4.2.1 Ur svenska historien 2 (1962)
I läroboken Ur svenska historien 277 skriven av Casserberg m.fl. utgiven av Norstedts beskrivs häxprocesserna som skedde i Stockholm på 1670-talet av Göte Rudvall. Läsare uppmanas (notis: inledningsvis beskrivs att läsaren bör vara läraren och att materialet är ett högläsningsmaterial) att lägga märke till vissa ord som senare omnämns i texten, dock utan djupare förklaring av ordens innebörd (dock finns en ordlista i bokens slut som kan nyttjas). Läsaren ombeds även att tänka på tre frågor under läsningen, som sedan avslutas med ytterligare tre frågor vad läsningen har berört. Dock utifrån läsarens egna perspektiv, då frågorna är riktade till läsarens upplevelser och tankar genom ett ”du”-tilltal. Texten ryms över fem sidor med tillägg av en dryg halvsida bildutrymme som beskriver häxförföljelserna. I bildtexten står beskrivet att bilden visar en ”frodig fantasi”, varvid det visas häxbål, springande djävular och häxor på kvastar. Brödtexten inleds med att koppla häxeriet med påskfirandet i ”vi-”-form, för att sedan övergå till allvaret kring häxprocesserna utanför Stockholmsregionen och i Europa och vilket öde häxorna stod inför. Faktan är dryga sidan lång och ter sig kortfattad med inslag av vissa av de inledande orden som läsaren bör uppmärkssamma vid läsningen. Vidare påbörjas texten kring Stockholm, vad som bör tänkas på är att texten tillhör en läsebok och ej reell fakta i lärobok. Varför antaganden kan göras om anledningen till texternas längd och dess utförliga beskrivningar, med mycket invävd fakta blandat med tankar och åsikter kring händelserna,
74 Skolverket, (2011), s. 172. 75 Ibid, s. 175. 76 Ibid, s. 175. 77
utifrån personerna som finns i historieböcker. Detta kan bland annat utläsas genom skriften om Urban Hiärne där det bland annat står att ”[h]an blev lite fundersam, […]”78
.
Häxprocessen beskrivs under fem sammanhängande sidor, vilka totalt upprymmer 1554 ord kring temat. 56 av dessa ord är begrepp som tillhör den kvantitativa undersökningen gjord över bokens historiska skildring, vilket utgör att den procentuella mängden begrepp eleverna möter vid läsning av boken uppnår 4 %. Nedan visas ett diagram över de begrepp som kan utläsas ur Casserbergs lärobok och vilken procentuell fördelning som finns över de mätta begreppen.
Fig. 1: Begreppsanvändning i Ur svenska historien 2 (1962)
Vad som tydligt går att utröna genom att åskåda ur figur 1 är att ord som ’häxa och djävul’ i olika grammatiska former är mycket frekventa bland begreppen, så är även sabbatens mötesplats Blåkulla. Ord som härrör ur i vilken form den anklagade häxan har mött döden är frekvensen mindre men omnämnandena porträtterar olika avrättningsformer såsom halshuggning och bål. Den religiösa aspekten av häxprocessen omnämns genom frekventa syftningar till präster och Gud.
4.2.2 Historia för grundskolan: Årskurs 4-6 (1963)
Yngve Berg har författat läroboken Historia för grundskolan: Årskurs 4-679 utgiven av förlaget Almqvist & Wiksell och i denna ges häxtron knappa halvsidan i utrymme och beskrivs i rubriken som en folksjukdom. Trots att texten är kort ges läsaren mycket information kring häxprocesserna och den påtalar även häxjakt historiskt och var i Sverige häxjakten var som
78
Casserberg, T, m.fl (red.), s. 204.
