Vilka lärdomar som deltagarna tagit med sig från tiden de bedrivit skolan under pandemin var ytterligare ett huvudtema som uppkom vid analys av intervjusvaren. Det var flera av deltagarna (5 av 9) som beskrev att de lärt sig nya saker om kommunikation i verksamheten. Deltagare 1 uppgav detta genom att förklara att han/hon hade lärt sig att jobba med framförhållning inom den skriftliga kommunikationen, att inte behöva svara på frågor lika snabbt som vanligt utan att det får ta tid. Vidare förklarade deltagare 7 “jag kommer att ta med mig jättemycket erfarenheter ... vikten av bra kommunikation om man säger både skriftligt och att vara liksom transparant i en sån här svår situation det tar jag med mig också”. Majoriteten av deltagarna (7 av 9) poängterade även vikten av att gå ut med information i en sådan kris som var. Deltagare 6 förklarade hur de hade gått ut med information:
Vi har gått ut med information varje vecka, alltså vi har gjort det varje vecka och vi går ut med information varje vecka oavsett om vi har någon eller inte, så man vet att antingen torsdag eftermiddag eller fredag förmiddag så får man information ifrån oss vad det kommer. Så tydlig och rak kommunikation har varit en, tror jag, en framgångsfaktor för att vara ganska lugna.
Några av deltagarna (3 av 9) pratade om att det var viktigt att hålla sig till fakta och att vara pålästa, samtidigt som det var viktigt att behålla lugnet i sin roll som chef. Vidare gavs flera tips om att prata ihop sig med sina rektorskollegor kring beslut, vilket skapar en samstämmighet i de beslut som fattas. Skulle ett beslut sedan visa sig vara felaktigt så skulle det vara okej eftersom det var något dom kommit överens om tillsammans. Deltagare 3 förtydligade “(...) det är jätteviktigt med information och har man ingen information så är det ändå viktigt att tala om det, att det är samma information som förra
veckan. Det är jätte-jätteviktigt och jag tror också att det är viktigt att man går ihop så att det inte börjar bli så här att ‘jo men den sa det här och den här sa det här’”.
Flertalet rektorer (5 av 9) tipsade även om att se till att ha ett stöd i sina
rektorskollegor för att inte känna sig ensam i beslutsfattanden och att ha ett team att bolla med. Deltagare 5 uttryckte vikten av att be om stöttning “våga be om hjälp och våga liksom vara ödmjuk inför att det är svårt”. Deltagare 9 var av samma mening och tillade även:
Det jag skulle vilja skicka med är att sänka garden lite grann, sänka liksom den här jag kan allt, utan snarare lyssna in vilka besked får vi, säg inte att det här gäller nu och för evigt utan säg att vi kanske vet två veckor. Vi kör så här i två veckor, ger dom trygghet för hur ska vi göra nu i två veckor sen blir det nya besked.
Några av rektorerna (3 av 9) gav också tips om att säkra oro, att se till att prata med de medarbetare som kände sig oroliga för att inte denna oro ska spridas till fler. Deltagare 1 tryckte även på vikten av att ha koll på elevernas välmående och hur de mådde vid distansarbete och uttalade:
(...) och ha koll på eleverna, stenhårt. ha koll på måluppfyllelse, tolka signaler på psykisk ohälsa för att det inte är lätt, det är jättesvårt. Men att be mentorer att leta efter beteendeförändringar för att en beteendeförändring behöver ju inte bara vara att någon helt plötsligt uteblir utan det kan vara sättet dom skriver på har vi upptäckt, sättet dom uttrycker sig på, hur dom interagerar med sina klasskompisar eller väljer att inte göra det, så att jobba mycket med elevernas mående.
