Slutsatser utifrån resultat

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur de kvinnliga regenterna Margareta, Karin Månsdotter, Elisabeth I, Kristina och Ulrika Eleonora skildras i elva svenska historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid.

7.1.1 Vilka kvinnligt och manligt kodade egenskaper kan man utskilja i texter om olika kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid?

Baserat på insamlad data framgår att de manliga och kvinnliga egenskaper som påträffas i historieläroböcker om kvinnliga regenter under olika perioder kan anknytas utifrån sina begrepp, ord och meningar till Angerds definition av manligt och kvinnligt. Det går således att urskilja olika manliga egenskaper som klok, begåvning, lärd, logiskt grund, kultur och vetenskap i samband med beskrivningen av drottningar som kan anknytas till Angerds definition av manligt kodade egenskaper: förnuft, intellekt, rationalitet och kultur. Hos de kvinnliga egenskaper som identifieras om drottningar i olika läroböcker ser vi att ord som nyckfull, föga begåvad, mildhet, tillgiven, välvillig, goda, ödmjuk, älskvärd, vänlig, snäll, lekfullhet, ung och vacker kan anknytas till Angereds definition av kvinnligt kodade egenskaper: kropp, natur, naturliga och emotionella. Här går det att utläsa en skillnad mellan olika ord och begrepp. De ord och begrepp som anknyta till kvinnliga egenskaper är fler än hos de ord och begrepp som tillskriver manliga egenskaper. Vidare beskrivs en stark över- och underordning mellan olika ord och begrepp som tillskrivs manliga och kvinnliga egenskaper. Vi ser det mellan ord som föga begåvad för de kvinnliga egenskaper och lärd för de manliga egenskaper. I anknytning till Ohlander

46

studie förklarar hon att generellt sett i historien har kvinnor fått lite uppmärksamhet. När de får uppmärksamhet omtalas de oftast negativt.⁸⁶ Det förklarar den över- och underordning mellan olika manliga och kvinnliga egenskaper som beskriver drottningar. Men hur kan flertalet kvinnliga egenskaper förklaras? Det finns inget i Angerd och Ohlander forskning som antyder att det finns fler beskrivna egenskaper hos kvinnliga regenter än manliga regenter eller mellan män och kvinnor under olika tidsperioder i historien då forskarna lyfter inte detta i sin forskning.

7.1.2 Hur förändras dessa egenskaper i texter om kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid?

Ur resultat går det generellt sett att urskilja förändringar och däri i skillnader och likheter i texter om manligt och kvinnligt kodade egenskaper hos kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid. Förändringar som identifieras i olika historieläroböcker om drottningars egenskaper mellan olika perioder kan även lokaliseras i de läroböcker som Angerd presenterar genom olika perioder. I likhet med min studie framkommer det även i Angerds forskningsresultat att det sker förändringar beträffande hur kvinnor och män och kvinnor framställs och det som tillskrivs manligt och kvinnligt under olika epoker. I Angerds resultat ser vi att mellan 1960 – 2007 sker det en förändring och däri skillnad mellan hur män och fadern och kvinnan och modern framställs i olika läseböcker. Samma förhållanden ser vi även mellan olika läromedel för 1878-2014 hur det sker en förändring i olika läromedel om drottningars egenskaper mellan olika perioder. Denna förändring påträffas inte i Tegenborg Falkdalen och Ohlanderforskning eftersom forskarna antar ett annat utgångsläge i sina forskningsfrågor. Förvisso belyser Tegenborg Falkdalen kvinnliga regenterna Kristina och Ulrika Eleonora men inte över tid

86 Ohlander, 2010, s. 28ff

47

eller i olika läromedel. Medan i Ohlander forskning undersöks olika läromedel över olika tidsperioder men genom att belysa hur ofta Kristina, Elisabeth I, Katarina, Birgitta Birgersdotter, Karin Månsdotter och andra starka kvinnliga aktörer nämns i läromedlen och anknyta detta till diskussionen om ett jämställdhetsperspektiv.

7.1.3 I vilken mån går det att utläsa genuskontrakten i de förändringar beträffande kvinnligt och manligt kodade egenskaper i texter om kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid?

Förändringar som identifierats i manliga och kvinnliga egenskaper hos drottningar kan hos vissa kvinnliga regenter, Margareta, Elisabeth I och Ulrika Eleonora och till viss del Kristina förklaras genom att anknyta till de perioder som nämns i genuskontrakten. Vad beträffar drottning Karin Månsdotter kan inte förändringar i olika egenskaper anknytas till genuskontrakten.

I Angerds studie ser vi att det finns en drivkraft hos forskaren att analysera sammanhängande förändringar över tid hos kvinnor och män med avsikt att hitta mönster där han dra slutsatser om hur män och kvinnor framställs genom olika epoker. Samma drivkraft finns hos Hirdman vars intresse att skapa en diskussion om hur de förändringar som analyseras i historien mellan män och kvinnors kan anknytas till genuskontrakt som ett sätt att förklara förhållanden mellan könen. Samma drivkraft finns även hos mig att hitta sammanhängande förändringar och mönster i läroböcker vid skildringen av olika drottningar. Problemet blir dock när den periodindelning som definieras genom olika genuskontrakt inte stämmer med det kronologiska-tematiska innehåll som formar innehåll för flera läroböcker. I motsats från genuskontraktet periodindelning handlar inte läroböcker om att analysera sammanhängande förändringar och skapa mönster utan lyfta ett undervisningsinnehåll varför olika begrepp och ord som beskriver drottningars

48

egenskaper kan var svåra att förklaras utifrån genuskontrakt. Vi ser det nämligen i läroböcker som beskriver drottning Karin Månsdotter och Kristina hur de egenskaper som identifieras och förändras mellan olika läroböcker inte kan anknytas till den periodindelningen som gäller för genuskontrakten.

Medan för drottningar Margareta, Elisabeth I och Ulrika Eleonora är det tvärtom eftersom förändring i deras egenskaper kan till stor del förklaras utifrån den periodiseringen i kontrakten.