Skildringen av kvinnliga regenter i svenska historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid
utifrån ett genusperspektiv.
En kvalitativ innehållsanalys Daniel Esteban
Självständigt arbetet för Grundlärare: 4-6 Huvudområde: Historia
Högskolepoäng: 15 Termin/år: VT 2020 Handledare: Per Sörlin Examinator: Jan Samuelson Kurskod: HI021A
Utbildningsprogram: Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6
ii
Sammanfattning
Syftet med läromedelsstudien är att undersöka hur de kvinnliga regenterna Margareta, Karin Månsdotter, Elisabeth I, Kristina och Ulrika Eleonora skildras i elva svenska historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid utifrån ett genusperspektiv. Jag använder mig av teoretiska utgångspunkter i genusteori och genuskontrakt med avseende att undersöka vilka manligt och kvinnligt kodade egenskaper som finns i olika läroböcker om olika drottning under olika tidsperioder. Metod som använts är en kvalitativ innehållsanalys och därigenom summerande ansats genom att analysera ord begrepp och meningar i olika kontexter om kvinnliga regenter.
Baserat på insamlad data från läroböcker visar resultat att de manliga manliga egenskaper som kan urskiljas hos kvinnliga regenter är: intellekt, förnuft, rationalitet och kultur genom begrepp och ord som: klok, begåvning, lärd, logiskt grund, kultur och vetenskap. De kvinnliga egenskaper som kan urskiljas är: kropp, natur, naturliga och emotionella genom begrepp och ord som, nyckfull, föga begåvad, mildhet, tillgiven, välvillig, fromhet, goda, ödmjuk, älskvärd, vänlig, snäll, lekfullhet, ung och vacker. Resultat visar även att det generellt sett går att urskilja förändringar och däri i skillnader och likheter i texter om manligt och kvinnligt kodade egenskaper hos kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid som kan till viss del anknytas till olika genuskontrakt.
Nyckelord: Historieläroböcker, drottningar, manliga regenter, innehållsanalys, genuskontrakt,
iii Förord
Jag skulle vilja tacka de lärare som jag har fått möjlighet att intervjua i detta enskilda arbete. Jag är tacksam för att jag fått ta del av era uppfattningar om Flippat klassrum.
Jag skulle även skulle vilja rikta ett tack till min handledare, Per Sörlin och examinator Jan Samuelson. Utan era nödvändiga inslag, perspektiv och kommentarer hade aldrig detta enskilda arbete på avanceras nivå uppnått den kvalitet den har idag.
Fortsättningsvis vill jag tacka min mor och hennes sambo som gett mig tid att slutföra det enskilda arbetet. Tack för att ni har haft tålamod med mig och gett mig tid att slutföra arbetet.
Slutligen skulle jag vilja rikta ett tack mot dig, läsaren som tar del av mitt arbete.
Jag hoppas att du finner min studie relevant inför ditt egna enskilda arbete på avancerad nivå.
Sundsvall, 2020 juni
Daniel Esteban
iv
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 1
2.Bakgrund ... 3
2.1 Forskningsöversikt ... 3
2.2 Kvinnliga regenter ... 6
2.2.1 Margareta ... 6
2.2.2 Karin Månsdotter ... 7
2.2.3 Elisabeth I ... 7
2.2.4 Kristina ... 7
2.2.5 Ulrika Eleonora ... 8
2.2 Läroböcker i historia ... 8
3. Teoretiska utgångspunkter ... 9
3.1 Genusbegreppet ... 9
3.2 Genuskontrakt ... 10
3.2.1 Industrialismens kontrakt... 11
3.2.2 Folkhemmets hushållskontrakt ... 12
3.2.3 Jämlikhet- och rättvisekontrakt ... 14
3.2.4 Jämställdhets- och likvärdighetskontrakt ... 15
3.2.5 Genuskontrakt och min läromedelsstudie... 17
4. Syfte och frågeställning ... 17
5. Metod ... 19
5.1 Material och urval... 19
5.2 Kvalitativ innehållsanalys ... 22
5.3 Kodning ... 22
5.4 Insamling av data och analys ... 24
5.5 Validitet och reliabilitet ... 26
6. Resultat ... 28
6.1 Vilka kvinnligt och manligt kodade egenskaper kan man utskilja i texter om olika kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid? ... 29
6.1.1 Läroböcker mellan 1878 – 1911 ... 29
6.1.2 Läroböcker mellan 1936 – 1942 ... 30
6.1.3 Läroböcker mellan 1955 – 1977 ... 31
6.1.4 Läroböcker mellan 1999 – 2014 ... 32
v
6.2 Hur förändras dessa egenskaper i texter om kvinnliga regenter i
historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid? ... 34
6.6 I vilken mån går det att utläsa genuskontrakten i de förändringar beträffande kvinnligt och manligt kodade egenskaper i texter om kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid? ... 40
7. Diskussion ... 45
7.1 Slutsatser utifrån resultat ... 45
7.1.1 Vilka kvinnligt och manligt kodade egenskaper kan man utskilja i texter om olika kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid? ... 45
7.1.2 Hur förändras dessa egenskaper i texter om kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid? ... 46
7.1.3 I vilken mån går det att utläsa genuskontrakten i de förändringar beträffande kvinnligt och manligt kodade egenskaper i texter om kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid? ... 47
7.2 Teoridiskussion ... 48
7.3 Metoddiskussion ... 49
7.3.1 Kvalitativ innehållsanalys ... 49
7.4 Vidare forskning ... 50
8. Referenser ... 52
1
1.Inledning
Kvinnliga regenter har blott
i historien fått de manliga regenters lyckolott.
Få gånger är kvinnliga regenter i historieläroböcker nämnda och deras manliga och kvinnliga egenskaper kända
varför vi i historieforskningens agenda måste nytända det felvända
och lyfta kvinnliga regenters till skolår 4-6-elevers fullända.1
Citatet är min och uttrycker att kvinnliga regenter har genom olika perioder i historien fått en bisittarroll. Oftast nämns de inte i samma uträckning som deras manliga motpart. Historikern Erik Gustaf Geijer påstod i början av 1800-talet att: ”Sveriges historia är dess konungars”2. Detta påstående speglar till stor del det synsätt som präglat historien. I olika tider har främst manliga regenter och deras liv studerats. Det gäller därför som Tegenborg nämner det ”att skriva fram fler kungliga kvinnor ur historiens gömmor”.3 Vi kan börja med att lyfta fram kvinnlig regenter Margareta, Karin Månsdotter, Elisabeth I, Kristina och Ulrika Eleonora som inte får lika stort utrymme i historieläroböcker som manliga regenter.4 Detta genom att i historieforskningens bidra med ett genusperspektiv som belyser dessa kvinnliga regenter och däri öppnar upp en vidare genusdiskussion om relation mellan kvinnliga och manliga regenter och deras manliga och kvinnliga egenskaper.
2 Harrison, Sveriges historia är dess kungar Svenska dagsbladet:
http://blog.svd.se/historia/2012/10/06/sveriges-historia-ar-dess-konungars/
3 Karin Tegenborg Falkdalen: http://www.tegenborgfalkdalen.se/
4Ohlander, 2010, s. 34f.
2
Min uppfattning är genom att undersöka kvinnliga regenter, Karin Månsdotter, Elisabeth I, Kristina och Ulrika Eleonora i olika historieläroböcker för skolår 4- 6-elever utifrån ett genusperspektiv kan vi dels få grund att diskutera olika jämställdhetsfrågor ur historien om skildringen kring manliga och kvinnliga egenskaper, hur och i vilken mån de förändras. Dels ger det möjlighet att lyfta och synliggöra starka kvinnliga gestalter hos 4-6-elever. I en vågskål som tippar mestadels åt skildringen av manliga regenter i textinnehåll för läroböcker skapar ett sådant utgångsläge historiedidaktisk balans och således insikt hos elever i skolår 4-6 om att historieämnet inte endast handlar om manliga regenter – det finns även innehåll i historieläroböcker om kvinnliga regenter.
