Läroboken Söka svar (Mattsson Flennegård, 2012)

Denna lärobok skiljer sig avsevärt gällande upplägg om man jämför med läroboken En

människa, tusen världar och Religion och sammanhang. Denna lärobok har en annan

kapitelindelning. I denna bok behandlas religionerna hinduism och buddhism under rubriken

Religionerna i öst och de abrahamitiska religionerna under rubriken Religionerna i väst - Abrahams barn. Det finns alltså en uppdelning mellan orientens och occidentens religioner där

en tydlig gräns dras dem emellan. Det som också är anmärkningsvärt är att hinduism och buddhism presenteras före judendom, kristendom och islam. Vanligast är att de abrahamitiska religionerna kommer först i läromedel, men här finns alltså ett annat upplägg.

6.3.1 Hinduism

Orientalistiska tendenser i text

Jag uppfattar kapitlet om hinduism som relativt fritt från orientalistiska tendenser i text. Inledningen till kapitlet skiljer sig från de två andra böckerna jag har analyserat. Här finns inga västerländska perspektiv på religionen hinduism. Istället beskrivs det scenario som sker varje morgon när solen går upp över staden Varanasi - hinduer som börjar strömma ned längs med trapporna till Ganges heliga vatten för att utföra dagens första puja. Jag upplever inledningen fri från ett vi-och dem-perspektiv och istället beskrivs scenariot på ett neutralt sätt. Det är dock av vikt att nämna att Mattsson Flennegård uppdelning av österländska och västerländska religioner speglar orientalistiska tendenser. Det är en tydlig indelning av dessa två block av religioner som gör att väst ställs i kontrast till öst. Vi och dem är alltså en tydlig aspekt här. I övrigt beskriver Mattsson Flennegård hinduismen på ett ganska objektivt och sakligt sätt, men vissa passager reagerar jag på. Ett sådant ställe är där hinduismens många olika traditioner beskrivs. Passagens går under rubriken ”Hinduism - historiens och myternas religion”. Jag uppfattar titeln på avsnittet som att man försöker belysa hinduismen utifrån ett exotiskt och romantiserat perspektiv.

Det är totalt tio bilder i detta kapitel. Fem av dessa bilder porträtterar målningar eller statyer av gudaväsen. I en sjätte bild syns i bakgrunden flera tavlor av gudinnor och gudar i ett tempel. Bilder på gudomliga väsen är alltså övervägande i detta kapitel. Jag menar att detta stora fokus på gudinnor och gudar bidrar till en romantisering och exotifiering av religionen. Bilderna är alla ”typiska indiska målningar” av gudaväsen. Med det menar jag att gudomligheterna som porträtteras är klädda i mycket färgglada kläder, är kraftigt sminkade och är överrösta av blomkransar, blommor och smycken. På huvudet har de kronor i guld och i händerna har de flöjter, blommor, och de heliga Vedaskrifterna. Runt omkring dem är kor, påfåglar, träd och vackra sjöar. Bilderna är alla mycket vackra att kolla på och det finns många detaljer som ögat dras till. Men detta stora fokus på gudaväsen i bildmaterialet anser jag vara onödigt stort. Det är bara tio bilder totalt och mer än hälften av bilderna återger gudinnor och gudar. Jag menar att Mattsson Flennegård istället borde valt fler bilder som skildrar andra miljöer eller händelser, och valt bort någon eller några av dessa bilder. Det stora fokus på dessa förtrollande gudaväsen skapar en bild av hinduismen som exotisk och spännande.

Vidare finns det en annan bild jag tycker är intressant ur en positiv synpunkt. Denna bild återger två familjer med två barn som går längs med strandkanten på en badort i Indien. Kvinnorna går i mitten och deras makar bredvid dem. Den ena kvinnan håller armkrok med sin man varpå han håller deras flicka i handen. Framför det andra paret går en pojke som jag förmodar tillhör de andra paret. De är alla påklädda, men barfota. Kvinnorna bär sari och männen är klädda i jeans och skjorta. Den ena mannen har keps och solglasögon på sig och den andra håller en kamera i handen. Pojken som går framför dem har också han en keps på sig. De ser ut att vara på semester och ser ut ha en bra stund tillsammans. Bildtexten förklarar att familjen är ur den indiska medelklassen. Det jag tycker är anmärkningsvärt med bilden är att den inte porträtterar indiska människor utifrån den indiska stereotypen. Genomgående i böckerna är nämligen att de människor som porträtteras i bild uppfyller sinnebilden av hur en indisk människa ser ut, eller vad hen gör. De är klädda i färggranna kläder och gör någon gatuaktivitet eller religiös ritual. Indiska människor har självklart en större mångfald än så. Jag tycker därför denna bild är anmärkningsvärd. Människorna i bilden är på semester och framställs som helt ”vanliga” indier ur medelklassen. Det finns alltså inga drag av andrafiering i denna bild där man framställer hinduismens utifrån en avvikande norm.

