Tre av lärarna tog upp vikten av möbleringens sammansättning i klassrummet och hur deras placering av elever påverkar arbetet. Klassrummens storlek i förhållandet till antalet elever gör att det känns trångt. Ytan ansåg en lärare begränsa möjligheten att sitta bredvid enskilda elever vid behov. En av lärarna tog inte upp betydelsen av klassrummets yta.
32
Det ska råda lugn, vara öppet, lättillgängligt och välkomnande var aspekter som lärarna lyfte fram under intervjuerna.
Flera av eleverna ansåg klassrummet alltför trångt men mysigt. De betonade att lärarna
försökte göra det trevligt i rummet. Nackdelen med ett trångt klassrum var också att man sitter för tätt och att det då blir pratigt. Detta påtalade flera elever. Klassrummet upplevdes av mig som besökare såsom litet för det antal elever vilka undervisades i rummet. Det var ombonat, men inte rörigt och nyfikna elever väntade in att jag skulle presentera mig. Jag kände mig välkommen.
Som ett redskap för förskolan och skolan finns SPSMs (2012) tillgänglighetsmodell,
lärarhandledning och kartläggningsmaterial. Dessa bitar ska stödja lärare i deras arbete med att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla elever. Bitarna påvisar hur de tre hörnen, den fysiska, pedagogiska och sociala miljön, samspelar för lärandet och därmed också för elevernas kunskapsutveckling.
Gemenskap
Lärarna uppgav att de har ett stort stöd av varandra, av specialpedagog och ledning, vilket också resultaten av intervjuerna visade. EAfDiSE (2005) projekt, ”Goda exempel” visar på att samarbetsinriktad undervisning och samarbetsinriktat lärande är faktorer vilka bidrar till en mer inkluderad undervisning. Vikten av att läraren har en god relation med eleverna betonade en av lärarna, och flera påtalade hur viktigt det är att ha dem med sig. Relationerna inom elevgruppen var det dock ingen pedagog som tog upp.
Alla eleverna tog upp gemenskapen i klassen, och beskrev sin goda sammanhållning, hur nära de står varandra och att killar och tjejer umgås tillsammans. De är nästan som syskon, sade man, och så beskrev man att alla på skolan har någon att vara med.
Hammars (2013) resultat påvisar att samarbetsorienterat lärande kombinerat med lärares medvetna förhållningssätt bidrar positivt till gemenskap och klassklimat. Att få tillhöra en grupp och betyda något för andra är viktigt för självkänslan. Gemenskap och tillhörighet betonades också i studierna av EAfDiSE (2003), Skogman (2012) och Tetler (2010).
33
Arbetsro
Eleverna var samstämmiga i att betona att det ska vara arbetsro trots att ”alla” är pratiga. Situationen hade dock förbättrats genom att de som önskar nu får lyssna på musik under skolarbetet och genom att eleverna har vant sig vid detta. Eleverna fick använda hörlurar efter initiativ från dem själva, vilket ytterligare bekräftar deras möjlighet att påverka sin studiesituation. De behövde lugn och ro, det skulle helst inte vara alldeles tyst utan lågmält prat var bra. Flera av eleverna tog upp att de störs av när andra går runt i rummet.
Just lugn och ro påtalade en lärare såsom varande mycket viktigt. Hen poängterade att behovet av lugn varierar beroende på vilken uppgift som skall genomföras.
Lärarna var samstämmiga i att det ska vara arbetsro, vilket de fått i klassen efter att gemensamt ha arbetat med just denna fråga som tema tillsammans med eleverna.
Diskussion
Resultatdiskussion
Resultaten från intervjuerna med lärarna visade på en god samsyn dem emellan, och en
ambition att försöka ge eleverna samma struktur och tydlighet oavsett ämne och likaså oavsett vem av lärarna som undervisade. Man arbetar aktivt med skolans prioriterade mål, lärarroll, delaktighet, lärmiljö och elevers ansvar, något som också genomsyrade svaren från båda intervjugrupperna.
Lärarna erbjöd en varierad undervisning då de använde sig av olika arbetssätt och metoder. Eleverna upplevde i sin tur att de kan vara med och påverka sin utbildning i stor utsträckning, både vad det gäller hur de ska arbeta och med vilket material eller verktyg det görs.
Ingen av lärarna tog upp sin kompetens respektive forskning vid intervjuerna kring frågan, vilka möjligheter och eller hinder de möter i att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla sina elever. De visade på en god tilltro till både sin egen och elevernas kompetens, förmågor. Lärarna lyfte vikten av att kunna samarbeta vilket genererade en samsyn av undervisningens utformning.