I dagsläget saknas studier på historieläroböcker utifrån genusperspektiv för skolår 4-6-elever. Förutom några examensarbeten bedrivs studier av läroböcker för senare delen av grundskolan och gymnasiet. Det innebär att det finns ett forskningsutrymme att lyfta genusperspektiv i historieläroböcker för målgruppen men även för äldre kategori av elever från skolår 7-9. Några av de läroböcker som har analyserats har varit för högre skolår. Det är just det jag gjort genom att undersöka hur olika drottningar, Margareta, Karin Månsdotter, Elisabeth I, Kristina och Ulrika Eleonora skildras i olika historieläroböcker över tid från sent 1800-tal till nutid utifrån ett genusperspektiv. Detta genom att lyfta vilka manligt och kvinnligt kodade egenskaper som behandlas i texter om drottningarna, hur och i vilken mån deras egenskaper förändras.
3
2.Bakgrund
I detta kapitel presenteras först en forskningsöversikt om läroböcker i historia.
Därefter redogörs kort för de olika kvinnliga regenter i studien och slutligen presenteras läroböcker i historia.
2.1 Forskningsöversikt
Forskning om läroböcker i historia är ett omfattande område och innefattar olika perspektiv beroende på vad forskare vill beröra, historiebruk, genus, etnicitet, makt ect. Nedan har jag utifrån mängden forskare presenterat några forskare som granskat olika läromedel i historia utifrån bl.a. genus.
Britt-Marie Berge och Göran Widding har granskat olika läroböcker under perioden 2000–2005 inom ämnena biologi/naturkunskap, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Forskarnas resultat visar att män är överrepresenterade i läroböckerna i historia och beskrivs med positiva undertoner medan kvinnor skuldbeläggs, förlöjligas, negligeras eller beskrivs underdåniga.5 Det finns således ett genusperspektiv bilder, bildtext och faktarutor. Forskarnas upptäck gäller både kvinnliga regenter och kvinnor utan högre börd. Med anknytning till min studie är det intressant att se hur olika drottningar skildras i både äldre och nyare läromedel samt att föra en diskussion om detta utifrån syfte och frågeställningar.
I rapporten, Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: en granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan har professor i historia Ann-Sofie Ohlander granskat läromedel i historia och samhällskunskap.6 Forskaren
5 Berge & Widding, 2006, s. 9.
6 Ohlander, 2010, s. 4ff.
4
granskade fyra läroböcker för perioden 2003 till 2008, varav två av dessa var ämnade för gymnasiet och de andra två för skolår 7-6. Ohlander resultat visar att män och manliga perspektiv är överrepresenterade och att de kvinnor och kvinnliga perspektiv som omnämns inte berörs utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Ohlander menar att kvinnorna i de olika läroböckerna berörs i enskilda kapitel: Kvinnan under medeltiden, Kvinnors villkor hårdnar och Kvinnornas roll under franska revolutionen. Det innebär att kvinnorna får ett eget innehåll som inte är integrerad med övrigt innehåll i läroböcker. Ohlanders studie är intressant för min studie då det lyfter upp den avsaknad av genusperspektiv som finns om kvinnliga regenter till skillnad från deras manliga motpart och ger motiv till läromedelsstudier om kvinnliga regenter.
I en avhandling av Eilard Angerd undersöker forskaren genus och etnicitet och familjeförhållanden i läseböcker från svenska grundskolan från 1960-talet till början av 2000-talet. Angerds resultat visar i anknytning till genusperspektiv att det föreligger en bestämd genusordning d.v.s. fastställd uppfattningar om män och kvinnors roller och ansvar i läroböckerna från 1960-talet.7 Eilard förklarar detta genom att lyfta fram text och bilder som visar idealiserade familjeförhållanden om kärnfamiljen och deras roller, att mamman i hushållet hade främst en hemmafruroll, pappan familjeförsörjare- och ledarroll, vilket i sin tur påverkar hur sonen och dottern uppfostrades i familjen. Att pojken skulle uppfostras av fadern och lära sig manliga attributen och angelägenheter medan dottern skulle uppfostras av moderna för att lära sig moderliga attributen. Forskaren visar att i läseböckerna från 1970 till 1980 kom den tidigare bilden av den idylliska familjen att bytas ut i takt med att
7 Angrd, 2008, s. 4.
5
jämställdhetspolitiken utvecklades och det skapades utrymme för kvinnor i samhället. I text och bilder visas att kvinnor tar en ledande position exempel genom att flickor klättrar i träd medan pojkar sitter i blomsterängen nedanför.
Pojkar framförs som känsliga medan flickor framförs som starka.
Framställningen av pojkar och flickor kom dock att bli mer jämlik från 1980 till 2000-talet då det utvecklades en större genusmedvetenhet och genusstruktur för att skapa ett jämlikt samhälle. Angerds förklarar detta genom att anknyta till texter och bilder som visar hur det sker ett samarbete i hemmet mellan mannen och kvinnan. Det jag ser i Angerds studie om hur han skildrar kvinnan genom olika epoker ska jag använda i min studie för att undersöka hur kvinnliga regenter skildras i olika läroböcker över olika epoker från sent 1800- tal till nutid.
Karin, Tegenborg Falkdalen skriver i sin avhandling: Kungen är en kvinna:
Retorik och praktik kring kvinnliga monarker under tidigmodern tid. Forskarens föreliggande syfte är att undersöka idealbilden mellan kvinnliga och manliga regent utifrån ett genusperspektiv. Här fokuserar författaren på två drottningar:
drottning Kristina (1632-1654) och Ulrika Eleonora (1719-1720) och de rådande föreställningar om manligt och kvinnligt under de olika perioderna. Forskarens resultat visar att det finns stereotypa könsdefinitioner av manligt och kvinnligt som anknyts till principen om att kvinnlig och manlig regent har olika ansvarsroller och uppgifter. Principen bakom detta är att mannen är normen p.g.a. sitt kön. Dock visar resultatet att kvinnliga regenter kunde använda grundläggande uppfattningar om mannen och mannens egenskaper för att styra och leda landet t.ex. ser vi det hos drottning Kristina som utvecklar manliga egenskaper och färdigheter. 8
8 Ibid, s. 28.
6
Jörgen Gustafsson har presenterat en avhandling, vars syfte är att undersöka budskapet i olika historieläroböcker från tiden 1870–2000 för skolår 7-9 och gymnasiet. Forskaren undersöker tre områden: genus, bild och vikingatiden.
Jörgens forskningsresultat visar att kvinnor har fått ett större utrymme i läroböckerna dock är de bilder som presenteras av kvinnor få i antal och när de presenteras är det i anknytning till mannen. Generellt sett består det av att mannen står upprätt medan och kvinnan sitter på sina knän eller att mannen är uppklädd medan kvinnan är avklädd. 9
Mot bakgrunden av tidigare forskning kan vi dra slutsatsen om att det saknas till stor del forskning om historieläroböcker utifrån ett genusperspektiv i genuskontrakt för skolår 4-6. Övervägande tidigare forskning om läroböcker är gjorda i skolår 7-9 och gymnasiet. Det innebär att det finns ett forskningslucka som kan fyllas med min studie av att undersöka hur olika drottningar skildras i olika historieläroböcker för skolår 4-6.
2.2 Kvinnliga regenter
2.2.1 Margareta
Margareta (1353 – 1412) var dotter till den danske kungen Valdemar Atterdag.
När Margareta var tio år bestämdes att hon skulle giftas bort med kung Håkan i Norge som var tretton år äldre än henne. Håkan var sonen till Kung Magnus Eriksson som var kung i Sverige. Ur äktenskapet föddes en son. Sonen och maken dog och efterlämnade kronan till Margareta som blev drottning över Danmark, Norge och slutligen Sverige.10
9 Gustafsson, 2017, s. 201.
10 Körner, 1999, s. 94.
7 2.2.2 Karin Månsdotter
Karin Månsdotter (1550-1612) var dotter till en soldat och fångvaktare, Måns och modern Ingrid. År 1558 blev hon drottning av Sverige genom sitt giftermål med kungen, Erik XIV. Giftermålet skeddes i smyg då adelsmännen och rådsherrar var emot giftermålet och tyckte därför att Erik skulle gifta sig med andra förnäma damer i Europa med avsikt att säkra större områden för Sverige.11
2.2.3 Elisabeth I
Elisabeth I (1533-1603) var dotter till Henrik VIII av England. Efter en lång dispyt med sin syster drottning Maria Stuart av Skottland som resulterade i att Maria avrättades blev Elisabeth I drottning av England och Skottland. Under Elisabeths regeringstid var det många som ville gifta sig med henne. En av dessa var den svenska kungen Erik XIV av Sverige. Elisabeth I gifte sig dock inte.