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka hur de påtvingade omställningarna i
skolorganisationer, till följd av pandemin, har påverkat rektorers yrkesroll och välmående i arbetet i en specifik kommun. Studiens resultat visade att rektorernas yrkesroll har
förändrats till följd av pandemin, dels rektorernas ledarskap men även mötesrummet, som gått från att vara fysiskt till att bli digitalt. Resultatet visade även på ökade
arbetsmiljörelaterade arbetsuppgifter i form av riskbedömningar och konsekvensanalyser, vilket i samband med arbetsmiljöansvaret upplevdes som en påfrestning. Vidare visade resultatet att arbetsbelastningen både ökat och minskat där den ökade arbetsbelastningen berodde på arbetsmiljöarbetet och den minskade belastningen dels berodde på färre
transportsträckor. Studien visade att majoriteten av rektorerna upplevde ett tillräckligt stöd samt att de överlag mått bra i sin yrkesroll under pandemin, därtill poängterades vikten av återhämtning för att hantera en högre arbetsbelastning. Att arbeta med rektorskollegor belystes som en viktig del för att ha stöd, samt för att vara enstämmiga i beslut. Resultatet antydde att rektorerna hade kontroll över sitt arbete men att kontrollen på olika sätt
påverkats under pandemin. Kommunikation och att fånga upp medarbetarnas oro framgick som viktigt i studien. I resultatet framgick även att psykisk ohälsa ökat bland eleverna under pandemin i samband med att undervisningen på gymnasiet övergått till distans, vilket flera rektorer lyfte.
Rektorernas upplevda förändring av yrkesroll och arbetsuppgifter
I studiens resultat framgick det att pandemin påverkat rektorernas yrkesroll på flera sätt, vilket har resulterat i en förändring av deras arbetsuppgifter. Bland annat upplevde rektorerna en större vikt av kommunikation, som tidigare forskning också belyst
(Chaseling et al., 2020; Ärlestig, 2007). Rektorerna uppgav även att de under pandemin i betydligt större utsträckning använt sig av digitala hjälpmedel. Det blev väsentligt för att kunna fortsätta bedriva skolan och även då gymnasieskolorna övergick till distans under en period. Bland rektorerna fanns det splittrade åsikter kring att bedriva verksamheten digitalt, då några deltagare upplevde det som en utmaning medan andra tyckte att det gick smidigt. Rektorerna uppgav att det fanns flera fördelar med digitaliseringen. Mest framträdande var att möten övergick till att hållas digitalt som även tidigare forskning inom området visat på (Byrnes et al., 2021; Elfrianto et al., 2020) eftersom det innebar att rektorerna sparade tid
genom minskad förflyttning och dagen kunde därför läggas upp på ett effektivare sätt. Då resultatet i denna studie visar på att skolan gått till att bli mer digital och att detta i sin tur medfört positiva effektiviseringar för rektorerna, blir det intressant att se om detta kommer att bibehållas i framtiden. Eftersom deltagarna ställt sig väldigt positiva till digitaliseringen blir det spännande att se om de kommer ges möjlighet av skolornas beslutsfattare att fortfarande hålla vissa moment i deras arbete, samt undervisning för eleverna digitalt även efter pandemin. Det uppkom även en fundering hos författarna gällande vilken påverkan en påtvingad omställning har för rektorerna i längden. Det anses av författarna att det kan uppkomma känslor och reaktioner hos rektorerna när pandemin passerat och de hunnit reflektera över situationen de befunnit sig i.
Vidare framkom det i resultatet att rektorerna upplevde en högre arbetsbelastning bland annat till följd av en mängd riskbedömningar och konsekvensanalyser kopplat till arbetsmiljön under pandemin. Arbetet med att säkra arbetsmiljön framkom i resultatet ha varit en påfrestning för rektorerna. Den ökade arbetsbelastningen styrks av
Arbetsmiljöverkets (2021) föreskrifter om att omgående anmäla när en arbetstagare blivit smittad samt att dokumentera kring arbetstagarens exponering för viruset. Pandemin har även medfört förändring på rektorernas arbetsuppgifter då de behövt vidta åtgärder för att minska smittan i skolan. Detta har även tidigare forskning konstaterat då åtgärder som rektorer vidtog ansågs kunna vara avgörande för smittspridningen, när eleverna gick tillbaka till skolan efter att ha varit på distans (Di Domenico et. al., 2021). Med detta som mål har rektorerna bland annat behövt begränsa antal klasser på skolan samtidigt i
kombination med extra fokus på städ och hygien, samt gett personalen möjlighet att arbeta hemifrån i de fall de inte behövt vara på plats för elevernas skull. Således upplevs
rektorerna ha vidtagit de åtgärder som varit möjliga för att säkra arbetsmiljön. Med tanke på att rektorerna tyckte att det var tyngre att ha ansvaret för arbetsmiljön under pandemin
när de inte längre kunde garantera arbetsplatsens säkerhet, kan det anses ha haft en påverkan på rektorernas egen känsla till sitt arbete samt deras utförande av arbetet. Det skulle kunna innebära en ond spiral där deras brist på att kunna garantera sina
medarbetares arbetsmiljö bidrar till att de mår sämre i sina yrkesroller, vilket i sin tur kan ha en påverkan på hur de utför sitt arbete och därmed hur de är som chefer. Vidare skulle detta kunna innebära att även medarbetarnas känsla till- och välmående på arbetet påverkas negativt. Med grund i detta kan det anses vara av stor vikt att rektorerna är både trygga och välmående i sina yrkesroller. Detta bör även vara av stor relevans för att kunna vara en form av “trygg punkt” och hantera sina medarbetares oro, vilket studiens resultat uppgav var en förändring i yrkesrollen.
