respondenternas medverkan.
* Konfidentialitetskravet- Uppgifter som fås in i undersökningen skall endast finnas tillgänglig för behöriga för undersökningen, i det här fallet Engström och Johansson. * Nyttjandekravet- De uppgifter som samlas in av respondenterna får endast användas till ändamål för forskningen (Vetenskapsrådet 2002:6-10).
Författarna valde att skicka ut mail med information till lärarinformanten som sedan förde detta vidare till övriga informanter. Informationen bestod av ett brev till informanterna och ett brev till vårdnadshavarna för eleverna. Där förklarades syftet med intervjuerna och en kort presentation av uppsatsen. För vidare information se bilaga 1 och 2. Innan intervjun startades förklarade forskaren återigen syftet med intervjun samt frågade återigen informanten om denne ville ställa upp för genomförande.
Eleverna som intervjuades går i årskurs 9 och är under 18 år. Här förhåller sig forskarna till Lag 2003:460 18§, vilken beskriver att personer som fyllt 15 år får delta i forskning utan samtycke från vårdnadshavare. Krav är att informanten vet syftet med undersökningen och samtycke sker (2003:460 18§). För att försäkra sig om att informanterna förstår vad de deltar i var författarna mycket noga med att följa upp individskyddskravet.
5. Resultat och Analys
I detta kapitel presenteras svaret från sex stycken informanter, varav dessa är två lärare och fyra elever. Informanterna kommer presenteras enligt benämningar i avsnitt 4.2.3. I detta kapitel väljer forskarna att presentera resultatet och analysera lärare och elever i skilda avsnitt för att avslutningsvis analysera skolans arbete som en egen del. I kapitlet jämförs resultatet med relevant forskning och valda teorier. Informanterna fortsätter presenteras som tidigare i arbetet. Kapitlet är uppdelat i tre avsnitt, vilka är; Lärarnas synvinkel, Elevernas synvinkel samt Vägledning i grundskolan. Tanken är att läsaren lättare ska kunna få en röd tråd genom resultatdelen och analysdelen.
5.1 Lärarnas synvinkel på vägledning
För lärar-informanterna är vägledning någon som hjälper, stöttar och fyller i information för de val en individ står inför. Vidare beskriver L1 vägledning som något eleverna i viss mån behöver och att det inte är lätt att veta vad de vill i den åldern de befinner sig i, denna hjälp menar L1 i första hand ska komma från vägledaren. Hen arbetar själv inte särskilt aktivt med vägledning i sina ämnen då det inte känns som en naturlig del för de ämnen hen lär ut, men poängterar att det ser olika ut för hur lärarna arbetar. Utifrån Gottfredsons teori om de fyra olika elementen, är det omkring 9-13 års ålder som barnet lär sig om sociala värderingar. Det fjärde steget menar att en identitetskris sker när individen är ca 14 år gammal. Vid det här laget är människan i större grad medveten om sig själv, sina inre känslor och förmågor. Vilket innebär för denne en större självbild än tidigare. Detta resulterar även i att personen får ett mer kritiskt förhållningssätt till framtida yrkesval och sitt eget sociala utrymme i samhället (Gottfredson 1981:548-549). Enligt Lovéns (2000:135-136) undersökning menar vägledare i studien att elever i grundskolan är väldigt omedvetna om sina egenskaper och resurser, samt att de har för få erfarenheter
för att på egen hand kunna göra ett välgrundat val. Därför söker elever ofta råd och bekräftelse av vägledaren för deras kommande val.
För L2 är vägledning en jätteviktig bit för eleverna att få en stund med en vuxen och menar att lärare och vårdnadshavare även kan vara delaktiga i vägledningssamtal för eleven. Studievägledaren träffar eleven väldigt sällan och L2 säger att det kunde behövts mer kontinuerliga samtal för att verkligen veta elevens intressen och vad den vill göra. Vidare beskriver L2 att det är viktigt att tydliggöra för eleven hur den ligger till och vad som kan tänkas krävas av den för att den ska ta sig vidare och ”inte sjabbla bort tiden i skolan” – L2. Enligt Hodkinson och Sparkes är habitus det som påverkar individen i dess val och formar dess vardag. Habitus påverkas av individens alla samlade erfarenheter och upplevelser (Hodkinson&Sparkes 1997:33). Enligt L2 kan kontinuerliga samtal med en vägledare utveckla elevens erfarenheter och förmåga att göra val, som författarna kopplar till elevens habitus (1997).
L1 beskriver att vägledning i skolan är en viktig del, hen arbetar själv inte aktivt med detta, då informanten anser det vara vägledarens jobb. Även L2 anser att vägledning är en viktig del av skolgången, hen anser sig dock arbeta småskaligt med vägledning i sin undervisning. Hen beskriver hur de pratar om betyg och intagningspoäng i åttan, samt även prao-information. L2 anser att vägledning är något som påverkar eleven tidigt i deras liv och att det är av stor vikt att tidigt fånga upp och agera för de elever som behöver extra stöttning. Vidare menar hen att det arbetet kan vara lättare att genomföra på en mindre skola. I artikeln Architects of their own future? Swedish career guidance policies (2009) anses Sverige vara ett av Europas länder som tycks ha en större frihet att i kommunerna påverka riktlinjer, styrning och utveckling av studie- och yrkesvägledning i sina skolor. Vidare förklarar författarna för artikeln hur stora skillnaderna är mellan olika kommuner. År 2000 blev det lag på att vägledare ska ha tillräcklig utbildning, vilket innebär en studie- och yrkesvägledarutbildning på tre år. Detta för att säkerställa hur kompetent vägledning skall få ett fäste i skolan (Nilsson&Lundahl 2009:33,35).
Att vägledning skall vara hela skolans ansvar är inte tydligt fördelat av huvudman enligt L1 och rektorn har inte pratat om detta. Därmed är det svårt att veta hur det ska ingå och jobbas med i alla ämnen. Informanten nämner att elevhälsoteamet pratar om det och där är det vägledaren som har huvudansvaret. Vidare förklarar L1 hur hen tror att det är vägledarens ansvar att tillse hur väl integrerad vägledning blir på skolan. L2 hur hen varit med och arbetat för att skolan skall ta ansvar för vägledning,