2.2.4 Kristina
Kristina (1626 – 1689) var dotter till kung Gustav II Adolf och drottning Maria Eleonora. När hennes fader dog 1632 i slaget vid Lutzen blev hon drottning i Sverige, dock p.g.a. av hennes unga ålder tillsattes en förmyndarregering med Axel Oxenstierna i spetsen som styrde landet till drottningen blir myndig och kunde regera Sverige. När hennes fader dog var Kristina endast 6 år. Vid 18 års ålder tog Kristina över och fick fullständigt regeringsansvar för Sverige. 1654 abdikerade Kristina och gick över till den katolska läran. Därmed lämnade hon
11 Uppström, 2014, s. 93.
8
över kronan till hennes kusin, Karl, X Gustav och begav sig ner till Rom, Italien där hon tillbringade resten av sin tid innan hon dog.12
2.2.5 Ulrika Eleonora
Ulrika Eleonora (1688–1741) utsågs till drottning av Sverige år 1719. Anledningen till hennes kröning var att hon skulle lova att inte införa envälde igen d.v.s. kungens absoluta makt över adeln och rådet. Ulrika Eleonora regeringstid blev dock kort och 1720 lämnade hon över kronan till hennes make Fredrik av Hessen som blev Fredrik I.13
2.2 Läroböcker i historia
Historieläroböcker har fortfarande en stark position i historieundervisningen eftersom dessa innehåll anses som tillförlitligt både för de elever och lärare som tar del av dessa. Jörgen Gustafsson förklarar i doktorsavhandling Historielärobokens föreställningar: påbjuden identifikation och genreförändring i den obligatoriska skolan 1870–2000 att cirka en en miljon elever och lärare i grundskolan tar del av historieläroböcker på en daglig basis14. Englund tillägger att läroböcker i historia skapar sammanhang som både elever kan ta del av för att utveckla sitt lärande. Detta innebär dock att läroböckers innehåll ifrågasätts inte p.g.a. läromedlets inflytande i historieundervisningen15.
12 So-rummet, Drottning Kristina:
https://www.so-rummet.se/kategorier/drottning-kristina
13 Ibid, s. 158.
14 Gustafsson, 2018, s. 38ff.
15 Englund, 2011, 282.
9
3. Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt beskrivs de teoretiska utgångspunkter för läromedelsstudien nämligen, genusteori och genuskontrakt.
3.1 Genusbegreppet
Genusforskaren och professorn Yvonne Hirdman vid universitet i Göteborg förklarar att i början av 1980-talet introducerades ett nytt begrepp i historieforskningen, nämligen genus. Begreppet är en direkt översättning av av det engelska ordet gender som betyder sociala könet.16 Britta Olofsson tillägger att: ”Föreställningen att mäns och kvinnors skilda beteenden är en social konstruktion och inte kan härledas till biologiska skillnader”.17 Således betyder detta att genus handlar om mer än det biologiska könen utan det handlar främst om de sociala och kulturella förhållanden mellan könen som formar uppfattningen om vad kvinnliga och manliga är.18 Vad som definieras som manligt och kvinnligt utifrån olika sociala och kulturella referensramar
skiljer sig dock mellan olika forskare, vilket perspektiv de antar och mellan olika tider vad som är manligt och kvinnligt under en tid är inte det under nästa tid.19
I min studie intar jag ett genusperspektiv. Yvonne Hirdman poängterar vikten av att beröra kvinnors och mäns historia med avsikt att beröra förhållanden och
16 Hirdman, 2004, s. 115.
17 Olofsson, 2007, s. 118.
18 Hirdman, 1988, s. 6f.
19 Henkel & Joss, 2006, s. 45.
10
relationen mellan könen genom historien.20 Utifrån ett genusperspektiv med anknytning till olika genuskontrakt i historien väljer jag därför att lyfta fram Eliard Angerds definition av manligt och kvinnligt. ”Manlighet har traditionellt förknippats med förnuft, intellekt, rationalitet och kultur, medan kvinnlighet har associerats till kropp, natur, naturliga och emotionella”.21
3.2 Genuskontrakt
Precis som jag nämnt tidigare ovan antar jag ett genusperspektiv, med utgångsläge i Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt. Hirdman förklarar att i olika samhällen under olika tidsperioder i historien har det funnits ett kontrakt mellan könen som utgår från seder, normer och föreställningar om män och kvinnor respektive manligt och kvinnligt. Oftast är det ett kontrakt initierat av den part som definierar den andra”.22 Flertal gånger i historien är dess kontrakt framtagen av män som ger stereotypiska och konkreta föreställningar och normer om män och kvinnors relation och betydelser. Gällande hur män och kvinnor ska vara på arbetet och hemmet. Hur de ska se ut och vilka kläder de ska ha.23 Detta som en del i den naturliga biologiska ordning som beskriver hur relation mellan män och kvinnor ska vara.24
Genuskontrakten är i sin kronologi kopplade till Hirdman, men benämningen av de periodindelningar som görs i kontrakten är min. Benämningen går
20 Hirdman, 2004, s. 82.
21 Angerd, 2008, s. 47.
22 Hirdman, 2004, s. 120.
23 Hirdman, 2001, s. 77.
24 Ibid, s. 80.
11
tillbaka på en diskussion om genuskontrakt som genusforskaren har fört i anknytning till de perioder som infinner från sent 1800-tal till nutid.
Periodindelningar för olika kontrakt är enligt följande : Industrialismens kontrakt, folkhemmets hushållskontrakt, Jämlikhets- och rättvisekontrakt och Jämställdhets- och likvärdighetskontrakt.
3.2.1 Industrialismens kontrakt
I det tidigare jordbrukssamhället fanns det en strikt genusordning mellan män och kvinnor, som placerade kvinnor i en underordnad roll gentemot män p.g.a.
ett samhälle som var uppbyggd kring hushållet. I jordbrukssamhällets hushåll fanns en strikt genusordning mellan män och kvinnor. Föreställningen om kvinnan som underordnad mannen var stark förekommande. I Luthers lilla katekes som användes i folkskolan beskrivs hur kvinnor skulle underordnas män: ”22 Ni kvinnor, foga er efter era män som efter Herren”.25
I slutet av 1800-talet till början av 1900-talet kom kvinnors situation att ändras från att ha en starkt underordnad roll i jordbrukssamhället till att de fick en större frihet som pigor, hembiträden och arbetare i industrin och storgods.
Således flyttade kvinnan från hushåll och det privata till fabriken och det offentliga.26 Ändringen uppstod p.g.a. av det rådande samhällsläget och behovet av arbetskraft i industrin och på storgodsen, där de kompetensen som kvinnor utvecklat under jordbrukssamhällets hushåll genom aktiviteter som att spinna, väva, sköta hem och barn efterfrågades i textilindustrierna och på storgodsen.27 Samtidigt som kvinnorna arbetade i fabrikerna var de tvungen att
25 Wernersson, 2014, s. 451.
26 Ibid, s. 449.
27 Hirdman, 2004, s. 65.
12
ta hand om hemmet och barnen. En sådan omställning skapade emellertid konflikt med det tidsenliga manliga ideologin som präglas av det stereotypa genuskontraktet, vilket i sitt innehåll och praktiska uttryck poängterade föreställningen om att manliga och kvinnliga distinktioner hade grund i biologin enligt den naturliga ordningen d.v.s. hur det ska vara mellan man och kvinna. Den biologiska ordningen uttryckte att kvinnan inte var anpassad för kroppsarbete och kunna ta det ansvar som männen utför p.g.a. deras känslostyrda och irrationella natur28. Dessa argument i den biologiska ordningen fick uttryck genom att förlöjliga kvinnor i egenskap som arbetare i industrin, genom att poängterades att kvinnan inte kunde ”tjäna två herrar – kapitalisten och maken”.29 Varför kvinnan skulle hänvisas till hemmet, barnafödandet och uppfostran av barn i egenskap av den goda kvinnan.
