6. Resultat
6.1 Vilka kvinnligt och manligt kodade egenskaper kan man utskilja i texter om olika
6.1.4 Läroböcker mellan 1999 – 2014
Tabell: Nämnda historieläroböcker om kvinnliga regenter.
Drottning Lärobok Manligt kodade egenskaper
Kvinnligt kodade egenskaper Margareta 9, 10 Intellekt, förnuft (klok).
Rationalitet (logiskt
33
Elisabeth I 9 Intellekt och förnuft (klok) Emotionella
Kristina 9
Ulrika Eleonora 11 Förnuft
I perioden 1999 – 2014 noteras tre läroböcker: Historia. Från vikingarna till Gustav III (lärobok 9, 1999) Historia: Grundbok (lärobok 10, 2013) och Hi:
Historia 4-6 (lärobok 11, 2014). I läroböckerna nämns, Margareta, Karin Månsdotter, Elsabeth I, Kristina och Ulrika Eleonora. I lärobok 9: Historia:
Grundbok och bok 10: Hi: Historia 4-6 uttrycks samma manliga och kvinnliga kodade egenskaper i texter om Margareta. De manliga egenskaper är: Intellekt och förnuft genom begrepp som klok och rationalitet genom att lyfta logiskt grundad. De kvinnliga egenskaper som presenteras är: emotionella genom ord som lekfullhet. I lärobok 10 och 11 noteras skillnader om de kvinnligt kodade egenskaper hos Karin Månsdotter. Till skillnad från lärobok 11 som nämner natur och naturliga genom att lyfta begreppen god och vänlig i beskrivning av drottningen behandlar bok 10 kropp utifrån ord som ung och vacker och natur och naturliga genom begrepp som tröstande och omhändertagande.
Vad beträffar Elisabeth I beskrivs hon i lärobok 9 både utifrån manliga egenskaper: intellekt och förnuft genom ord som klok och utifrån kvinnliga egenskaper: emotionella. Noterbara distinktioner under denna tidsperiod avser lärobok 9 om Kristina. Skillnader mellan olika läroböcker gäller både i avseende manligt och kvinnligt kodade egenskaper. Till skillnad från lärobok 10 och 11
34
behandlas inte manliga egenskaper i lärobok 9. Fortsättningsvis finns en distinktion mellan lärobok 10 och 11. I lärobok 10 behandlas Intellekt och kultur medan i lärobok nämns Intellekt, förnuft och kultur. Vidare i bok 9 behandlas natur och naturliga genom att nämna ord som snäll i samband med beskrivningen av drottningen. I bok 10 nämns inga kvinnliga egenskaper medan i bok 11 nämns ytterligare kvinnliga egenskaper: kropp genom att lyft ordval som vacker och emotionella genom att lyfta begreppet trött. Slutligen noteras i lärobok 11 för denna tidsperiod att Ulrika Eleonora beskrivs utifrån manlig egenskaper nämligen förnuft utifrån ordval som klok.
6.2 Hur förändras dessa egenskaper i texter om kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid?
6.2.1 Margareta
Som framgår ur tablåerna går det att urskilja förändring mellan läroböcker från perioden 1936-2014 i avseende manligt och kvinnligt kodade egenskaper hos drottning Margareta. De aktuella läroböcker för perioden 1936-1942 nämner intellekt och rationalitet medan läroböcker för perioden 1936-1942 benämns intellekt och förnuft och läroböcker från tidsperioden 1999-2014 berör intellekt förnuft och rationalitet. Skillnaden är även påtaglig hos de läromedel av olika tidsperioder som nämner de kvinnliga egenskaper hos Margareta. I Lärobok från tiden 1936-1942 behandlas natur och naturliga för att förklara Margaretas fromhet vid möte med prästerskapet: ”Prästerskapet vann hon ynnest genom sin fromhet 58[...]”59 Däremot i läroböcker beträffande tidsperioden 1999-2014 nämns emotionella genom att lyfta begrepp som busa när författaren beskriver att Margareta som barn busade med ett annat barn: ”När de två
58 Kursiveringen är författarens.
59 Lärobok 3, 1936, s. 57.
35
flickorna busade60 för mycket fick båda smäll på bara rumpan”.61 Kvinnliga egenskaper hos Margareta behandlas inte i läroböcker från perioden 1955-1977.