Rektorernas välmående till följd av pandemin
Utifrån forskningsfrågan rörande rektorernas välmående under pandemin uppkom det i resultatet av denna studie att rektorerna hade mått förhållandevis bra i sina
yrkesroller. Studiens utfall förankrades i modellen om krav, kontroll och stöd (Karasek och Theorell, 1990), där upplevda krav tillsammans med känsla av kontroll och tillgång till stöd förväntas vara avgörande för rektorers välmående på arbetsplatsen. Att rektorerna upplevde välmående i sina yrkesroller kan kopplas till deras tillgång till stöd, som deltagarna uppgav att de främst fann i sina kollegor och förvaltningen. Rektorernas välmående i denna studie kan även anses vara kopplat till att de upplevt mestadels rimliga krav under pandemin, samt att de fortfarande upplevde att de hade kontroll över sitt arbete. Ett relativt oväntat resultat var att rektorerna uppgav att de inte frågat om stöd hos sina närmaste chefer under pandemin. Upplevelsen av resultatet var att de flesta rektorerna klarade sina arbetsuppgifter utan att behöva stöttning uppifrån, vilket författarna, i enlighet med några av deltagarna, anser kan bero på deras mångåriga erfarenhet inom yrket. Vidare upplevdes även kontroll över sin arbetssituation med undantag för vissa beslut som de
själva inte kunde påverka, samt att kraven på rektorerna upplevdes vara rimliga i
förhållande till de resurser de haft. Detta kan vara en ytterligare faktor av den relativt långa arbetslivserfarenheten, vilket utöver trygghet i sin egen roll, kan ha resulterat i ett nätverk av kollegor att finna stöd i. De deltagare som i perioder under pandemin upplevt ett minskat välmående var också de som önskat en tydligare stöttning från chefer och HR- avdelning, i kombination med att de satt höga krav på sig själva vilket lett till en minskad kontroll i arbetet. Denna situation stärks i tidigare forskning som visar att brist på kontroll och stöd i kombination med höga krav leder till stress och oro (Johnson & Hall, 1988; Karasek & Theorell, 1990).
Denna studies resultat antydde att rektorernas välmående överlag var oförändrat under pandemin och att det endast var en deltagare som uppgav ett försämrat välmående, som resulterat i symptom av utmattning. I förhållande till tidigare forskning som visade att rektorerna i Sverige uppvisade märkbart högre symptom på utmattning jämfört med ett tidigare studieprov av en högutbildad del av befolkningen (Persson et al., 2021), skiljer sig denna studies resultat markant. Det väcker frågor hos författarna om hur sanningsenliga rektorerna har varit i förhållande till sitt eget välmående under intervjuerna, samt om intervjufrågorna inte berört deras psykiska mående tillräckligt ingående på grund av etiska skäl. Kombinationen av att resultatet visade på vikten av återhämtning och samtliga
deltagares relativt långa arbetslivserfarenhet kan också vara en förklaring till att rektorerna överlag mått bra under pandemin. I resultatet var det även framträdande att digitaliseringen under pandemin bidragit till lägre arbetsbelastning då möten hölls digitalt och minskade transportsträckorna, som även det kan ses som bidragande till rektorernas välmående. I tidigare forskning presenterades att i de fall symptom för utmattning bibehålls, kan det i längden leda till psykisk ohälsa (Persson et al., 2021). Det påvisades även i resultatet där
en deltagare hade upplevt sådana symptom under pandemin vilket sedan lett till utbrändhet. Därav var det ungefär 10,2% av deltagarna som hade eventuell
utmattningssyndrom vilket även framkom i studien av Persson et al. Om deltagarna svarat utifrån self-serving bias kan det innebära ett felaktigt resultat angående rektorernas
egentliga mående. Ifall det är fallet upplever deltagarna i själva verket
utmattningssymptom men svarar för att framstå från sin bästa sida, vilket fortsättningsvis i enlighet med tidigare forskning utgör en risk för deltagarnas framtida psykiska hälsa.