Förhållanden som passade kvinnans biologiska vårdande, känslomässiga och omhändertagande natur. 30
3.2.2 Folkhemmets hushållskontrakt
Under mellankrigstiden introducerades Folkhemmets hushållskontrakt i svenska hushåll. Kontraktet var konsekvensen av det det rådande politiska, sociala och ekonomiska system, vilket medförde ett problem mellan arbete och hemmen. Lönearbeten hade blivit fler och fler kvinnor var ute och arbetade, vilket medförde till att hemmen drabbades. Kvinnor kunde inte sköta hemmet samtidigt som de arbetade. En annan orsak var att männen inte tog sitt ansvar för att försörja familjen. Rädslan för att männen inte skulle ta sitt
28 Hartman, 2004, s. 45f.
29 Carlsson, Essveld, Goodman & Widerberg, 2004, s. 65.
30 Ibid, s. 65.
13
försörjningsansvar på allvar medförde till att tidigare kontrakt mellan mannen som försörjare och kvinnan som den försörjde förstärktes. Kontraktet förmedlade att kvinnan och modern hade ansvar för att ta hand om hemmet och fostra barnen medan mannen och fadern hade ansvar för att försörja familjen.31 Vi hittar samma stereotypa biologiska genuskontrakt i olika läseböcker från samma period. I de läseböcker som Angerd analyserat före 1962 presenteras i olika texter och bilder ett stereotypisk genuskontrakt mellan man och kvinna och pojke och flicka. I dessa böcker illustreras husmodern och frun i förkläde medan de utför uppgifter i hushållet t.ex. bakar och diskar. I samband beskrivs att kvinnan är duktig på att sköta hushållet och vårda barnen. Mannen och maken i hushållet presenteras i vit skjorta, slips och kostym och beskrivs i egenskaper som ledare i familjen och försörjare i hushållet. Samma distinktion finns mellan mellan flickor och pojkar i olika läroböcker från den tiden. Flickor framställs med förkläde med en rosett i håret medan de utför hushållsuppgifter t.ex. bakar bröd. Medan pojkar presenteras med skjorta och slipover, kavaj eller sjömanskostym.32 Vidare visas en bestämd könsordning där ”pojkarna leker med bilar, tåg och pilbågar eller snickrar medan flickorna leker med dockor, syr, stickar eller passar yngre barn”.33 I distinktionen mellan kvinnor och män beskrivs kvinnan i egenskap av den goda, milda, vänliga, emotionella, omhändertagande, inte förnuftiga och intellektuella medan män beskrivs i egenskaper av förnuftig, arbetsam, intellektuell och rationell. Under samma period betonas även skönhetsideal hos kvinnan genom att betona kvinnans kropp och utseende.
31 Hirdman, 2001, s. 147.
32 Angerd, 2008, s. 88.
33 Ibid, s. 88.
14 3.2.3 Jämlikhet- och rättvisekontrakt
Hirdman nämner att under 1960 och 1970-talet ifrågasattes det genuskontrakt som tidigare präglat svenskt samhälle och hushåll. Kritiken bakom detta var att tidigare genuskontrakt hade en stämpel av herre och slav där kvinnor var slavar till männen. Hirdman förklarar att: ”Diskursens ordning innebar onekligen en total kovändning: genuskontraktets intima plats, äktenskapet, definierades som ett fängelse, kvinnan som fånge, mannen som ofrivillig slavägare, läget som outhärdligt”.34 Mot bakgrunden av detta presenterades en ny ordning som ifrågasatte rådande särskiljande könsroller med grund i en över- och underordning som byggde på biologiska förhållanden. Att mannen var biologiskt överordnad kvinnan och således var kvinnan till för att behaga och stödja mannen varför kvinnor inte skulle överskrida mannen rätt att agera som ledare i hushållet och som försörjare. Ur debatten om kvinnors rätt uppstod en frigivning från tidigare genuskontrakt och genusordning. Hirdman förklarar genom att anknyta till Eva Moberg politiska manifest om ”rättvisa för kvinnor”.35 Här menade Moberg att det var nödvändigt att börja om från början och utforma den grundsyn kring kvinnan genom att avskaffa kvinnan som husmoder och den som blir försörjd.
...fullt arbetsföra kvinnor skall inte kunna bli försörjda i och med äktenskapet och fullt arbetsföra män skall inte heller hålla sig med oavlönad, nitisk och oegennyttig hushållerska. Var och en sköter sin hälft av hemarbete och försörjer sig genom ett yrke.36
34 Hirdman, 2001, s. 163.
35 Ibid, s. 162.
36 Ibid, s. 163.
15
Kvinnor valfrihet att kunna välja mellan hemmet och arbete sågs positivt för kvinnan frigörelse. I samband med detta påbörjades stereotypa könsroller att diskuteras, vilket gjorde att biologiska argument om män och kvinnors bestämda biologiska förhållanden och egenskaper som definierar relationen mellan män och kvinnor avlägsnades i debatten och ersattes med diskussionen om jämlikhet och rättvisa mellan könen.37 Ur denna diskussion började man lyfta en över och underordning mellan könen genom att lyfta den starka, intelligenta, självständiga, emotionella, hjälpsamma, förnuftiga och reflekterande kvinnan medan man tillskriver mannen som den vårdande och emotionella och inte intelligenta mannen. Exempel på denna över- och underordning ser presenteras i en läsebok från 1960-talet där författaren ger en beskrivning av en flicka ”som sitter i en grenklyka i ett träd och läser, och en pojke som sitter nedanför, på en sten under trädet”.38 Denna ordning blir mer jämlik under 1970-talet då obalans i genusordningen börjar ta form i en jämlik ordning mellan könen genom den ”avkönade 1970-tals pojke och flickan” 39 som kommer att positionera sig under 1990-talet. I läseböcker presenteras den emotionella, intelligenta, busiga och förnuftiga, flickan och pojke respektive män och kvinna som samspelar.
3.2.4 Jämställdhets- och likvärdighetskontrakt
Under 1990-talet fram till 2000-talet kännetecknades Sverige av en tidsperiod av jämställdhet, likvärdighet, mångfald och integration. En ny syn började göra sig gällande beträffande barn, sexualitet, könen, pedagogik, etnicitet som
37 Ibid, s. 163.
38 Angrd, 2008, s. 106.
39 Ibid, s. 130.
16
formar det samhälle som vi har idag där alla skulle vara med och delaktiga i samhällets uppbyggnad och utveckling. År 1992 presentera en ny jämställdhetslag vars uppgift är att förbättra kvinnors villkor på arbetsmarknaden.40 Vidare presenteras en regeringsproposition med avsikt att tydliggöra det förtryck och könsordning som finns mellan män och kvinnor och vikten av samma rättigheter: ”Kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet”.41 Enligt Eliard Angered kom det att påverka alla instanser av politiken och samhället. Bakom denna proposition låg Yvonne Hirdmans tankar om genussystem d.v.s. en befintlig och synbar genusordning av könen. 42 Således blev 1990-talet en period som tog hänsyn till både män och kvinnor och manligt och kvinnligt. Det påverkade stora förändringar i läromedel som utvärderades och anpassades efter bl.a. genus. Genuskontraktet för denna tid blev därför att likställa män och kvinnor och pojkar och flickor samt ta tillvara på deras olika perspektiv. Här ses könen och olika könsroller som komplementära till varandra med likvärdiga rättigheter och möjligheter.43 I olika läseböcker från 1990-talet tillskrivs pojkar och flickor samma egenskaper nämligen, den trötta, snälla, reflekterande, intresserade och intelligenta pojke och flickan. Medan kvinnor och män beskrivs som trötta, emotionella, intelligenta och förnuftiga.
