Utifrån svaren från intervjuerna kunde en medveten och strukturerad undervisning utläsas i det undersökta urvalet. Med varierade metoder, material, verktyg och delaktighet genererade undervisningen en känsla hos eleverna av att uppleva sig delaktiga och ha goda möjligheter att påverka sin utbildning. Då eleverna bemöts på samma sätt, vet vad som förväntas av dem, respektive vad de kan förvänta sig av sina lärare i sin roll som tydliga ledare, skapar denna trygghet för dem.
36
Det har påvisats inom tidigare forskning, bland andra av EafDiSE, (2005) att de anpassningar som görs för elever i behov av särskilt stöd i förlängningen gagnar alla elever.
Hur ser dagens lärarutbildning ut? Har examinerade lärare kompetens i att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla elever? Vilka möjligheter och förutsättningar har lärare till fortbildning inom området? Kommunikativ förmåga krävs i alla ämnen, Lgr11. Hur arbetar man med ämnena?? Lärares uppdrag blir alltmer komplext och elevernas kunskapskrav ökar då de bedöms utifrån olika förmågor. Parallellt med detta ska undervisning och lärmiljö anpassas utifrån alla elevers individuella förutsättningar.
Att undanröja hinder är en av mina huvudsakliga uppgifter som speciallärare. Det innebär att jag bland annat ska handleda pedagoger, genomföra observationer och tester, och därtill vara behjälplig vid kartläggningar och utredningar. Detta i syfte att ge elever en optimal utbildning, och en möjlighet att nå så långt som möjligt i sitt lärande utifrån de egna förutsättningarna.
Nya frågor har väckts under analysen av de data som samlats in. Vilken forskning grundar den aktuella skolan sitt utvecklingsarbete på? Lyfts forskning, begrepp och definitioner upp i diskussionerna? Hur sprids och förankras ny forskning och beprövad erfarenhet till lärare på fältet?
Metoddiskussion
Själva studien avser att utgå ifrån en hermeneutisk ansats, då syftet är att förstå hur lärare skapar tillgängliga lärmiljöer i sina klassrum och huruvida elevernas upplevelser bekräftar lärarens intentioner. Då tre av elevgruppens lärare också intervjuades möjliggjordes en analys av samstämmigheten mellan lärare och elever.
Tillförlitligheten ökade därmed, jämfört med om endast en lärare i varje årskurs hade blivit intervjuad. Resultaten skulle kunna ha förändrats om elevgruppen hade varit större och om det i den dessutom hade ingått flera elever i behov av särskilt stöd.
Den bristande tillgängligheten till dessa fält kan bidra till slutresultatet, när det gäller i vilken mån studien speglar den undersökta kommunen respektive svenska skolor generellt.
37
genomförts för att kunna fastställa omfattningen av dess tillförlitlighet. Det tolkar jag såsom att möjligheterna att avgöra en studies tillförlitlighet är beroende på hur väl metod och genomförande är beskrivna.
För att få reda på hur lärare skapar tillgängliga lärmiljöer för sina elever, och vilka möjligheter respektive hinder dessa grupperingar upplever, valde jag att göra semistrukturerade intervjuer. Eftersom ett elevperspektiv ofta saknas i forskningen var detta ett särskilt viktigt perspektiv att få med för mig som undersökare. Åldern på de utvalda eleverna valdes i beaktande av de skulle ha en erfarenhet av skola och möjligheten att reflektera över sin egen lärprocess.
I beaktandet av resultaten bör obalansen i makt medräknas då intervjuer görs, både när det gäller elevintervjuer och pedagogintervjuer. Transkribering av intervjuer ökar
tillförlitligheten. För att få intervjusvaren bekräftade och för att på så sätt öka validiteten, hade observationer kunnat göras vid flera tillfällen. Jämfört med enkäter ger en intervju mer
uttömmande svar och intervjuformen ger dessutom undersökaren möjlighet att ställa följdfrågor för att få en än tydligare uppfattning av informantens upplevelse. De etiska perspektiven är tillgodosedda då de etiska principerna använts.
Slutsats
Lärarna på min studieskola ansåg att de hade stora möjligheter att anpassa undervisningen för sina elever genom sitt goda samarbete inom arbetslaget och med stöd från ledning och
specialpedagog. För att tillgodose alla deras elevers behov använder de sig av olika arbetssätt, metoder och verktyg. Möjligheterna ansåg lärarna låg på deras eget ansvar, de är de själva som kan påverka möjligheterna. Eleverna ges möjlighet att visa sina kunskaper på det sätt vilket de behärskar bäst. Till exempel kan en muntlig redovisning ske antingen inför en mindre grupp eller i helklass.
De tränar på olika kommunikativa förmågor och efterhand som elevernas kompetens ökar desto fler alternativ ges till redogörelse. Samarbetet, menar de, ger eleverna en tydlig och strukturerad undervisning. Vidare betonar lärarna vikten av tydlighet och delaktighet, vilket eleverna är medvetna om – de påtalar att lärarna informerar om deras möjligheter och vikten av att påverka sin utbildning.
38
Eleverna visade på goda möjligheter att reflektera över sin lärprocess och vilka faktorer som stödjer respektive hindrar dem, samt över hur viktig den goda gemenskapen är. De ansåg att deras möjlighet att påverka sin utbildning är god. Vidare påvisade elevernas svar att de känner tillit och förtroende för sina lärare, och att lärarna i sin tur visade på en hög tilltro till både sina egna och elevernas möjligheter. Det största hindret är lokalerna, vilket man var
samstämmiga i då eleverna menar att trånga klassrum bidrar till prat och orolighet i rummet, medan en lärare betonade att trångheten begränsar dennes möjlighet att sätta sig vid en enskild elev för att hjälpa denne. Flera av lärarna hade önskat att de kunde vara två
undervisande lärare hela tiden i klassrummet för att möjliggöra mer flexibla grupperingar och på så sätt få mer tid för varje elev utifrån dennes behov i den aktuella situationen. Detta är faktorer som bekräftas i den tidigare forskningen (Hammar, 2013 och Skogman, 2012) och inom de i denna studie refererade teorierna. Inom denna begränsade urvalsgrupp är mina frågeställningar besvarade. Flera av de bakomliggande syftena för att studien skulle genomföras har uppfyllts. En högre grad av tillförlitlighet har dock inte kunnat uppnås på grund av de begränsande omständigheter som tidigare nämnts, och några generella slutsatser bör därför dock inte dras.