6.2.2 Karin Månsdotter
Utifrån tablåer noteras skillnad mellan läroböcker från perioden 1936-1942 1955-1977 och 1999-2014 beträffande kvinnliga egenskaper hos Karin Månsdotter. I lärobok för tiden 1936-1942 behandlas kropp genom begreppet fägring och natur och naturlig genom ordval som mildhet när man beskriver drottningen: ”Hon var dotter till en fångknekt och hade genom sin fägring62 och mildhet63 vunnit Eriks hjärta”.64 Däremot angeläget läroböcker för perioden 1955-1977 och 1999-2014 behandlas endast natur och naturlig genom att lyfta ord som goda, älskliga, god och vänliga. I lärobok 6 förklarar författaren detta när han beskriver Karin Månsdotter i samband med redogörelse för Eriks XIV:
”Innan han fängslades hade han gift sig med den goda och älskliga65 Karin Månsdotter”.66 I jämförelse mellan läroböcker från perioderna 1936-1942 och 1999-2014 noteras en viss liknelse mellan läroböcker från perioderna 1936-1942 och 1999-2014. I läromedel 4 används fägring medan lärobok använder ord som ung och vacker. Skillnad finns dock vad beträffar ordvalen för att illustrera natur och naturlig. I lärobok 4 används mildhet och älskvärd medan i lärobok
60 Kursiveringen är författarens.
61Lärobok 10, 2013, s. 102.
62 Kursiveringen är författarens.
63 Kursiveringen är författarens.
64 Lärobok 4, 1942, s. 85.
65 Kursiveringen är författarens.
66 Lärobok 6, 1955, s. 130.
36
10 lyfter författaren tröstande och omhändertagande. Noterat är en avsaknad av manliga egenskaper hos olika läroböcker om drottning Karin Månsdotter mellan 1878-2014.
6.2.3 Elisabeth I
I de tre läroböcker som behandlar drottning Elisabeth I går det inte att notera förändring över tid om de manligt och kvinnligt kodade egenskaper som beskriver drottningen. Mellan perioden 1955-1977 och 1999-2014 presenteras samma manliga och kvinnliga egenskaper, nämligen intellekt, förnuft och emotionella.
6.2.4 Kristina
I jämförelse med läroböcker från perioden, 1878 -1911, 1936-1942 och 1955-1977 uttrycks samma kvinnligt kodade egenskaper hos Kristina nämligen natur och naturlig och därigenom nyckfull. ”[...] men hon hade tillika ett nyckfullt67 lynne fastnade allwar wisade mycke böjelse för nöjen och förlustelser.68 ”Kristina hade ärvt sin mors oroliga själ och nyckfulla69 sinne. Hon visade allt för mycket böjelse för nöjen och förlustelser”.70 Skillnaden är dock påtaglig i läroböcker mellan föregående perioder och perioden 1999-2014 beträffande kvinnliga egenskaper hos Kristina .Förvisso behandlas natur och naturliga men i lärobok 9 behandlas detta genom att lyfta att Kristina var snäll: ”Därför var Kristina
67 Kursiveringen är författarens.
68 Lärobok 1, 1878, s. 104.
69 Kursiveringen är författarens.
70 Lärobok 3, 1942, s. 114.
37
snäll71 mot adeln”.72 I lärobok 11 lyfts ytterligare distinktioner med tidigare perioders läroböcker. Här behandlas egenskapen kropp genom att lyfta att kristina var vacker i samband med hennes kröning: ”Drottningen bar en klänning som var smyckad av guld och ädla stenar och hon glittrade som en stjärnhimmel”.73 Vidare lyfter samma läromedel emotionella egenskaper hos drottningen: ”Kristina var trött på de gråa och trista livet i Sverige och hon kände sig instängd”.74 Vad gäller manliga egenskaper hos Kristina finns det inte större distinktionen mellan läroböcker från perioden, 1878-1911, 1936-1942, 1955-1977 och 1999-2014. Med vissa undantag från 7 och 9, som saknar manliga egenskaper, berörs i överlag samma manliga egenskaper hos Kristina i olika läromedel från olika perioder läromedel: intellekt och förnuft och intellekt förnuft och kultur.