Emellertid finns det kvar rester av biologisk könsordning mellan könen. I läseböcker från 2005 beskriver författaren att kvinnan är bra på att ta hand om
40 SFS, 1991, s. 433.
41 Regeringsproposition, 1993/94, s. 147.
42 Ibid, s. 289.
43 Ibid, s. 332f.
17
köket och disken och pappan beskrivs som den som beskyddar och tar hand om fru och barn i hushållet.44
3.2.5 Genuskontrakt och min läromedelsstudie
Genom att lyfta genuskontrakt för olika perioder får vi dels ett redskap som kan användas för att analysera historien och beskriva de gränser som finns mellan män och kvinnor och manligt respektive kvinnligt. Dels ger det oss fördjupad förståelse för de manliga normer och föreställningar som finns genom historien.45 I anknytning till min läromedelsstudie påverkar Hirdmans teori om genuskontrakt att jag kan synliggöra kvinnligt och manligt kodade egenskaper hos olika kvinnliga regenter i olika texter under olika tidsperioder i historien för att därefter analysera hur dessa egenskaper förändras och i vilken mån dessa förändringar kan anknytas till genuskontrakten.
4. Syfte och frågeställning
Genom historien har manliga regenter och deras liv tagit upp stor del av textinnehållet i många historieläroböcker i skolår 4-6. För att ge större jämvikt i den historiska vågskål som tippar nästan helt över åt manliga regenter och manliga karaktärer behöver man även lyfta kvinnliga regenter och kvinnliga karaktärer med avsikt att synliggöra framställningen av manligt och kvinnligt och diskutera dessa skildringar under historielektionen. Vägen dit är genom att lyfta fram genus i historieforskning och hur olika kvinnliga regenter skildra genom olika perioder. Här finns ett forskningsutrymme då det saknas i stort
44 Angrd, 2008, s. 343.
45 Hirdman, 2004, s. 121.
18
sett läromedelsstudier om hur kvinnliga regenter skildras i läroböcker för skolår 4-6-elever.
Syftet med denna studie är därför att undersöka hur kvinnliga regenterna Margareta, Karin Månsdotter, Elisabeth I, Kristina och Ulrika Eleonora skildras ur genusperspektiv i svenska historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid. För att kunna besvara och bryta ner mitt syfte utgår jag från denna frågeställning:
Vilka kvinnligt och manligt kodade egenskaper kan man urskilja i texter om olika kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800- tal till nutid?
Hur förändras dessa egenskaper i texter om kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid?
I vilken mån går det att utläsa genuskontrakten i de förändringar beträffande kvinnligt och manligt kodade egenskaper i texter om kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid?
Den första och andra frågan anknyts till Angrds definition av manligt och kvinnligt medan den sista frågan anknyts till Hirdmans genuskontrakt.
19
5. Metod
I detta avsnitt beskrivs den datainsamlingsmetod som används, urval av tidigare forskning och målgrupp, genomförande, databearbetning, databehandling och validitet och reliabilitet.
5.1 Material och urval
I denna studie har jag använt mig av det urvalskriterie som går under namnet snöbollsurval.46 Genom att ta del av tidigare självständiga arbeten på avancerad nivå (motsvarande examensarbeten i C-nivå) har jag införskaffat kunskap om forskningsläget i mitt ämnesområde via olika aktuella studiers forskningsbakgrund och referenser. I sin tur har det gett mig möjlighet att göra ett urval av forskning som passar min studie. Utifrån tidigare forskning har jag sedan kunna göra urval om historieläroböcker som kommer användas. Här har historieläroböcker valt ut utifrån utgivningsår utifrån de perioder som jag undersöker hur kvinnliga regenter skildras utifrån genus. Urvalsprocessen har lett till det som Katarina Eriksson Barajas, Cristina Forsberg och Yvonne Wengström nämner som ”teoretiskt mättnad”.47 En god och djupgående teoretisk grund genom en noggrann urvalsprocess har skapat ett material av litteratur och källor som är anpassade till min läromedelsstudie. Resultatet är elva historieläroböcker för skolår 4-6 och 7-9. Det finns en variation i vilken tid böckerna är publicerade. Den äldsta boken är från år 1878 och den yngsta från år 2014. Anledningen till detta tidsspann är att jag vill undersöka hur kvinnliga regenter skildras i olika läroböcker över tid utifrån ett genusperspektiv som framhåller manligt och kvinnligt kodade egenskaper över tid. Det hade inte varit möjligt om jag istället valt att reducera till några enskilda läroböcker och
46 Denscombe, 2018, s. 70.
47 Eriksson Barajas, Forsberg, & Wengström, 2013, s. 53ff.
20
bestämda tidpunkter utifrån genus. Nedan har jag i kronologisk ordning från äldst till yngst presenterat de historieläroböcker som analyserats i min läromedelsstudie.
Lärobok i fäderneslandets historia är skriven av Clas Theodor Odhner och Johannes Mörtsell. Läroboken är publicerad 1878 av utgivaren Norstedt. Boken är uppbyggd kronologiskt med kapitel om olika historiska epoker, vikingatiden, medeltiden o.s.v. I läroboken nämns endast drottning Kristina.
Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen av Norges och Danmarks historia för realskolan är författad av Clas Theodor Odhner & Karl Gustaf Westman.
Läroboken publicerades år 1911 av Norstedt och är uppbyggd kronologiskt med olika kapitel om olika historiska epoker om Norden och Sverige. Boken innehåller text och enstaka bilder. I läroboken presenteras Kristina och Ulrika Eleonora.
Sveriges historia för folkskolan är författad av Carl Grimberg och publicerad 1936 av bokförlaget Norstedts och söners. Boken är uppbyggd i olika teman som presenteras i kronologisk ordning med utgångspunkt i en tidsperiod. Boken innehål består mestadels av text och några illustrationer. I boken nämner författaren kvinnliga regenterna: Margareta, Kristina och Ulrika Eleonora.
Lärobok i fäderneslandets historia för realskolan är skriven av Clas Theodor, Odhner och publicerad 1942 av förlaget Norstedt. Boken presenterar Sveriges historia ur ett kronologiskt perspektiv, med vissa utvalda kapitel om Norden och Sverige. Boken innehåller text och flertal illustrationer. Drottningarna Margareta, Kristina och Ulrika Eleonora nämns i läroboken.
Historia för folkskolan är skriven av Ragnar Wirsén och utgiven av förlaget Norstedt 1954. Boken presenterar Sveriges, Nordens och Europas historia
21
utifrån en kronologiskt ordning med rubriker som Forntid och medeltid, Nya tiden o.s.v.
Historien och samhället. D. 1, Läro- och läsebok i allmän och svensk historia samt samhällskunskap är nedtecknad av Wilhelm Tham och utgiven 1955 av Carlson förlaget. Läroboken är precis som de tidigare Historieläroböcker som presenterades ovan uppbyggd kronologiskt med fokus mot Sverige och Nordens historia. Skillnaden är dock att läroboken inbegriper även Europa.
Läroboken innehåller text och ett flertal bilder av varierande storlekar som presenteras på varje sida i boken. Läroboken presenterar drottningarna Elisabeth I och Kristina.
Läroböckerna Ur folket liv 1:Historia från mellanstadiet och Ur folket liv 2:Historia från mellanstadiet. Böckerna är skriven av Torsten Eklund och utgiven av Natur och kultur 1976 och 1977. Läroböckerna presenterar olika teman i kronologisk ordning om Sveriges, Nordens och världens historia. Böckerna är uppbyggda som en serie där olika teman behandlas i varje bok.
Historia. Från vikingarna till Gustav III är skriven av Göran Körner och publicerad 1999 av bokförlaget Natur och kultur. Precis som ovan är boken tematiskt uppbyggd med kapitel som: Kalmarunionen - norden blir ett rike på Gustav adolfs tid, Vasaskeppet, Sverige i trettioåriga, drottning Kristina kriget etc. Läroboken innehåller text och flertal bilder som tar upp stor del av
sidornas innehåll. Drottningarna Margareta Kristina och Elisabeth I nämns i historieläroboken.
Historia: Grundbok är skriven av Göran Körner och Per Lindberg. Boken är utgiven 2013 av bokförlaget Natur och kultur. Boken är tematiskt uppbyggd i
22
kronologiskt ordning med fokus mot Sverige, Norden och till viss del Europa.
Boken innehåller text och flertal bilder av varierande storlek på varje sidan. I läroboken presenteras drottningarna Margareta, Karin Månsdotter och Kristina.
Historieläroböcker Hi: Historia 4-6 är skriven av Rolf Uppström och publicerad 2014 av Gleerups utbildning AB. Precis som tidigare är boken tematiskt uppbyggd i kronologiskt form med fokus mot Sverige, Norden och till viss del Europa. Boken innehåller text och flertal bilder av varierande storlek på varje sidan. Drottningarna Karin Månsdotter, Elisabeth I, Kristina och Ulrika Eleonora presenteras i läroboken.