34
Eleverna betonade att lärarna uppmanar dem till att vara delaktiga i sin lärprocess och kunskapsutveckling. Alla eleverna var medvetna om vad som är rimligt att de kan vara
delaktiga i och vad som är den undervisande lärares ansvar. Florian & Linklaters (2010) studie lyfter fram relationer mellan undervisning och lärande såsom goda faktorer för ett utökat lärande. Resultaten har påvisat flera framgångsfaktorer. Man förespråkar samarbetsinriktad undervisning och läraranda, samarbetsinriktat lärande, lärarkompetens i didaktik, relationer, ledarskap, en tilltro till alla elevers möjligheter att lära och en gemensam vilja och grundsyn hos både pedagoger och ledning för att arbeta på ett inkluderande sätt. Samarbete, goda relationer, tilltro, gemensam vilja och grundsyn lyfts såsom mycket positivt av både
pedagoger och elever i min studie. Tetler anser att det är lärmiljön som det behöver forskas kring, och inte i enskilda elevers problem. Detta överensstämmer enligt min tolkning med Nilholms (2012) synsätt.
Lärmiljön är ett av de områden vilket hela den undersökta skolan arbetar med. Där har all personal fått tid till diskussioner och praktiskt arbete med förbättring av densamma. Placering av elever, möbler, varierade metoder, material och verktyg styrs medvetet av lärarna i min undersökningsgrupp. Flera av lärarna kopplade till sina tidigare yrkeserfarenheter och styrdokument när de beskrev sitt arbete. Deras uppdrag,
ansvarsområden och styrdokument var pedagogerna väl medvetna om och man tydliggör dessa för eleverna kontinuerligt. Lärarna har ett sociokulturellt perspektiv då de beskriver arbetssätt och metoder.
Eleverna lyfte fram grupparbete i olika konstellationer, och beskrev hur berikande de är för dem. Det arbetssättet ökar också elevernas motivation, enligt lärarsvaren.
Lärarna framhöll samarbetet inom arbetslaget och välstrukturerad undervisning som ytterligare faktorer som är särskilt gynnsamma för deras elever och undervisning. Delaktighet, gemenskap och arbetsro var de tre områden vilka samtliga elever tog upp.
Tydlighet och struktur var alla lärare samstämmiga kring såsom varande viktiga komponenter i deras undervisning. Vikten av att eleverna vet vad som förväntas och krävs av dem betonas. Det är viktigt att undersökaren sätter in och tolkar detta i rätt kontext för att öka
tillförlitligheten i studien. Möjligen ökar min bakgrund som grundskollärare med mångårig erfarenhet av att arbeta med barn och i olika upptagningsområden min förmåga att göra just detta.
35
Lärarna ansåg sig fått tid till diskussioner och praktiskt arbete med skolans prioriterade mål. Huruvida de är förankrade i forskningen respektive beprövad erfarenhet lyftes dock inte. Min uppfattning utifrån deras svar tolkar jag som att begreppet tillgänglighet inte diskuterats eller reflekterats kring gemensamt. Begreppet inkludering nämns inte av informanterna.
Svårigheter att definiera själva begreppet tar E. Skogman (2012) upp i sin studie kring tillgänglighet. Det begreppet hade lärarna i min studie också reflekterat över i varierande grad; var det ett begrepp som inte ingick i deras utvecklingsarbete kring delaktighet och lärmiljö?
Som undersökare var det intressant att följa hur tankarna fortskred under intervjutillfället. Resultaten av vad lärarna anser kring begreppet tillgänglig lärmiljö fokuseras främst kring den fysiska och pedagogiska miljön. Till viss del lyfts den sociala miljön upp. Detta sker då i samband med när det goda samarbetet inom arbetslaget framhävs. Den sociala miljön, både i klassrummet och på skolan som helhet, var den miljö vilken eleverna betonade mest. De tog dock upp alla tre miljöerna med deras inneboende möjligheter respektive hinder för lärande och utbildning. Tillgänglighetsmodellen utarbetad av SPSM (2012) visar på hur de tre olika miljöerna, sociala, pedagogiska och fysiska samspelar för elevers lärande, deras
kunskapsutveckling.
Att identifiera hinder för lärande är en viktig forskningsfråga, enligt Ahlberg (2009). Fokus läggs på hur de kan elimineras eller övervinnas. Ahlbergs studier kretsar kring olika villkor för att skapa så optimala förutsättningar som möjligt för lärandet.