Lärarrollen i formandet av det kulturella kapitalet

För att vara allt som krävdes av läraren för att fostra människor till idealelever skulle läraren välja det yrket som “ett livs arbete” eller en “livsuppgift” – och inte för de filosofiska fakulteternas studenter som ett sätt att förtjäna sitt levebröd.61 _{I denna roll var läraren}

“beteendekontrollant” och “beteendemodifikatör” i och utanför skolan i form av dennes “expertis”, “uthållighet” och “konstant duktighet över tid” som denne skulle besitta, och med hjälp av denna vara med i skapandet av en ny människa (tillsammans med övriga samhällets myndigheter och personal).62 _{Skolproblemen berodde på icke konstant duktiga lärare, vilka inte}

kunde axla “det väldiga ansvar” som låg i lärarrollen under den tiden, och som inte passade som lärare p.g.a. att de inte hade testats psykologiskt innan; och inte hade kategoriserats som utmärkta, bra, undermåliga eller värdelösa yrkesutövare. De konstant “bra” och “duktiga” lärarna var slutmålet. Det fanns även s.k. hetspedagoger som saknade mänsklighet. Detta i samklang med diskussion om lärarlämplighet.63

Retorik om krisskola och skolsvårigheter syns t.ex. i 1950 års artikel Kan skola och hem i

samarbete lösa våra skolsvårigheter?, författad av Adolf Söderlund. Han belyser

svårigheterna som beroende av “frihetspedagogiken” av “kvasipedagoger”. Det begreppet tolkar jag i meningen som s.k. “ovetenskapliga pedagoger”; dvs. en pedagogik utan vetenskaplig grund, vilka han kallar “kvasipedagogers tal om frihet och självverksamhet som radikalmedel i framtidens skola samt om aga och förbud som de viktigaste orsakerna till missanpassning och komplex”64_{. Krisen yttrade sig i att allt fler skulle gå högre utbildningar.}

Senare beskriver Söderlund om det som han upplever som föräldrarnas underlåtenhet i ansvarsfrågan, där det förväntades att skolan skulle råda bot på alla problem med även en förstörande progaganda om att läxor, kurser, underbetyg, kvarsittning och examina skulle upphöra.65

Kritik emot frihet i organisation, decentralisering, upplägg, undervisning, examina, dialog etc. och frihet för eleverna förekommer även i 1948 års artikel kätterska funderingar kring ett

skolbetänkande. Denna artikel har genomgående nostalgi kring 1905 års läroverksstadga och

dess förmåga att ge studenterna en säker kunskapsgrund. Artikeln benäms kättersk eftersom den kritiserar frihetsbetoningen i skolbetänkandet, och att den s.k. friheten är skadlig för elevernas anpassning till vuxenlivet, eftersom s.k. daltande sker med dem i skolan, där skolan förvandlas till en “paradisisk” tillvaro som inte stämmer överens med verkligheten – och

6 1 _{Pedagogisk tidskrift. (1957). s. 166.} 6 2 _{Pedagogisk tidskrift. (1947). s. 58.} 6 3 _{Pedagogisk tidskrift. (1953). s. 2, 4.} 6 4 _{Pedagogisk tidskrift. (1950). s. 85.} 6 5 _{Pedagogisk tidskrift. (1950). s. 90.}

således gör eleverna en björntjänst inför kontakt med verkligheten.66 _{I Adolf Söderlunds artikel}

Vadan och varthän? Bokslut och beräkningar inom svenskt skolväsen från 1956 ställde han

upp två motkrafter, och även sin egna syn i slutet av artikeln som ett mostånd mot reformer i skolväsendet, där den ena kraften bakom reformrörelsen bestod av en “pedagogisk pilgrimskör, som går mot paradiset”67 _{med förankring i “socialklassen, partiet, lärarkåren, sociologerna, de}

praktiska begåvningarna samt de missnöjda och avundsjuka”.68 _{Den andra kraften var en}

reaktionär inställning emot enhetsskolan, där räddarna till den rätta skolan var den differentierande och exkluderande pedagogiska diskursens företrädare som var emot reformrörelsen och en oviss framtid utifrån betydelsefulla krafter “bland representanter för läroverkslärarkåren, vetenskapsmännen, de konservativa kultur- och traditionsvårdande, de högre socialklasserna och de partilösa”.69

För att komma till bukt med alltsammans i beteendemodifikationen och rädslan för ovanstående urarting av eleverna krävdes nya lärare i nya skolor, nya föräldrar i nya hem, och

nya funktionärer.70 _{Detta skulle bl.a. ske genom s.k. moderna undervisnings- och}

barnavårdsprincieper.71

Med synsättet om fostran, kontroll av beteende och handlingar skulle lärarrollen i skolan som institution (dvs. lärarens institutionella rollfunktion) sträckas ut till att inte bara gälla skolans domäner, utan även utanför skolan som institution under lärljungarnas – och sedemera benämnt elevernas – fritid och övriga livsföring. Detta kunde innefatta auktoritativa uppmaningar till föräldrar i form av ett ordergivande/direktiv om lämpliga och önskvärda

levnadsregler i stället för diskussion två jämbördiga parter emellan om livets villkor. Dessa levnadsregler innefattade lydnadsfostran, ordning, begränsning (s.k. förädlade vanor),