79
Berg, Yngve, (1963), Historia för grundskolan Årskurs 4-6, Stockholm: Almqvist & Wiksell. Häxa 18% (Häx-)Förföljelse 2% Häxeri 14% Trolldom 5% Blåkulla 20% Satan 7% Djävul 11% (Häx-)Bål 3% Vittnesmål 2% Trollpacka 2% Halshugg-(as/-ning) 4% Präst 5% Gud 2% Avrätt(-as/-ning) 5%
1962
störst. Anklagade häxor och häxeri omnämns två gånger under textutrymmet, där dömda skrivs döms till döden. Varav det andra omnämnandet beskriver att häxans död sker via bålet, vilket faktamässigt är vilseledande. Läroboken beskriver Urban Hjärne som personen bakom häxjaktens avslut, men den tillskriver också att häxerianklagelser även förekom senare i historien. Faktamässigt är texten tät med flertalet olika begrepp som kan diskuteras huruvida de är kända hos läsaren, som med bokens titel syftar på elever i årskurs 4-6, med andra ord 10-12 åringar. Begrepp som nämns är bland andra ’mjölkhare’ och ’förtal’80. Boken har inga fördjupningsfrågor rörande häxprocesserna i Sverige och heller inga faktaförklaringsrutor till den lästa texten. Ej heller har textmassan tillhörande bildkälla.
I Bergs lärobok kring historieepoken är omfånget relativt kortfattat då den knappa halvsidan av brödtext endast rymmer 182 ord av vilka 19 är begrepp som tillhör analysens omfång. Dock utgör de analyserade begreppen 10 % av det procentuella utrymmet i lärobokens avsnitt. Ur diagrammet nedan kan utläsas att begreppen är få men att de istället används mer frekvent.
Fig. 2: Begreppsanvändning i Historia för grundskolan: Årskurs 4-6 (1963)
Inget av de nio begreppen undergår 5 % av det totala begreppsutrymmet. Orden som tillhör förleden ’häx(-)’ är mest frekventa, dock nyttjas även den manliga syftningen trollkarl i Bergs lärobok. Vidskeplighet visas i läroboken som tredje mest frekventa begreppet i textmassan och därtill kan utläsas att religiositeten och ord som dit tillhör ur innehållsanalysen har uteslutits ur texten. 80 Berg, Yngve, s. 134. Häxa 27% (Häx-)Process 11% Häxeri 26% Trolldom 5% Vidskeplig(-het) 11% Blåkulla 5% (Häx-) Bål 5% Vittnesmål 5% Trollkarl 5%
1963
4.2.3 Vår läsebok årskurs 5 (1968)
I Cyrus Mannerviks Vår läsebok årskurs 581 och kapitlet ’Häxtro och häxprocesser’ utgiven av bokförlaget A V Carlsson finns två bilder porträtterande textmassan. Dels en bild av Olaus Magnus teorier om hur strider skulle tas mot andar. Bilden visar strid med pilbågsliknande vapen riktade mot de olikformade så kallade andarna. Händelsen beskrivs inte i övrig text utan endast i samband med bildrutan. Den andra bilden visar en tysk målning där häxor och trollkarlar drivs mot bålet varav några kvinnor blir brända levande på bålet. En inkorrekt faktabild i svenskt sammanhang, vilket även beskrivs i den löpande texten, om än något otydligt då texten lyder ”[…] halshöggs och brändes […]” och ”[…] för att avrätta och bränna […]”82
. Alltså kan utläsas att först skedde den första och sedan det andra. Inledningsvis i kapitlet radas ord upp som innan texten läses bör slås upp, däribland ’skampall’ och ’potentat’. I textmassan omtalas flertalet specifika årtal och många enskilda häxprocessers dödsantal runt om i Sverige. Texten hör vidare till en läsebok, varför texten kan antas vara av den digra längd samt vara beskrivande och förklarande kring tidsenliga fenomen i den löpande texten. I texten används även inklusiva slutsatser och värderingar kring händelser och personer, exempelvis ”[d]e anklagade stackars kvinnorna […]” och ”[e]n och annan gammal trött gumma erkände kanske med detsamma för att få slut på eländet”83
. Tydliga beskrivningar sker bland annat kring att de tidigare trollpackorna, som vid 1600-talet istället fick namnet ’häxor’ vilket var ett tyskt lånord. Vidare är texten lika beskrivande av häxprocesserna och händelser därikring såväl som vad historiskt förelåg häxtron och vad som fick epoken till ända, vilka som vid namn omnämns är kyrkoherde Fontelius, komminister Noreus och Urban Hjärne.
