representationer för att beskriva innehållet
6.6 Läroböckerna i relation till kursplanen för fysik
Alla läroböcker i studien uppger att de följer LGR 11, den aktuella läroplanen. Sett till det centrala innehållet så omfattar alla studiens läroböcker detta i dess helhet. Där- emot understödjer de inte alla de förmågor som beskrivs i kursplanens inledande text. Framförallt omfattas de två första övergripande förmågorna inte av läroböckernas innehåll i någon större utsträckning. Läroböckerna saknar avsnitt som behandlar den
första förmågan, att granska och ta ställning till information. Endast vid enstaka till- fällen uppmanas eleverna att ta ställning eller resonerar kring frågor. De studerade läroböckerna är textböcker riktade till eleverna. De behandlar i mycket liten omfatt- ning hur systematiska undersökningar kan genomföras. Representationer vilka beskri- ver laboratorieutrustning anpassad för skolan förekommer inte i de studerade läro- böckerna. Även Bungum (2013) fann att läroböckernas representationer hellre avbil- dade verkliga företeelser än laboratorieuppställningar. Det medför att läroböckerna inte har fokus riktat mot den andra förmågan som eleverna skall behärska, att genom- föra systematiska undersökningar. För att arbeta med dessa förmågor krävs annat material. En slutsats som därmed kan dras är att det inte räcker med endast läroböck- erna för att nå alla fysikens kunskapskrav, vilka bygger på alla tre förmågorna. Till alla läroböckerna hör dock ett lärarmaterial med kopieringsunderlag där det bland annat finns instruktioner för laborationer.
Läroböckernas exempel är främst beskrivningar av fysikfenomen hämtade utanför skolans verksamhet. Exempel är olika situationer och företeelser vilka går att finna inom olika yrkeskategorier, såsom kontrollrum i till exempel rymdbaser eller kraftverk eller dykare och deras utrustning. Detta stämmer överens med de resultat som Bun- gum (2013) såg i sin studie. Genom att visa upp fysiker i arbete menar Bungum att eleverna bjuds in till fysiken. Analysen i den här studien visar att representationerna har potential att bjuda in eleverna till fysiken men eftersom deras innehåll står långt från eleverna kan fysikens innehåll ändå vara svårt att nå. Bungum finner vidare att äldre läroböcker i större utsträckning kompletterar representationerna med förkla- rande texter. Även i denna studie framkommer det att klargörande text och utförliga bildtexter hade kunnat komplettera representationerna.
I kursplanen står att eleverna ska ha kunskap om samband och kunna konstruera enkla tabeller och diagram men det nämns inte uttryckligen att de ska ha kunskap om de bakomliggande matematiska sambanden (Skolverket, 2018). Även om kursplanen tar upp att eleverna ska lära sig dokumentation i form av tabeller och diagram är det ingen av läroböckerna som använder diagram som en representationsform och tabeller endast i enstaka fall. Matematiska representationer såsom tabeller och formler är en- ligt Ribeck (2015) en del av det naturvetenskapliga språket. Trots det är de över lag ovanliga i alla läroböckerna även om Spektrum och Makro ger något mer uppmärk- samhet åt beräkningar av tryck.
De matematiska representationerna utgör bara en liten andel av den totala mängden representationer i de analyserade läroböckerna. Begreppet matematiska samband har uteslutits från formuleringarna i kursplanen för fysik. Därmed lämnas utrymme för läroboksförfattarna att tolka gällande kursplan som att den matematiska delen av fysiken, såsom de matematiska sambanden, inte behöver behandlas i läroböckerna. En allt vagare läroplan har enligt Johnsson Harrie (2009) lett till att läromedlen fått en
allt starkare ställning. För den som inte är van att tolka matematiska representationer kan det vara svårt att ta till sig informationen i dem, vilket kan vara en förklaring till den sparsamma frekvensen av matematiska representationer.
Läroböcker utgör grunden för många lärares undervisning och lärare ser, enligt Englund (1999), läroböckerna som en garant för att kursplanens mål kan uppfyllas. Studien visar dock att läroböckerna inte helt korrekt beskriver fysikens diskurs. Därför är det viktigt att göra en faktagranskning av läroböckernas innehåll innan de används i undervisningen. Då det inte förekommer central kontroll av läroböcker i Sverige (Skolverket, 2006a) kommer detta ansvar att decentraliseras till lärarna (Molin, 2006). Ett stort ansvar vilar på landets alla lärare att förutom att genomföra undervis- ningen även säkerställa att det material som produceras för skolor innehåller korrekt information.
Då texterna i kursplanen är korta lämnar de enligt Molin (2006) tolkningsutrymme för både läroboksförfattare och de undervisande lärarna. Flera av läroböckerna i stu- dien är skrivna av författare som enligt förlagen har lärarbakgrund. Det gör att den kontext som läroböckerna är avsedda att användas i är bekant för författarna, vilket borde underlätta för deras budskap att nå fram till eleverna. Den här studien visar dock att så inte alltid är fallet. Ferlin (2014) tar upp att det finns både fördelar och nackdelar med att det är lärare som skrivit läroböckerna. Det kan vara en fördel uti- från perspektivet att författarna har erfarenhet av undervisning och kännedom om vilka delar som kan behöva utvecklas och förstärkas. Men det kan också vara häm- mande såtillvida att författarna underförstått har en bild av hur undervisning går till och inte skriver böckerna så att de kan vara självständiga utan ser dem som ett stöd för undervisningen. De riktar sig snarare till lärarna än till eleverna. Författarnas bak- grund kan vara det som avgör om boken är anpassad för målgruppen. Det kan också vara en nackdel om författaren varit lärare men inte längre aktivt arbetar som lärare genom att synen på läroböckernas innehåll konserveras. Lärare ges sällan tid att granska och reflektera över läroböckerna. Att lärare skrivit läroböckerna kan ses som en garant för att deras innehåll är relevant och stämmer både med fysikens diskurs och med kursplanen (Ferlin, 2014; Skolverket, 2006a). Detta medför att läroboksförfat- tarna får ett stort inflytande inte bara på undervisningens innehåll men också på im- plementeringen av kursplanen (Englund, 2006). Den här studien visar på vikten av att granska läroböckernas innehåll för att minimera risken för att felaktig information sprids.