Det finns en rubrik i detta kapitel som heter ”Hinduisk moral i konflikt med patriarkala traditioner”. Mattsson Flennegård (2012, s. 163-165) skriver att ”Tanken om goda gärningar som ett sätt att nå en bättre återfödelse överskuggas ibland av traditioner och synsätt som man kan tycka går helt emot de hinduiska grundtankarna.” Hon beskriver sedan flera patriarkala strukturer som verkar negativt för kvinnan. Att de hinduiska äktenskapen är arrangerade och att många menar att det är orsaken till den höga självmordsstatistiken bland unga indiska kvinnor. Att hemgiften som brudens familj ska betala är så hög att man ibland låter henne ”försvinna” eller dö för att undgå skammen att inte kunna betala. Hon beskriver också vad Manus lag innebär för kvinnan och att om hon inte föder bara söner kan hon inte förväntas höja sin status. Mattsson Flennegård (2012, s. 165) adresserar också det faktum att man i Indien använder sig av fosterdiagnostik för att ta reda på barnets kön. Många väljer att abortera barnet om det är en flicka då det är dyrt att gifta bort henne när den dagen kommer. Hon fortsätter sedan med att skriva ”Tyvärr tillhör denna syn på kvinnan en inte helt förgången tid, särskilt inte på landsbygden. Men positivt är att fler och fler kvinnor får utbildning, och att det i dagens Indien finns många kvinnorättsorganisationer” (Mattsson Flennegård, 2012, s. 164). Mattsson Flennegård (2012, s. 163-165) belyser de patriarkala system som genomsyrar hela samhället, men hon väljer också att problematisera det utifrån en positiv tendens där hon lyfter fram och betonar den förändring som sker. En invändning till detta stycke är att författaren bara lyfter kvinnan när hon beskriver de patriarkala strukturerna i samhället. Mannens position ses alltså som överordnad och som normen medan kvinnan blir marginell i förhållande till normen, som Sky (2009, s. 31-32) hade beskrivit det.

Genus och jämställdhet i bild

Det är totalt tio bilder i kapitlet om hinduismen varav fyra av dessa skildrar människor. En bild visar en manlig präst som utför sin puja. En bild skildrar svenska hinduer som firar ljushögtiden Divali i ett tempel utanför Stockholm. Det är ett 50-tal människor i bild, kvinnorna sitter på högra sidan om en mittgång och männen sitter till vänster. Jag uppfattar bilden som könsneutral. En tredje bild visar både kvinnor och män som klappar en ko på gatan. Jag skulle därför säga att bildvalen i detta kapitel är genusmedvetna och hinduismens framställs utifrån ett jämställt perspektiv.

6.3.2 Buddhism

Orientalistiska tendenser i text

Härenstam (2000, s. 12-21) skriver att det i läromedel om buddhism finns ett stort fokus på den ursprungliga buddhismen i Indien, Buddhas liv och det filosofiska inom religionen. De första fem sidorna i boken Söka svar (Mattsson Flennegård, 2012) ägnas just åt berättelsen om Buddha. Texten beskriver den klassiska berättelsen om hur Siddharta Gautama växer upp i ett palats men lämnar allt och efter många års strävan blir upplyst under bodhiträdet. Efter dessa fem sidor följer två sidor som förklarar de två buddhistiska huvudriktningarna Theravada och Mahayana. Efter dessa två sidor följer ytterligare nio sidor som beskriver hur man ser på världen utifrån en buddhistisk livsåskådning där man bl.a. lyfter de fyra insikterna, tanken om en icke- själ och människosyn. De första 16 sidorna av kapitlets 26 sidor fokuserar alltså på buddhismens begynnelse i Indien, berättelsen om Buddha och det filosofiska tänkandet. Det går därmed att konstatera att Härenstams (2000, s. 12-21) slutsats stämmer in på denna bok. Stort fokus ligger på buddhismen i Indien, Buddhas liv och filosofin.

På ett ställe problematiserar Mattsson Flennegård (2012, s. 189) det faktum att det finns en tendens att beskriva buddhismen utifrån ett västerländskt perspektiv då den i många avseenden skiljer sig från den traditionella buddhismen. Hon skriver att västvärldens idealbuddhism karaktäriseras utifrån följande premisser: icke-våld, meditation, vetenskaplighet, psykologi, filosofi och hälsobefrämjande. Sedan skriver hon att en traditionell buddhism snarare betonar ritualer, tillbedjan, övernaturliga väsen, magi, horoskop och pilgrimsresor (Mattsson Flennegård, 2012, s. 189). Härenstam (2000, s. 20) skriver att bilden som ges i läromedel över buddhismen många gånger speglar denna idealbuddhism eller exportbuddhism som Mattsson Flennegård problematiserar. Mattsson Flennegård (2012) lämnar dock läsaren med dessa observationer utan att ge en förklaring till varför denna exportbuddhism så ofta betonas i väst. Istället har hon formulerat en fråga där hon uppmanar läsaren reflektera varför västvärlden har en bild av buddhismens om skiljer sig så mycket från den traditionella. Det är bra att hon har med detta stycke, men det är synd att hon inte utvecklar det mera.