återhållsamhet, kontroll, sexualkontroll, ej spontanitet, vanor, viss typ av och i omfattning kulturkonsumtion (ej påverkan av dåliga inspirationskällor72_{), rätt klädsel och fysiska}

föreskrifter. I detta förordade lärarna sammantaget en väldigt rutiniserad tillvaro för eleverna. Detta kunde ske med direkta anvisningar till eleverna, eller indirekt exempelvis via kontakt med Målsmännens Riksförbund och liknande föräldraföreningar. Föräldrarna som ingick i

6 6 _{Pedagogisk tidskrift. (1948). s. 190f.} 6 7 _{Pedagogisk tidskrift. (1956). s. 2.} 6 8 _{Pedagogisk tidskrift. (1956). s. 2.} 6 9 _{Pedagogisk tidskrift. (1956). s. 5f.} 7 0 _{Pedagogisk tidskrift. (1959). s. 1f.}

7 1 _{Se t.ex. Pedagogisk tidskrift. (1951). s. 74.}

7 2 _{Se exempelvis Pedagogisk tidskrift. (1957). s. 54. Se även Pedagogisk tidskrift. (1945). s. 46f. för en}

liknande trosföreställning om “inspiration till brottshandlingar” från medierna. Se även Pedagogisk tidskrift. (1945). s. 56-58 om negativ inställning till novellmagasin och veckotidningar hos en pedagogisk debattör. Se Pedagogisk tidskrift. (1946). s. 141 för slutsatsen från en undersökning att de unga läser mest serierna ur tidningarna. Se även Pedagogisk tidskrift. (1954). s. 40f. för trosföreställningar att serier och filmer inspirerar ungdomar till brottslighet.

Målsmännens Riksförbund skulle engagera sig mer i elevens roll i skolan, och verksamheten där, än att bara idka kritik emot skolan som institution, med en kontakt syftande till en ömsesidig förståelse och outtalad överenskommelse mellan lärare och föräldrar om likhet i behandling av fostransfrågor på skolan och hemmavid. Pedagogerna i den här diskursen talade exempelvis om levnadskonst och nya levnadsregler73_{, och ställde upp resonemang om vad}

“hemmet bör och kan göra”, i analogi med klassificeringar och kategoriseringar av olika “elevtyper”74_:

“Här presenteras sedan en rad elevtyper, som är värda särskild uppmärksamhet: det iakttagande barnet, som sätter sig långsamt in i nya situationer, det beroende barnet som kan verka nästan efterhängset och som kan bli aggressivt mot rivaler om lärarinnans gunst, det känsliga barnet som behöver skydd mot trötthet och alltför stark stimulering, det mycket pratsamma och det livliga barnet som båda behöver mycken kroppsrörelse, det ihärdiga och det ombytliga barnet, det

härsklystna och samtidigt aggressiva barnet, det fantasifulla och det realistiskt

inställda barnet. Lekskolan kan hjälpa föräldrarna att riktigt karakterisera sitt barn och ge vägledning för en klok behandling av olika barntyper.”75

Detta var en del av läraren som roll i institutionen skolan, vilken sträckte sig utanför skolans domäner, med direktiv direkt och indirekt till föräldrar om rätt fostran och familjesituation, och om fritidens domäner.76 _{Helst skulle vuxna och yngre komma till en ömsesidig förståelse om}

vad som var rätt kultur att konsumera och inte, rätt klädval och inte77_{, dock alltid under de}

vuxnas beslutanderätt och överseende (och då de vuxna med auktoritet och makt över andra vuxnas beslutanderätt).78 _{Detta skulle medföra att barnen och ungdomarna fick ett lämpligt}

känsloliv, en lämplig moraluppfattning och goda studieresultat, vilka kunde spåras och länkas samman till den kultur som konsumerades.79 _{Viss kultur i form av vissa nöjen och}

nöjesindustrin ansågs skadlig för samhällshygienen.80 _{Veckotidningar och novellmagasin}

brännmärktes i sammanhanget.81 _{Diskursen menade vidare att serieläsande skulle försämra}

7 3 _{Se t.ex. Pedagogisk tidskrift. (1950). s. 96f., 100f. Se vidare t.ex. Pedagogisk tidskrift. (1955). s. 1ff.} 7 4 _{T.ex. i Pedagogisk tidskrift. (1960). s. 123.}

7 5 _{Pedagogisk tidskrift. (1955). s. 8.}

7 6 _{Se exempelvis Pedagogisk tidskrift. (1945). Barns och ungdoms nöjesläsning – en diskussion och ett förslag.}

Se även analogt med detta Pedagogisk tidskrift. (1945). s. 107f. Se även Pedagogisk tidskrift. (1947). s. 61, 197-214. Se även Pedagogisk tidskrift. (1952). s. 138. Se även Pedagogisk tidskrift. (1954). s. 108ff. Se även Pedagogisk tidskrift. (1952). s. 2-14. Se även Pedagogisk tidskrift. (1950). s. 106. Se även Pedagogisk tidskrift. (1953). s. 22.