5.2 Kvalitativ innehållsanalys
Eftersom jag vill fånga vissa delar i texter om drottningarna Margareta, Kristina, Ulrika Eleonora, Elisabeth I och Karin Månsdotter i olika läromedel över tid och utifrån ett genusperspektiv i genuskontrakt kommer en kvalitativ innehållsanalys att användas som metod i studien. Fördelen med att använda en kvalitativ före en kvantitativ innehållsanalys är att man kan fånga helheten i texterna och plocka ut viss textinnehåll. Något som inte är möjligt med kvantitativ innehållsanalys då metoden avser att göra helhetsbedömningar och generaliseringar av t.ex. hur många gånger ett ord förekommer i textinnehållet.48
5.3 Kodning
Forskarna, Hsiu-Fang Hsieh och Sarah E Shannon nämner att metoden kvalitativ innehållsanalys påverkar att ett större mängd text kan klassificeras,
48Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, & Wängnerud, 2012. s. 210.
23
organiseras och kategoriseras under kodningen.49 För att förstå kodning och hur det går tillväga måste vi först att det finns olika utgångslägen för kodningen beroende på vilken tillvägagångssätt som används i kvalitativ innehållsanalys.
Kvalitativ innehållsanalys består av tre områden: konventionell ansats, styrd ansats och summerande ansats. Konventionell ansats innebär att forskarna inte utgår ifrån en förutbestämd teori som används för att koda specifikt textinnehåll och skapa specifika kategorier av textens innehåll utan kodningar och kategorisering görs efter vad textinnehållet presenterar.50 Till skillnad från konventionell ansats görs kodningar och kategoriseringar efter en teori.
Summerande ansats handlar om att studera ord, begrepp eller meningar i relation till en visst textinnehåll och kontext. Utifrån detta görs sedan kodning där ord, begrepp eller meningar utgör kategorier.51 I min läromedelsstudie används en summerande ansats eftersom mitt intresse är att studeras specifika begrepp och meningar i olika läroböckers textinnehåll om kvinnliga regenter och de manliga och kvinnliga egenskaper som presenteras om dessa drottningar. Således de ord och begrepp som jag väljer att undersöka i olika läroböcker utgör manligt och kvinnligt kodade egenskaper:
Tabell: manligt och kvinnligt kodade egenskaper
Manligt kodade egenskaper Kvinnligt kodade egenskaper
Förnuft Kropp
Intellekt Natur
Rationalitet Naturliga
Kultur Emotionella
49 Hsieh & Shannon, 2005, s. 1278.
50 Ibid, s. 1279f.
51 Ibid, s. 1283ff.
24
Dessa manliga och kvinnliga egenskaper är hämtade från Eliard Angereds definitionen av manligt och kvinnligt (se teoretiska utgångspunkter) anknytning till koding utgör dessa begrepp och nyckelord kategorier.
Begreppen manliga och kvinnliga utgör huvudkategorier och egenskaper utgör underliggande kategorier för kodning. Jag har använt mig av färgpennor för att markera de textinnehåll i olika läroböcker som beröra manliga och kvinnliga egenskaper hos drottningarna, gul färgpenna för manliga egenskaper och röd för kvinnliga egenskaper, detta som ett sätt att organisera textinnehåll och underlätta analysarbetet. Därefter har jag kopierat texten och klippt ut de textstycken i varje lärobok som berör manliga och kvinnliga egenskaperna hos kvinnliga regenter och klistrat in de på ett vitt A3 ark under huvudrubriken och huvudkategorier: manliga och kvinnliga och underrubriken och underkategorier förnuft, intellekt, rationalitet och kultur för manliga och kropp, irrationell, naturliga och emotionella för kvinnliga. Under respektive underkategori utgör namnen på drottningarna en ytterligare underrubrik och underliggande kategori. Konkret ser uppdelningen ut enligt följande mellan olika huvud- och underrubriker.
Avsikten bakom detta är att jag snabbt ska kunna lokalisera och få en överblick av vad läroböckerna skriver om manliga och kvinnliga kodade egenskaper hos kvinnliga regenter över tid för att sedan kunna analysera de vidare utifrån syfte och frågeställningens, vilka, hur och varför.
5.4 Insamling av data och analys
Klaus Krippendorff skriver att den kvalitativa innehållsanalysen handlar om att få en subjektiv förståelse av textinnehållet varför det är till fördel att data samlas in på ett systematiskt sätt som underlättar kodningen.52 I studien har
52 Krippendorff, 2004, s. 87f.
25
data om olika textstycken i olika läroböcker samlats in genom att bygga upp ett system där jag numrerar olika historieläroböcker: 1 – 11, detta enligt följande:
1. Lärobok i fäderneslandets historia (1878)
2. Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen av Norges och Danmarks historia för realskolan (1911)
3. Sveriges Historia för folkskolan (1936)
4. Lärobok i fäderneslandets historia för realskolan (1942)
5. Historien och samhället. D. 1, Läro- och läsebok i allmän och svensk historia samt samhällskunskap (1955)
6. Historia för folkskolan (1954)
7. Ur folkets liv 1: Historia för mellanstadiet (1976) 8. Ur folkets liv 2: Historia för mellanstadiet (1977) 9. Historia. Från vikingarna till Gustav III (1999) 10. Historia: Grundbok
11. Hi: Historia 4-6
Utifrån denna numrering har jag delat in dessa historieläroböcker utifrån olika perioder som kommer att analysera utifrån ett genusperspektiv. ”När man gör periodiseringar ordnar man samtidigt sitt material utifrån teoretiska överväganden. Man måste därför fråga sig vilka grunder är för en viss periodisering [...]”.53 I anknytning till läromedelsstudien har periodisering gjorts utifrån Hirdmans teori om genuskontrakt och den periodindelning som ingår i genuskontrakten. Uppdelning mellan läroböcker (utifrån numreringen) och tidsperioder ser ut enligt följande:
53 Berggren & Greiff, 2013, s. 11.
26 Tabell: Läroböcker och tidsperioder
Läroböcker Tidsperioder
1, 2 1878 - 1911
3, 4 1936 - 1942
5, 6, 7, 8 1955 - 1977
9, 10, 11 1999 - 2014
Med utgångspunkt i denna uppdelning av tidsperioder och läroböcker har jag sedan bearbetat bokens innehåll genom att leta fram de avsnitt och textinnehåll i läroböckerna som handlar om de kvinnliga regenterna: Margareta, Karin Månsdotte, Elisabeth I, Kristina och Ulrika Eleonora. Jag har börjat mitt lokaliseringsarbete genom att utgå från en drottning i taget (i den ordning kvinnliga regenter presenteras ovan) och därefter letar innehåll i olika böcker om drottningen. I praktiken betyder detta att jag letat innehåll om exempelvis Margareta i lärobok (1), (2), (3), (4), (5) o.s.v. Efter att jag samlat in innehåll om dessa kvinnliga regenterna har jag undersökt insamlade stycken närmare utifrån vad som beskrivs om manliga och kvinnliga egenskaper hos drottningar.
Det innebär att text som inte beskriver kvinnliga regenters egenskaper avlägsnas.
5.5 Validitet och reliabilitet
Annika Eliasson nämner att det svenska begreppet validitet kommer från det engelska uttrycket valid som betyder giltighet. Fastställande av undersökningens validitet berörs genom frågan: “Kan vi räkna med att undersökningen är giltig - att den verkligen mäter det vi vill att den ska mäta?.54” Validitet i en undersökning valideras hög eller låg där hög innebär att studien
54 Eliasson, 2018, s. 16.
27
undersöker det som ska undersökas och låg validitet betyder att studien inte undersöker det som den ska undersökas. I relation till studien betyder detta att om vi nu ska undersöka hur kvinnliga regenter skildras i olika läroböcker över tid utifrån ett genusperspektiv så är det just det som vi ska undersöka och inte hur män eller hur kvinnor i allmänhet skildras i läroböcker. Eliasson tillägger följande: ”För att får en hög validitet är det viktigt att du i de tidigare stegen lyckas reda ut din frågeställning [...].55” För att säkerställa att frågeställningen leder fram till att besvara syftet har jag otaliga gånger funderat, diskuterat, och justerat frågeställningens innehåll och formulering leder fram till att bevara dessa frågor. Det betyder att i läromedelsstudiens frågeställning har jag utrett vad som kommer att undersökas nämligen vilka vilka kvinnliga och manliga egenskaper kan man urskilja i texter om kvinnliga regenter i historieläroböcker, hur och varför dessa förändras från sent 1800-tal till nutid. Anknytningen finns följaktligen mellan frågeställningen, syfte kvalitativ metod och genus och genuskontrakt. Det betyder att en person som undersöker läromedelsstudiens validitet kan gå från resultatet av de empiriska mätningarna, tillbaka till metoden som tillämpats till den frågeställning som presenteras och vice versa.