I Vår läsebok årskurs 5 är historieepoken behandlad under drygt fyra textsidor vilka består av 1271 ord av vilka 71 är begrepp som har varit föremål för denna undersökning. De 71 begreppens procentuella utrymme uppgår till 6 %. Av cirkeldiagrammet nedan går bland annat att utläsa att begreppen som nyttjas är 14 stycken, vilket betyder att vissa begrepps omfång är vida medan andra är desto mindre frekventa.
81
Mannervik, Cyrus, (1968), Vår läsebok årskurs 5, Örebro: A V Carlssons Bokförlag.
82
Ibid, s. 176.
83
Fig. 3: Begreppsanvändning i Vår läsebok årskurs 5 (1968)
Av de 14 begreppen ligger elva under tio procentenheter, vilket kan ha koppling med att ordet häx(-) har en frekvens som uppnår 36 %, vilket tar stort procentuellt utrymme. Läseboken nyttjar både den manliga häxformen ’trollkarl’ och den tidigt använda häxformen ’trollpacka’. Dessutom avhandlar även bokens begrepp religionens inverkan genom att användning av ordet ’präst’ samt häxans möte med döden genom användning av orden ’halshuggning, avrättning och bål’.
4.2.4 Levande historia Elevbok 6 (2001)
I kapitlet ’Häxor och trollkarlar’ i Levande historia Elevbok 684
finns fem underrubriker som ger läsaren en lättöverskådlig översyn på vad kapitlet kommer att behandla. Av de två kapitelsidorna är en sida och ett stycke ren text och resterande teckningar som fungerar som bildkällor samt ”Minns du?”- och ”Fundera och analysera”-rutor. Av de rutorna är den förstnämnda två frågor som lätt går att finna svar på i textmassan medan den senare av rutornas fyra frågor varvar ”tror du”-frågor med rena faktafrågor. Bildkällans ursprung avslöjas i bildtexten, då det uttryckligen berättas att målningen är från Tyskland och ska beskriva händelserna i Sverige. Faktatexten beskriver att avrättningar av häxor oftast inte skedde via bål, men det är just det bilden porträtterar. En mindre bild visar en kvinna som tagits av djävulen. Av kvaliteten på bilden att döma tillhör den mindre bilden den större målningen från Tyskland. Faktamässigt beskrivs häxprocessen från flera synvinklar, dels utrikes men även religionens och folktrons inverkan på häxjakten. Texten beskriver också hur anklagade häxor avrättades samt hur häxförföljelserna avtog. Läroboken skildrar Urban Hjärne som den främste och mest kända i
84
Hildingsson, L, Holm, K & Åsgård, I, (2001), Levande historia Elevbom 6, Stockholm: Natur & Kultur. Häxa 36% (Häx-)process 4% (Häx-)förföljelse 3% Trolldom 3% Vidskeplig(-het) 3% Blåkulla 10% Djävul 13% (Häx-)bål 6% Halshuggning 3% Vittnesmål 4% Präster 4% Trollpacka 4% Trollkarl 3% Avrättning 4%
1968
detta. Avslutningsvis försöker boken resonera fram en förklaring till varför häxjakten tog fart, där läsaren tilltalas i en ”vi”-form och boken ger därmed en möjlig men lättsam förklaring till häxeriet.
Författarna Hildingsson, Holm & Åsgård har tillsammans förmedlat läroboken Levande historia
Elevbok 6 utgiven av Natur & Kultur till den svenska skolan och i läroboken beskrivs
häxprocesserna under 557 ord vilket motsvarar en och en halv sida. Under de knappa två sidorna används 13 av de undersökta begreppen 40 gånger, vilket procentuellt kan jämföras med 7 % textutrymme.
Fig. 4: Begreppsanvändning i Levande historia Elevbok 6 (2001)
I Levande historia Elevbok 6 används de två substantiven ’häx(-) och djävul’ flitigt tillsammans med flera begrepp som nyttjats färre gånger. Läroboken tillämpar även att använda ord det manliga häxväsendet trollkarl och till följd av detta också den kvinnliga varianten av trollkarl, trollkvinna. Blåkulla dit häxan sägs fara har åskådats 10 % av totalt begreppsutrymme i häxprocess-skildringen. Flera av begreppen har nyttjats åtta procent av den totala begreppsmassan. Hildingsson, Holm & Åsgård har även nyttjat religiositeten i textmassan och likväl som folktron.