Det finns totalt nio bilder i detta kapitel. Sju av dessa bilder porträtterar munkar, Buddha- målningar eller buddhastatyer och tempel. En åttonde bild visar Dalai Lama när han möter exiltibetaner i Indien. Åtta av nio bilder skildrar alltså en väldig specifik del av religionen buddhism. En läsare som läser texten och sedan betraktar bilderna tror jag får en väldigt smal bild av buddhismen via bild. Det manliga helighetsidealet är framträdande då det bara är (manliga) munkar på bilderna (där människor porträtteras). Jag tror därmed att det finns en risk att buddhismen på det sätt som den framställs romantiseras och avskils från en mer nyanserad och mångfacetterad bild av religionen.

Genus och jämställdhet i text

Under rubriken ”Människans livssituation” redogör Mattsson Flennegård (2012, s. 190) för Buddhas insikter rörande de fyra ädla sanningarna. Mattsson Flennegård (2012, s. 190-192) citerar ett utdrag hämtat från Benarespredikan kring var och en av de fyra sanningarna. Alla fyra citaten inleds med formuleringen ”Detta, ni munkar, är den ädla sanningen om.” Efter citaten lägger författaren (Mattsson Flennegård, 2012, s. 190-192) ut texten och förklarar människans lidande, livssituation och praktiska anvisningar. Det blir tydligt att dessa sidor handlar om människan, eller i alla fall halva delen av gruppen människan - munkar.

Under rubriken ”Buddha om kvinnor” redogörs på en halv sida den buddhistiska synen på kvinnan. Mattsson Flennegård (2012, s. 200) skriver bl.a. att

Enligt Buddhas lära finns ingen skillnad mellan män och kvinnor. Till en början var dock Buddha ovillig till att låta kvinnor bli del av sanghan, församlingen, som nunnor. Det indiska samhället var så patriarkaliskt och den allmänna synen på kvinnan var att hon var svagare och mindre andlig än mannen. Men till slut gav Buddha med sig.

Sky (2009, s. 23) skriver att religion i läromedel ofta beskrivs i generella termer och att det sedan följer ett kapitel om kvinnan inom religionen mot slutet. Kvinnan skildras i efterhand som en tilläggskategori. Den religiösa människan - homo religiosus - är alltså en man. Kapitlet om buddhismen i läroboken Söka svar beskriver just religionen först i generella termer, följt av ett stycke om kvinnan. Skys iakttagelse stämmer alltså in på boken Söka svar (Mattsson Flennegård, 2012). Ett stort problem, utöver det faktum att kvinnan i kapitlet skildras som en tilläggskategori, är att detta stycke är väldigt innehållslöst. Stycket på en halv sida behandlar enbart Buddhas inställning till att låta kvinnan bli en nunna. Ingenting handlar om hur kvinnan utövar religionen eller hur hennes möjligheter inom buddhismen ser ut. Det övriga kapitlet

lyfter knappt kvinnans roll. På ett ställe i kapitlet slinker en mening in om kvinnan (Mattsson Flennegård, 2012, s. 198):

Oavsett hudfärg och börd kan såväl män som kvinnor bli munkar respektive nunnor genom att inför en annan munk upprepa den buddhistiska trosbekännelsen tri ratna de tre juvelerna: jag tar min tillflykt till Buddha, jag tar min tillflykt till dharma, jag tar min tillflykt till sangha.

Men detta är alltså enda stället som en kvinna omnämns. Man kan alltså undra vem det är Mattsson Flennegård (2012, s. 198) skriver om när hon skriver människor, lekmän och munkar? För inte är det kvinnor i alla fall. I kapitlet om buddhism finns det med andra ord inte en enda kvinna som omnämns med namn. Inte en enda kvinna får representera religionen buddhism i boken Söka svar (Mattsson Flennegård, 2012).

Genus och jämställdhet i bild

Det finns totalt nio bilder i detta kapitel. Sju av dessa bilder porträtterar människor. På fem av dem finns det enbart män. En av dessa bilder visar hur Dalai Lama möter exiltibetaner i Indien. På bilden är det både män och kvinnor som flockas kring honom. Den sjunde bilden skildrar elva kinesiska män och kvinnor som tänder offerrökelse vid ett tempel i Beijing. Bildens blickpunkt ligger på en av kvinnorna och det är hon som är i centrum av bilden. Men utöver denna bild finns inga kvinnor porträtterade. Det hade varit så lätt att byta ut en av bilderna av munkarna till en nunna. En av bilderna skildrar t.ex. västerlänningen Leonard Cohen i ett zenbuddhistiskt centrum utanför San Fransisco. Han sitter i lotusställning och mediterar. Varför inte låta denna bild istället bytas ut mot en nunna, västerländsk eller österländsk? Jag menar alltså att Mattsson Flennegård (2012) har möjlighet att låta kvinnan synas mera, men det finns inte någon genusmedvetenhet kring de val av bilder som gjorts. Detta i kombination med att inte en enda kvinna nämns vid namn i kapitlet och att kvinnan får en väldigt undangömd roll inom religionen bidrar till att man undra vem religionen buddhism utifrån denna framställning vänder sig till? Buddhismen som den framställs i denna bok är en religion som vänder sig till den manliga delen av befolkningen.