Rolf Ejvegård förklarar att hög reliabilitet inte betyder att validiteten blir automatiskt hög eller vice versa. En undersökning kan få samma resultat med samma metoder men fortfarande ha låg validitet genom att man undersöker något annat. Det förekom dock inte i denne studien p.g.a. tydlig definition och precisering för hur olika centrala nyckelord och anknyt till varandra och genom det syfte och frågeställning som presenterades.56 Det reducerade risken för att jag undersöker andra förhållande än manliga och kvinnliga egenskaper hos
55 Ibid, s. 16.
56 Ejvegård, 2003, s.
28
kvinnliga regenter, hur och varför de förändras över tid. Genusteori med utgångspunkt i genuskontrakt ger mig även en utgångspunkt för hur jag ska analysera olika läromedel mellan sent 1800-tal till nutid.
Reliabilitet kommer från det engelska uttrycket rely on som betyder lita på/pålitlighet En undersöknings reliabilitet besvarar frågan: “Kan vi lita på att undersökningen ger samma resultat, om vi upprepar den under så likartade förhållanden som möjligt?”.57 Undersökningen ska således kunna genomföras under liknande förhållanden och få samma resultat. Säkerställandet av studiens reproducerbarhet har gjort genom dels urvalet av läroböcker. Böcker har valt ut med noggrannhet från tiden 1878 till 2014 för att lyfta kvinnligt och manligt kodade egenskaper hos olika kvinnliga regenter i olika texter under olika tidsperioder i historien, Urvalet faller väl med studiens syfte, frågeställningar och genusperspektiv. Vilket påverkar att den person som vill utföra samma eller liknande studie kan med enkelhet använda samma tillvägagångssätt och samtidigt få samma resultat.
6. Resultat
I resultatet besvaras studiens frågeställningar. Vilka kvinnliga och manliga egenskaper kan man urskilja i texter om olika kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid? Hur förändras dessa egenskaper i texter om kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid? I vilken mån går det att utläsa genuskontrakten i de förändringar beträffande kvinnligt och manligt kodade egenskaper i texter om kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid? Den första frågan besvaras genom att dela in historieläroböcker i fyra tidsperioder: 1878 - 1911, 1936 - 1942,
57 Eliasson, 2018, s. 14.
29
1955 - 1977 och 1999 - 2014. Med utgångspunkt i dessa tidsperioder har jag sedan lyft fram olika tablåer som presenterar kvinnligt och manligt kodade egenskaper hos de kvinnliga regenterna: Margareta, Karin Månsdotter, Kristina, Elisabeth I och Ulrika Eleonora i svenska historieläroböcker. Det som nämns som parentes i dessa tablåer är de begrepp och ord som i läroböcker beskriver egenskaper hos drottningar. Den andra frågan besvaras genom att dela in kvinnliga regenter i olika rubriker för att därefter analysera olika läroböcker från olika perioder utifrån hur-frågan. I den tredje frågan besvaras genom att lyfta fram de förändringar som identifieras i fråga två för att därefter analysera dessa utifrån genuskontrakten.
6.1 Vilka kvinnligt och manligt kodade egenskaper kan man utskilja i texter om olika kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid?
6.1.1 Läroböcker mellan 1878 – 1911
Tabell: Nämnda historieläroböcker om kvinnliga regenter.
Drottning Lärobok Manligt kodade egenskaper
Kvinnligt kodade egenskaper Kristina 1, 2 Intellekt (lärd, begåvad)
och förnuft.
Natur och naturliga (nyckfull)
Ulrika Eleonora
2 Natur och naturliga (god
och välvillig, tillgiven och saknar intellekt)
De två läroböcker som är aktuella för 1878 – 1911 är: Lärobok i fäderneslandets historia (lärobok 1, 1978) och Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen av Norges och Danmarks historia för realskolan (lärobok 1, 1911).
Vad beträffar dessa två historieläroböcker skiljer de sig i det avseende att Kristina behandlas både i lärobok 1 och 2 medan Ulrika behandlas i lärobok 2.
Skillnaden påträffas även i vilka manligt och kvinnligt kodade egenskaper som beskrivs hos respektive kvinnlig regent. I lärobok 1 och 2 om Kristina nämns
30
intellekt och förnuft medan i lärobok 2 om Eleonora nämns inga manligt kodade egenskaper. Skillnaden är också påtaglig hos de kvinnligt kodade egenskaper som beskriver kvinnliga regenter. I lärobok 1, 2 nämns natur och naturliga som egenskaper hos drottningen utifrån innehåll som nyckfull. Medan i lärobok 2 nämns natur och naturliga som egenskaper hos drottningen, genom att lyfta innehåll som god, välvillig, tillgiven och saknar intellekt.
6.1.2 Läroböcker mellan 1936 – 1942
Tabell: Nämnda historieläroböcker om kvinnliga regenter.
Drottning Lärobok Manligt kodade egenskaper
Kvinnligt kodade egenskaper
Margareta 3
4
Intellekt och rationaliet Intellekt och rationaliet
Natur och naturliga (ödmjuk)
Natur och naturliga (ödmjuk)
Karin Månsdotter
4 Kropp (skönhet)
Natur och naturliga (mildhet, älskvärd).
Kristina 3
4
Intellekt (begåvad, lärd), kultur och förnuft.
Intellekt (begåvad, lärd) kultur och förnuft
Natur och naturliga (nyckfull)
Natur och naturliga (nyckfull)
Ulrika
Eleonora 4
Natur och naturliga (envis och föga begåvad)
De fyra läroböcker som är aktuella för tidsperioden 1936 – 1942 är: Sveriges Historia för folkskolan (lärobok 3, 1936) och Lärobok i fäderneslandets historia för realskolan (lärobok 4, 1942). I läroböker noteras kvinnliga regenter:
Margareta, Karin Månsdotter, Kristina och Ulrika Eleonora. Margareta behandlas både i lärobok 3 och 4. Här behandlas samma manligt kodade egenskaper mellan läroböcker: Intellekt och rationalitet. Samma kvinnliga egenskaper behandlas även mellan lärobok 3 och 4 nämligen natur och naturliga genom ord som ödmjuk. Gällande Karin Månsdotter behandlas hon endast i
31
lärobok 4 och beskrivs utifrån kvinnligt kodade egenskaper: kropp nämligen, skönhet och genom natur och naturliga närmare bestämt mildhet och älskvärd.
Noterat är att Kristina nämns i både lärobok 3 och fyra och utifrån samma manliga och kvinnliga egenskaper: Intellekt genom begåvad och lärd, kultur och förnuft genom klok för manliga egenskaper och natur och naturliga genom nyckfull. Slutligen noteras även att Ulrika Eleonora nämns i lärobok 4 och utifrån kvinnligt kodade egenskaper: Natur och naturliga genom envis och föga begåvad.
6.1.3 Läroböcker mellan 1955 – 1977
Tabell: Nämnda historieläroböcker om kvinnliga regenter.