4.2.5 Eko historia 3 (2003)
Kapitlet om ’Den stora häxjakten’ i Eko historia 385
skrevs av Lindh & Söderberg och utgavs av Gleerups. Kapitlet täcker två fulla sidor med text, bortsett från en bildmålning som upptar dryga
85 Lindh, L, & Söderberg, B, (2003), Eko historia 3, Malmö: Gleerups Utbildning AB. Häxa 22% Trollkvinna 2% (Häx-)Förföljelse 2% Häxeri 2% Trolldom 7% Folktro 3% Blåkulla 10% Djävul 20% (Häx-)Bål 8% Präst 3% Gud 8% Trollkarl 8% Avrätt(-as/-ning) 5%
2001
40 % av den ena textsidan. Bilden visar ett häxbål där häxorna bränns levande över elden, vilket faktamässigt ger en inkorrekt visuell tolkning, vilket tyngs av att texten inte tydligt korrigerar felet. Då det istället står att anklagade ”[n]ästan alltid dömdes de till döden på bålet.”86. Vidare står dock att häxan kunde bli dödad på annat sätt men det läses i förbifarten och ger ingen bild av på vilket sätt. Textmassan är förenklad för förståelse och texten rymmer bland annat en fråga som ger läsaren en fundering under läsningen men som inte ges något klart och tydligt svar. Texten beskriver även hur en förhörssituation kunde se ut efter att häxjakten var till ända. I slutet ges ett ”du”-tilltal åt läsaren, där det beskrivs att Erik Noreus och Urban Hjärne var bland de främsta av personer som gjorde slut på förföljelserna. Faktamässigt täcker texten de stora händelserna i häxprocessen på ett förståeligt plan, dock med ett tjockt textflöde, vilket kan te sig övermäktigt. Även häxförföljelserna i Europa får utrymme genom en mening i tredje stycket i texten, vilket visar att händelsen inte var ensam för Sverige.
Eko historia 3 behandlar häxprocessen totalt över fyra sidor vilka tillsammans innehåller 1101
ord. Av dessa 1101 ord är 61 stycken sådan som har markerats under analysen av textmassan för begrepp som behandlar häxprocessen. Detta medverkar till att begreppsutrymmet utgör 6 % av massan. I nedanstående diagram kan avläsningar göras över vilka begrepp kring historieskildringen eleverna får med sig via läsning av läroboken.
Fig. 5: Begreppsanvändning i Eko historia 3 (2003)
Som i så många läroböcker utgörs dominansen av begrepp kring häxor, djävulen och Blåkulla. I denna lärobok har dock (häx-)förföljelsen (10 %: avsaknas i ovan diagram) fått ett större utrymme i bokens text. Religionens inverkan på häxprocessernas framfart avsaknas i textens
86 Lindh, L, & Söderberg, B, s. 52.
Häxa 39% (Häx-)Jakt 3% (Häx-)Förföljelse 10% Häxeri 3% Övernaturlig 1% Folktro 5% Vidskeplig(-het) 2% Blåkulla 13% Djävul 20% (Häx-)Bål 2% Halshugg-(as/-ning) 2%
2003
begrepp, vad däremot har fått ökat utrymme är folktron och vidskepelsen i landet. Avrättningsmetoden har i texten blivit framställd genom orden (häx-)bål och halshuggning.