Den unga drottningen var en högst ovanlig kvinna.
Hon hade ärvt sin faders rika begåvning [...].75
Det var en högst ovanlig kvinna. Hon hade ärvt sin faders rika begåvning. Rykten om hennes förkärlek till konst och vetenskap och om hennes lärdom flög över Europa.76
71Kursiveringen är författarens.
72Lärobok 9, 1999, s. 144.
73Lärobok 11, 2014, s.124.
74Lärobok 11, 2014, s.125.
75 Lärobok 2, 1911, s. 154.
76 Lärobok, 4, 1942, s. 114.
38
Hon var en mäktig kvinna, begåvad och kunnig.
Kristina hade fått en mycket lärt uppfostran och älskade vetenskaperna [...]. 77
Kristina var ett mycket begåvat barn [...]. Hon var själv oerhört bildad, talade flera språk flytande och älskade vetenskap och kultur. 78
6.2.5 Ulrika Eleonora
Med anknytning till tablåer om Ulrika Eleonora går det att utläsa en förändring och således skillnad mellan olika läroböcker från perioden, 1878 1911, 1936 -1942 och 1999-2014. Skillnaden avser manligt kodade egenskaper hos drottningen. I motsats till läroböcker inom perioderna 1878 – 1911 och 1930 -1942 behandlar aktuell lärobok från perioden 1999-2014 manliga egenskaper genom att lyfta fram förnuft i samband med skribentens förklaring till hur Ulrika Eleonora reagerade på adelsmännen krav på att inte införa envälde igen.
”Det var inte så att Ulrika Eleonora tyckte om att ge ett sådant löfte, men tiderna var sådana att ingen längre vill lyssna till vad drottningen tyckte”.
Noterat är en förändring mellan lärobok från 1878-1911 och lärobok från 1936-1942. Trots att båda böcker behandlar natur och naturliga: använder de olika ord och begrepp. I lärobok 2 beskriver detta genom att lyft ord som god och
77 Lärobok, 8, s. 1976, s. 62.
78 lärobok, 11, 2011, s. 123.
39
välvillig, tillgiven och saknar intellekt. ” Ulrika var en god79 och välvillig80 kvinna, men hon förstod sig alls icke på politik81 utan lät helt och hållet leda sig av sin man, prins Fredrik. För honom hyste hon den största tillgivenhet [...]”82. Medan i lärobok 4 förklarar natur och naturlig genom att ord som envis , föga begåvad och tillgivenhet. ”Ulrika Eleonora var envis, föga begåvad83 och förstod sig icke på politik. För sin man Fredrik, hyste hon den största tillgivenhet84”. 85
6.2.6 skillnader mellan läromedel inom respektive tidsperiod
Vissa skillnader noteras i läromedel 6 och 7 inom samma tidsperiod, 1955-1977 med avseende på manligt kodade egenskaper hos kvinnliga regenten. Till skillnad från lärobok 6 som berör intellekt och förnuft behandlar lärobok 7 endast intellekt. I jämförelse mellan läroböcker berörande manliga egenskaper hos Kristina för perioden 1955-1977 identifieras skillnader mellan läromedel 5, 6 och 8. I Motsats från 6 och 5 så saknas kvinnliga egenskaper i lärobok 8.
Skillnader påträffas även för perioden 1999-2014 mellan lärobok 9, 10 och 11 berörande kvinnliga egenskaper hos Kristina. I lärobok 11 behandlas egenskaper kropp, natur och naturliga och emotionella medan i bok 9 behandlas endast natur och naturlig. I lärobok 10 behandlas inga kvinnliga egenskaper hos drottningen.
79Kursiveringen är författarens.
80Kursiveringen är författarens.
81 Kursiveringen är författarens.
82Lärobok 2, 1911, s. 198.
83 Kursiveringen är författarens.
84 Kursiveringen är författarens.
85 Lärobok 4, 1942, s. 148.
40