Drottning Lärobok Manligt kodade egenskaper
Kvinnligt kodade egenskaper
Margareta 6
7
Intellekt och förnuft (skicklig, klok) Intellekt Karin
Månsdotter
6 Natur och naturliga (goda,
älskliga)
Elisabeth I 5
6
Intellekt och förnuft Intellekt
Emotionella
Kristina 5, 6
8
Intellekt och kultur Intellekt, förnuft och kultur
Natur och naturliga (nyckfull)
Noterat för denna tidsperiod 1955 – 1977 är fyra läroböcker: Historien och samhället. D. 1, Läro- och läsebok i allmän och svensk historia samt samhällskunskap (lärobok 5, 1955), Historia för folkskolan (lärobok 6, 1954), Ur folkets liv 1: Historia för mellanstadiet (lärobok 7, 1976) och Ur folkets liv 2:
Historia för mellanstadiet (lärobok 8, 1977). I läroböckerna behandlas drottningarna: Margareta, Karin Månsdotter, Elisabeth I och Kristina. Aktuella läroböcker om Margareta, lärobok 6 och 7 behandlar manliga egenskaper hos drottningen, dock med viss skillnad medan lärobok 6 behandlar intellekt och förnuft genom uttryck som skicklig och klok lyfter bok 6 endast intellekt. Karin
32
Månsdotter beskrivs i bok 6 och utifrån kvinnliga egenskaper: Natur och naturliga genom ord som goda och älskliga. Följaktligen för denna tidsperiod presenteras Elisabeth I i bok 5 och 6. I dessa böcker går det att urskilja manliga och kvinnliga egenskaper hos drottningen. Ur manliga egenskaper presenteras intellekt och förnuft i bok 5 och intellekt i bok 6. Vidare noteras kvinnliga egenskaper i bok 5 om Elisabeth I nämligen, emotionella. Kvinnliga egenskaper hos Elisabeth saknas i bok 6. Kristina nämns i lärobok 5, 6 och 8. Dessa böcker skiljer sig till viss del åt i avseende till de manliga och kvinnliga egenskaper som nämns i samband med beskrivningen av Kristina. Skillnader som uppmärksammas för manliga egenskaper finns mellan bok 5, 6 och 8. I lärobok 5 och 6 berörs samma manliga egenskaper: Intellekt och kultur medan i lärobok 8 berörs Intellekt, förnuft och kultur. Skillnaden är också påtaglig i kvinnliga egenskaper. I bok 5 och 6 nämns natur och naturliga genom nyckfull medan i bok nämns inte kvinnliga egenskaper.
6.1.4 Läroböcker mellan 1999 – 2014
Tabell: Nämnda historieläroböcker om kvinnliga regenter.
Drottning Lärobok Manligt kodade egenskaper
Kvinnligt kodade egenskaper Margareta 9, 10 Intellekt, förnuft (klok).
Rationalitet (logiskt grundad)
Emotionella (lekfullhet)
Karin Månsdotter 10
11
Kropp (ung och vacker)
Natur och naturliga (tröstande och omhändertagande) Natur och naturlig (god och vänlig)
33
Elisabeth I 9 Intellekt och förnuft (klok) Emotionella
Kristina 9
10
11
Intellekt och kultur
Intellekt, förnuft (klok) och kultur
Natur och naturliga (snäll)
Kropp (vacker) Emotionella (trött).
Ulrika Eleonora 11 Förnuft
I perioden 1999 – 2014 noteras tre läroböcker: Historia. Från vikingarna till Gustav III (lärobok 9, 1999) Historia: Grundbok (lärobok 10, 2013) och Hi:
Historia 4-6 (lärobok 11, 2014). I läroböckerna nämns, Margareta, Karin Månsdotter, Elsabeth I, Kristina och Ulrika Eleonora. I lärobok 9: Historia:
Grundbok och bok 10: Hi: Historia 4-6 uttrycks samma manliga och kvinnliga kodade egenskaper i texter om Margareta. De manliga egenskaper är: Intellekt och förnuft genom begrepp som klok och rationalitet genom att lyfta logiskt grundad. De kvinnliga egenskaper som presenteras är: emotionella genom ord som lekfullhet. I lärobok 10 och 11 noteras skillnader om de kvinnligt kodade egenskaper hos Karin Månsdotter. Till skillnad från lärobok 11 som nämner natur och naturliga genom att lyfta begreppen god och vänlig i beskrivning av drottningen behandlar bok 10 kropp utifrån ord som ung och vacker och natur och naturliga genom begrepp som tröstande och omhändertagande.
Vad beträffar Elisabeth I beskrivs hon i lärobok 9 både utifrån manliga egenskaper: intellekt och förnuft genom ord som klok och utifrån kvinnliga egenskaper: emotionella. Noterbara distinktioner under denna tidsperiod avser lärobok 9 om Kristina. Skillnader mellan olika läroböcker gäller både i avseende manligt och kvinnligt kodade egenskaper. Till skillnad från lärobok 10 och 11
34
behandlas inte manliga egenskaper i lärobok 9. Fortsättningsvis finns en distinktion mellan lärobok 10 och 11. I lärobok 10 behandlas Intellekt och kultur medan i lärobok nämns Intellekt, förnuft och kultur. Vidare i bok 9 behandlas natur och naturliga genom att nämna ord som snäll i samband med beskrivningen av drottningen. I bok 10 nämns inga kvinnliga egenskaper medan i bok 11 nämns ytterligare kvinnliga egenskaper: kropp genom att lyft ordval som vacker och emotionella genom att lyfta begreppet trött. Slutligen noteras i lärobok 11 för denna tidsperiod att Ulrika Eleonora beskrivs utifrån manlig egenskaper nämligen förnuft utifrån ordval som klok.
6.2 Hur förändras dessa egenskaper i texter om kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid?
6.2.1 Margareta
Som framgår ur tablåerna går det att urskilja förändring mellan läroböcker från perioden 1936-2014 i avseende manligt och kvinnligt kodade egenskaper hos drottning Margareta. De aktuella läroböcker för perioden 1936-1942 nämner intellekt och rationalitet medan läroböcker för perioden 1936-1942 benämns intellekt och förnuft och läroböcker från tidsperioden 1999-2014 berör intellekt förnuft och rationalitet. Skillnaden är även påtaglig hos de läromedel av olika tidsperioder som nämner de kvinnliga egenskaper hos Margareta. I Lärobok från tiden 1936-1942 behandlas natur och naturliga för att förklara Margaretas fromhet vid möte med prästerskapet: ”Prästerskapet vann hon ynnest genom sin fromhet 58[...]”59 Däremot i läroböcker beträffande tidsperioden 1999-2014 nämns emotionella genom att lyfta begrepp som busa när författaren beskriver att Margareta som barn busade med ett annat barn: ”När de två
58 Kursiveringen är författarens.
59 Lärobok 3, 1936, s. 57.
35
flickorna busade60 för mycket fick båda smäll på bara rumpan”.61 Kvinnliga egenskaper hos Margareta behandlas inte i läroböcker från perioden 1955-1977.
6.2.2 Karin Månsdotter
Utifrån tablåer noteras skillnad mellan läroböcker från perioden 1936-1942 1955-1977 och 1999-2014 beträffande kvinnliga egenskaper hos Karin Månsdotter. I lärobok för tiden 1936-1942 behandlas kropp genom begreppet fägring och natur och naturlig genom ordval som mildhet när man beskriver drottningen: ”Hon var dotter till en fångknekt och hade genom sin fägring62 och mildhet63 vunnit Eriks hjärta”.64 Däremot angeläget läroböcker för perioden 1955-1977 och 1999-2014 behandlas endast natur och naturlig genom att lyfta ord som goda, älskliga, god och vänliga. I lärobok 6 förklarar författaren detta när han beskriver Karin Månsdotter i samband med redogörelse för Eriks XIV:
”Innan han fängslades hade han gift sig med den goda och älskliga65 Karin Månsdotter”.66 I jämförelse mellan läroböcker från perioderna 1936-1942 och 1999-2014 noteras en viss liknelse mellan läroböcker från perioderna 1936-1942 och 1999-2014. I läromedel 4 används fägring medan lärobok använder ord som ung och vacker. Skillnad finns dock vad beträffar ordvalen för att illustrera natur och naturlig. I lärobok 4 används mildhet och älskvärd medan i lärobok
60 Kursiveringen är författarens.
61Lärobok 10, 2013, s. 102.
62 Kursiveringen är författarens.
63 Kursiveringen är författarens.
64 Lärobok 4, 1942, s. 85.
65 Kursiveringen är författarens.
66 Lärobok 6, 1955, s. 130.