4.2.6 Koll på Stormaktstiden (2007)
Kapitlet om häxprocesserna i Gleerups Utbildnings lärobok Koll på Stormaktstiden87 skriven av Lindström & Wahlbom inleds med ett personporträtt. Detta om hur Gertrud Svensdotter blev tvingad till att säga att hon for med trolldom och häxerier, vilket inledningsvis begränsar häxprocesserna till området kring Dalälven. I texten framställs också att tolv människor dömdes till döden under häxjakten men det uttrycks inte förrän i nästsista meningen i stycket att dessa människor endast var de som avrättades i Dalaregionen genom meningen ”[a]nklagelser om häxeri började spridas i Sverige”88
. Inte förrän senare i faktatexten beskrivs att det totala antalet dödsdömda i det svenska riket uppnår trehundra. Detta ger historievetenskapligt en felaktig bild, då historievetenskapen beräknar antalet dödsdömda till femhundra. Texten anpassas till att ge en förenklad faktabild över historieepoken. Texten är mestadels baserad på huvudsatser med några kortare bisatser invävda. Meningarna är korta vilket kan tyda på en förenklad textöversikt. Trots att texten beskriver avrättningsmetoderna, om än kortfattat, så nyttjas en målning över häxor som bränns levande på bål som bildkälla. Detta ger en vilseledande bild över händelserna. Vid sidan av målningen är ett fotografi över insamlade trolldomsföremål den huvudsakliga bildkällan, till vilken faktatexten berättar om vad användningsområdet för föremålen har varit. I epokskildringen visas även nutida teckningar som ska porträttera textinnehållet. Avslutningsvis skildras även kortfattat händelserna som utspelades i övriga Europa samt vad som skulle ha utspelats på plats i Blåkulla i en faktaruta.
Lindström & Wahlbom skrev Koll på Stormaktstiden som utgavs år 2007 som beskriver häxprocesserna över dryga sidan. 24 stycken av de totalt 339 orden har ingått i den innehållsanalys av bokens textmassa, vilket medför att begreppsorden utgör 7 % av den totala textmassan.
87
Lindström, J & Wahlbom, E, (2007), Koll på Stormaktstiden, Malmö: Bonniers Utbildning.
88
Fig. 6: Begreppsanvändning i Koll på Stormaktstiden (2007)
Ur figur 6 ovan kan följande utläsas. Av de elva olika nyttjade begreppen är ordet ’häx(-)’ mest frekvent i användningen, i följd av häxeri och djävul. Texten inrymmer även den manliga form av häxa som läses trollkarl. I Lindström & Wahlboms bok har ord som innefattar religiositet uteslutits men ord som kretsar kring häxans avrättning och död är involverade i texten.
4.2.7 Boken om Historia del 2 (2008)
’Den stora jakten på häxor’ i Andersson & Ivanssons lärobok Boken om Historia del 289
utgiven av förlaget Liber täcker fyra sidor. Dock ej fulla textsidor då det på tre av sidorna finns moderna teckningar av texten som täcker cirka 25 % av dessa sidor. Bildkällorna visar en kvinna med ett barn på en kvast, en kvinna dansandes med djävulen och ett barn som vittnar inför domstolen, vilka av den första och den tredje är kopplade till brödtexten. Den andra saknar relevans. Två av textsidorna beskriver lättsamt häxprocesserna faktamässigt och beskriver dels vilka som gjorde anklagelserna men även hur häxjakten avslutades. I texten omnämns dock inte hur dödsdömningarna utverkades utan texten beskriver enbart att ”[d]e dömde många kvinnor [..] till döden”90
. Två faktarutor beskriver häxprocesserna i dels Europa och dels på den svenska Västkusten, där den senare av de två talar om bränningar på bålet och de föreliggande halshuggningarna. Övrig text i kapitlet skildrar ett personporträtt över en anklagad häxa, där läsaren inledningsvis ges ett personligt tilltal med frågor kring inledande händelse. Vidare beskriver texten omständigheter som tynger anklagelsen mot häxan och vad denne senare utsätts
89
Andersson, S, & Ivansson, E, (2008), Boken om Historia del 2, Stockholm: Liber AB.
90 Ibid, s. 146. Häxa 29% Häxeri 17% Trolldom 9% Trollkunnig 4% Blåkulla 4% Djävul 8% Bål 4% Vittnesmål 4% Halshugg-(as/-ning) 4% Trollkarl 4% Avrätt(-as/-ning) 13%
2007
för. I texten förklaras okända ord genom att förklara orden i en efterliggande parentes, exempelvis beskrivs en strandridare som tulltjänsteman.
Boken om Historia del 2 utgavs första gången 2008 för att sedan återtryckas och utges även
2012. Läroboken rymmer fyra sidor som behandlar häxprocessen, varav tre stycken i textmassa. 833 ord består texten av, som sedan i totalantal begreppsord dyker ner till 32 stycken. Då texten rymmer 32 begreppsord av totalt 833 ord medverkar det till att den procentuella begreppsmassan består av 4 %.