Rektorernas erfarenheter och lärdomar av arbetet under pandemin
Det faktum att pandemin har haft en påverkan på rektorerna har bidragit till lärdomar och erfarenheter som rektorerna tar med sig in i sitt fortsatta arbete. I resultatet var det flera av deltagarna som uppgav att de lärt sig nya saker om kommunikation under pandemin. Det som rektorerna i denna studie diskuterade gällande kommunikation kan kopplas till studien av Ärlestig (2007) då vikten av innehåll poängterades, det vill säga att hålla sig till fakta och att vara pålästa under pandemin. Vidare beskrev rektorerna att det var viktigt att prata ihop sig med sina rektorskollegor för att nå samstämmighet, vilket kan kopplas till att konsekvens är viktigt vid kommunikation. Resultatet poängterade även vikten av att skicka ut information på bestämda dagar oavsett hur mycket ny information som uppkommit, vilket är kopplat till både konsekvens i kommunikationen men också struktur. Det är intressant att detta resultat belyser tre av fyra viktiga begrepp som tidigare forskning belyser som väsentligt för en bra kommunikation, alltså endast konsekvens, innehåll och struktur (Ärlestig, 2007). Det fjärde begreppet som den tidigare forskningen anser vara en påverkande barriär är kultur, vilket är ett begrepp som deltagarna inte nämnt vid redogörelse av sin kommunikation. Detta kan ha sin grund i att intervjufrågorna inte bidrog till att lyfta fram detta, alternativt att deltagarna inte funderat kring sin
medvetna om vikten av att analysera kulturen i detta syfte. Därav skulle det kunna vara givande för rektorerna i enlighet med tidigare forskning att använda sig av en uppdelning av processens förutsättningar för att förstå vilken inverkan specifikt kulturen har på meddelanden. Författarna funderar kring hur kommunikationen sett ut om rektorerna haft en ökad medvetenhet gällande organisationskultur. Det finns en möjlighet att
kommunikationen nått ut till lärare på ett annat, mer anpassat sätt, utifrån den specifika skolan. Däremot är detta inget som skulle kunna framkommit i denna studie då lärarna inte deltagit och därför hade det endast blivit rektorernas bild av deras egen kommunikation i förhållande till kulturen.
Begränsningar och framtida forskning
Författarna var medvetna om att studien inte var generaliserbar då den genomförts med en kvalitativ forskningsansats. En begränsning för studien var att samtliga intervjuer genomfördes på distans, med anledning av rådande pandemi (Covid-19), vilket kan ha påverkat intervjuernas genomförande. Eftersom intervjuerna genomfördes över
videosamtal fanns det risk för att deltagarna upplevde störande moment under intervjuns gång. Det kunde uppstå missförstånd när ljudet ibland fördröjdes eller på grund av andra tekniska problem som innebar tillfälliga störningar. En annan begränsning för studien var att författarna medvetet valde att inte gå in allt för djupt på rektorernas mående i
intervjuerna eftersom det kunde anses känsligt att prata om sitt eget mående under pandemin. Detta medförde att författarna istället ställde indirekta frågor om rektorernas välmående under pandemin om till exempel kontroll, förväntningar och arbetsbelastning. Tiden författarna hade till förfogande att genomföra studien på var begränsad vilket bidrog till att antalet deltagare i studien fick anpassas utifrån tidsramen för studien. Detta bidrog även till att ett bekvämlighetsurval tillämpades, vilket innebär att deltagarna inte är representativa för populationen i sin helhet. Däremot försöktes urvalet att spridas ut över
flera skolor i kommunen för att öka representativiteten för rektorer i den specifika kommunen.