7 7 _{Se exempelvis Pedagogisk tidskrift. (1960). s. 52f.}

7 8 _{Se exempelvis Pedagogisk tidskrift. (1945). s. 60, 107, 109.}

7 9 _{Se exempelvis Pedagogisk tidskrift. (1954). s. 110-112. Se vidare Pedagogisk tidskrift. (1957). Läsvanor och}

deras samband med läsbetyg i klasserna 4-6 i Vällingby folkskolor. Se vidare Pedagogisk tidskrift. (1945). s.

60.

8 0 _{Se exempelvis Pedagogisk tidskrift. (1957). s. 169.}

ordförrådet avsevärt hos eleven.82 _{Åtgärder emot detta var bl.a. censur}83 _{och gallring av mediala}

produkter.84 _{Föräldrarna uppmanades att köpa “lämpliga böcker” åt sina barn}85_{, och barnen}

skulle successivt “fostras” till “kultiverad smak”.86

I analogi med denna frustration över kontrollförlusten ansågs viss specifik kultur vara direkt skadlig för de intellektuella förmågorna; exempelvis Jazz. Teknofobi och masskultursfobi fanns i det kulturella motståndet, med trosföreställningar om denna kulturs “triumf över tanken” och “förgrovning av sensibiliteten”.87 _{Sensibiliteten var ett begrepp som betecknade ett}

visst kulturellt kapital. Dock i kontrast med detta kunde televisionen anses som en undervisningstillgång i 1954 års artikel Television och undervisning.88 _{Förvetenskapligandet av}

“mångsyssleriet” i den nya masskulturen skedde.89 _{Det var även ett uttryck för kontrollförlust}

med uppfattningen om att “skumläsandet” av tidningar var ett otyg, och att “djupläsning” var att föredra i enighet också med den tidigare artikeln från 1956, variation eller förädling?, som innehöll synsättet – och det fostrande synsättet – att man skulle förädla sina redan existerande kulturprodukter i sin konsumtion av dem genom omläsning av ett fåtal utvalda böcker i stället för att hela tiden konsumera ny kultur. Detta ingick i kulturkontrollsynsättet, och att viss kulturell konsumtion (vissa former och/eller vissa verk) var skadligt för intellektet.90 _{Och detta}

var även en del av den s.k. “samhällshygienen” som hade tagit skada av nöjeslivet och nöjesindustrin.91

Beteendemodifikation baserades på att de konstaterat mest utmärkade egenskaperna för den samtida ungdomen var att de var ojämna, känsliga, utan aktning för auktoriteter, förtegna och reserverade inför de vuxna, drömmande, kritiska och slarviga.92 _{Detta var ett resultat av – i}

pedagogernas uppfattning – oförmåga att rätt uppfostra den yngre generationen med en urartning av ungdomslivet skapat av masskulturens inverkan.93 _{Ungdomarna ville ha allt och}

inte förädla sin livsföring med rätt “minneshygien”. I stället skedde ett förytligande som ett resultat av samhällets jäkt och utbud94_{, när ungdomarna borde bedriva ett begränsat urval av}

aktiviteter och kulturkonsumtion som en del av en förädling. Ungdomarna uppvisade dock ett

8 2 _{Se exempelvis Pedagogisk tidskrift. (1954). s. 108ff.}

8 3 _{Se exempelvis Pedagogisk tidskrift. (1957). s. 128. med uttalandet “Vilken dålig inverkan utöva icke många}

av de filmer, som ännu i dag förevisas på våra biografer! Kunde då icke litet mer av stränghet vid censurerandet särskilt av barntillåtna filmer vara berättigat?”

8 4 _{Pedagogisk tidskrift. (1945). s. 109ff.} 8 5 _{Pedagogisk tidskrift. (1945). s. 111.}

8 6 _{Pedagogisk tidskrift. (1945). s. 112. Se även Pedagogisk tidskrift. (1945). s. 118.} 8 7 _{Pedagogisk tidskrift. (1954). s. 40f. Se även Pedagogisk tidskrift. (1954). s. 43.} 8 8 _{Pedagogisk tidskrift. (1954). s. 91-93.} 8 9 _{Pedagogisk tidskrift. (1953). s. 49f.} 9 0 _{Pedagogisk tidskrift. (1956). s. 162.} 9 1 _{Pedagogisk tidskrift. (1957). s. 169.} 9 2 _{Pedagogisk tidskrift. (1959). s. 7f.} 9 3 _{Pedagogisk tidskrift. (1949). s. 1f.} 9 4 _{Pedagogisk tidskrift. (1957). s. 60f.}

s.k. “urspårningstillstånd”, när de i stället borde idka självbehärskning. I fördjupningen – i stället för förytlingen – kopplades säkra kunskaper samman med minnesförmåga och förstånd.95 _{Utvecklingen ledde till urspårning med människor med allt högre pretentioner, och}

detta skulle hindras.96