Fig. 7: Begreppsanvändning i Boken om Historia del 2 (2008)
I läroboken har häxan och djävulen ett starkt dominerande användningsområde vilket medverkar till att procentsatserna kring övriga begrepp hamnar i skymundan. Dock kan utläsas att boken tar upp begrepp som visar en allsidig form, då såväl avrättningar, Blåkulla, trolldom och religiositet finns med bland de analyserade variablerna.
4.2.8 Puls Historia Grundbok (2012)
Körner & Lindbergs lärobok Puls Historia Grundbok91 utgiven av Natur & Kultur ger en förenklad fakta bild över häxprocesserna. Texten är kort men berättar översiktligt över händelserna i epoken. Texten talar till läsaren genom att i den löpande brödtexten ställa frågor som sedan besvaras, dock genom ett osäkert svar då ordet ”kanske” nyttjas. Frågan som resulterar i det frågande svaret är ”[…] barnen som sagt att de varit i Blåkulla då?” 92
, som sedan besvaras med orden ”Ja, vuxna kanske hade tvingat dem att ljuga.”93
. Texten är personlig vilket
91
Körner, G, & Lindberg, P, (2012), Puls Historia Grundbok, Stockholm: Natur & Kultur.
92 Ibid, s. 159. 93 Ibid, s. 159. Häxa 44% Trolldom 6% Blåkulla 10% Djävul 22% (Häx-)Bål 3% Halshugg-(as/-ning) 3% Präst 3% Gud 3% Avrätt(-as/-ning) 6%
2008
kan göra att texten än mer lättförståelig för läsaren. Texten inrymmer värderingsord kring anklagelser som framförts mot häxorna, eller som det två gånger i texten refereras till ”de stackars kvinnorna”. Huvudbilden till texten som löper över knappa halvsidan porträtterar ett häxbål som är en tysk målning, vilket faktamässigt kan ses som inkorrekt då målningen visar att häxorna brändes levande på bålet, vilket historieforskningen visar var ytterst sällsynt i Sverige. Bildtexten berättar att målningen ”berättar om förföljelser av häxor i Sverige under 1600-talet.”94
.
Puls Historia Grundbok har ett litet avsnitt som skildrar historieepoken, vilket sker över en halv
sida. Den halva sidans brödtext består av 211 ord, varav 14 tillhörande de undersökta begreppen, vilket motsvarar 7 % i utrymme.
Fig. 8: Begreppsanvändning i Puls Historia Grundbok (2012)
I Puls Historia Grundbok tar beskrivelser kring ordet ’häx(-)’, 50 % i anspråk av begreppsutrymmet vilket i sin tur resulterar i att övriga begrepp är ringa och därmed också få. Även i 2012-års lärobok sker beskrivelser kring präster och Gud vilket tillskriver häxprocessen en religiös aspekt. Dessutom upptas texten av förklaringar om djävulen och Blåkulla.
94
Körner, G, & Lindberg, P, s. 159.
Häxa 50% (Häx-)Jakt 7% Blåkulla 15% Djävul 14% Präst 7% Gud 7%
2012
5 Analys och slutsats
Arbetets syfte var tredelat, där alla tre delar hade sin verkan på skillnader, likheter och utveckling under de dryga 50 åren sedan den svenska grundskolans införande av den första moderna läroplanen, Lgr62. Syftet var att undersöka kvalitativt hur historieämnets roll och status har förändrats i skolan och i samhället och om förändringar kunde påvisas över tid eller om tankarna genom det halva decenniet hade stått i stiltje i läro- och kursplanerna. Vidare skulle en mer specificerad kvalitativ innehållsanalys göras över vilken faktabild eleverna ges av häxprocesserna genom läroböcker och läseböcker under ovan nämnda tidspann. Därtill skulle en kvantitativ innehållsanalys göras där syftet var att granska vilka begrepp elever möter i läromedel och om dessa har förändrats över tid. Detta skulle ge underlag för en analys, för att sedermera kunna dra relevanta slutsatser utifrån.