Det var flera av rektorerna som nämnde att stöd inte erbjudits från deras chefer och därav kan det anses relevant att vidare studera hur stödet för rektorer sett ut under
pandemin, samt hur det skulle kunna utvecklas. I denna studie undersökte endast rektorernas välmående utifrån nuvarande förutsättningar och situation under pandemin. Därav vore det av intresse att för framtida forskning studera hur rektorernas välmående kommer att vara efter pandemin för att ta reda på ifall de fortfarande mår bra i sina yrkesroller. Rektorerna nämnde i intervjuerna att utvecklingsarbetet som pågick innan pandemin fått pausas, ett beslut som skolministern gått ut med. Således kan en intressant framtida forskning vara hur denna period påverkat skolornas utveckling och om det möjligen är så att utvecklingen stått still på grund av pandemin. Även att ta reda på om skolorna når upp till de mål kring utveckling som de hade innan pandemin eller om de halkat efter i sin utbildningsplan. När denna studie genomförts och diskuterat rektorernas välmående ser författarna att hur stress hanteras av rektorerna är ett område som kräver mer forskning.
Referenser
AFS 2018:4. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om smittrisker.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/smittrisker_afs_2018 _4.pdf
Arbetsmiljöverket. (2020, 14 december). Arbetsmiljöansvar i skolan.
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbetsgivarens-ansvar-for- arbetsmiljon/arbetsmiljoansvar-i-skolan/
Arbetsmiljöverket. (2021, 12 mars). Förebygg smittspridning i skolan.
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/sjukdomar-smitta-och-mikrobiologiska- risker/smittrisker-i-arbetsmiljon/coronaviruset/att-tanka-pa-vid-atergang-till-skola/ Ariza-Montes, A., Arjona-Fuentes, J., Han, H., & Law, R (2018). Work environment
and well-being of different occupational groups in hospitality: Job Demand– Control–Support model. International Journal of Hospitality Management, 73, 1– 11. https://doi.org/10.1016/j.ijhm.2018.01.010
Baka, L. (2020). Types of job demands make a difference. Testing the job demand-control- support model among Polish police officers. The International Journal of Human Resource Management, 31(18), 2265- 2288. http://doi.org/10.1080/09585192.2018 .1443962
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative
Research in Psychology, 3(2), 77-101. http://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Liber AB
Byrnes, K. G., Kiely, P. A., Dunne, C. P., McDermott, K. W., & Coffey, J. C. (2021). Communication, collaboration and contagion: “Virtualisation” of anatomy during COVID‐19. (2021). Clinical anatomy, 34(1), 82-89. http://doi.org/10.1002/ca. 23649
Cevik, M., & Lipstitch, M. (2020). Reopening Primary Schools during the Pandemic. The New England Journal of Medicine, 383(10), 981-985. http://doi.org/10.1056/ NEJMms2024920
Chaseling, M., Paredes, J-A., & Boyd, W. E. (2020). Schooling in a time of disruption: the impact of COVID19 from the perspective of five New South Wales (Australia) secondary principals. Education in the North, 27(2), 152-174. http://doi.org/ 10.26203/xt08-dx83
de Jonge, J., & Kompier, M. A. J. (1997). A critical examination of the demand-control- support model from a work psychological perspective. International
Journal of Stress Management, 4(4), 235-258. http://doi.org./10.1023/B:IJSM. 0000008152.85798.90
Dewa, C. S., Dermer S.W., Chau, N., Lowrey, S., Mawson, S., & Bell, J. (2009). Examination of factors associated with the mental health status of principals. Work. 33(4), 439-448. http://doi.org/10.3233/WOR-2009-0892
Di Domenico, L., Pullano, G., Sabbatini, C.E., Boëlle, P-Y., & Colizza, V. (2021).
Modelling safe protocols for reopening schools during the COVID-19 pandemic in France. Nature communications, 12(1), 1073-1073. https://doi.org/10.1038/s41467- 021-21249-6
Elfrianto, E., Dahnial, I., & Tanjung, B. N. (2020). The competency analysis of principal against teachers in conducting distance learning in Covid-19 pandemic. Jurnal Tarbiyah, 27(1), 156-171. http://doi.org/10.30829/tar.v27i1.704
Folkhälsomyndigheten. (2021a, 6 maj). Smittskydd & beredskap: Grundskolan och övriga skolformer. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-
och-forskola-om-den-nya-sjukdomen-covid-19/grundskolor-och-ovriga- obligatoriska-skolformer/
Folkhälsomyndigheten. (2021b, 6 maj). Smittskydd & beredskap; Gymnasieskolan. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/verksamheter/information-till-skola-och-forskola-om-den-nya- sjukdomen-covid-19/gymnasieskolan/
Jacobsen, D-I. (2017). Hur genomför man undersökningar? Introduktion till