Läromedelsanalys historia

I min undersökning av läromedel i historia har jag valt att analysera och jämföra Levande

historia. 7-9 av Lars Hildingson och Kaj Hildingson, Historia. Ämnesboken av Bengt

Almgren, Berndt Tallerud, Hans Thorbjörnsson och Hans Tillman samt Gleerups historia.

Stadiebok. Grundbok, D. 1-3 av Erik Nilsson, Hans Olofsson, Rolf Uppström.

Levande historia är lite brokig vad det gäller utbudet av vardagsnära historia. Fakta som

behandlar hushåll, boende, levnadsstandard och könsrollernas utveckling i hemmet är av varierande kvalité och kvantitet. I vissa delar som till exempel de som behandlar de första människorna, Egypten, Antiken, Romarriket och medeltidens början verkar författarna

avsiktligt ha lagt in det hushållsnära perspektivet. I de delarna får vi reda på saker som till exempel hur det var att vara kvinna i Aten i Antikens Grekland. Vi får där en tydlig bild av hur vardagssysslorna och könsrollerna i hemmet såg ut genom att följa en flicka på väg in i livet som hustru och alla nya arbetsuppgifter som det innebar. I kapitlet om romarna hittar vi ett faktaavsnitt om rollerna i hemmet under rubriken ”Den romerska familjen”.82 Här finns även ett fotografi av ett sovrum som det kunde ha sett ut hos en rik familj i Pompeji. I samma kapitel får vi även följa med till bords både hos förmögna och fattiga. Nästa gång vi stöter på hushållet i Levande historia är när medeltida bostäder beskrivs på ett relativt målande sätt i kapitlet ”Europa tar form”. 83 Tyvärr får vi inte veta någonting om män och kvinnors sysslor i dessa hus och inte heller vad man åt och drack. Där efter tar det hushållsnära perspektivet helt slut för ett tag. Författarna går över till att endast beskriva krig och olika revolutioner mellan 1300 och 1800-talet utan avsnitt som närmare förklarar hur människorna levde och hur deras vardag såg ut. Boende och mat blir en bisak. Det närmaste man kommer hushållet under dessa kapitel är ett par rader om hur människorna i industrialismens England levde i hus i

industriskorstenarnas skugga samt import och export av olika varor. Nya varor som kaffe och kryddor nämns i förbifarten. Oftast är de bara exempel i text om handel och ekonomi utan närmare förankring i den lilla människans vardag eller hur människorna under den tiden reagerade på detta nya.

När författarna kommer fram till 1800-talet berättas om potatisen och sockerbetan och deras roll i samband med jordbrukets utveckling. Men det är egentligen först när författarna går in i förra seklet som de åter börjar koppla till hemmets historia med avsnittet ”människor vid maskinerna”84. Här finner vi ett helt stycke som handlar om den svåra boendesituationen för arbetarna under rubriken ”Rum och kök”.

I slutet av boken berättar författarna om den växande standarden i svenska hem efter andra världskriget. Boken avslutas med ett fyra sidor långt avsnitt uteslutande om hem och

vardagsliv under 1900-talet. Under rubriken ”Vardagsliv i Sverige förr och nu”85 berättas det om vardagen i hem från 1920, 1950 och 2000-talet. Läsaren får möta tre generationer och hur deras vardagsliv såg ut. I berättelserna får man reda på hur mat lagades och lagrades, vad man åt och hur vardagssysslorna såg ut. Man får genom de personliga berättelserna även en känsla av hur könsrollerna i hemmen såg ut. I sista delen som handlar om en familj från 2000 görs jämförelser med de tidigare generationernas vardag. I ”Vardagsliv i Sverige förr och nu” kan

82

Hildingson, Lars Hildingson, Kaj Levande historia. 7-9, Elevbok Natur och kultur, Stockholm 2003 :239 83

Hildingson och Hildingson 2003: 280 84

Hildingson och Hildingson 2003: 406 85

man även läsa om hur tekniken har förändrat hemarbetet. Avsnittet är frikostigt illustrerat med bilder från 1900-talet.

I Gleerups historia finner man en hel del avsnitt som bara handlar om mat, hushåll och bostad. De är skrivna på olika sätt och författarna varierar beskrivande och berättande text. I texten lyfts ofta könsrollerna fram. Ett exempel på detta finner man i avsnittet om antiken under rubriken ”En dag på torget i Aten” här förflyttar man sig tillbaka till antikens Grekland och ger en bild av hur det kunde vara att leva då utifrån torgplatsen. Mitt i texten frågar sig författaren ”men var är kvinnorna?”86 Sen får man en förklaring till varför kvinnorna inte syns lika mycket som männen på torget, ofta är det männen som sköter inköpen, de rika kvinnorna kan skicka sina husslavar. ”Det är egentligen bara fattiga änkor som handlar på torget.

Kvinnans plats är i hemmet”.87 Männen i skildringen av torget diskuterar även könsrollerna i sin samtid.

Gleerups historia har ett ganska kontinuerligt och strukturerat sätt att återkomma till

vardagslivet i de olika tidsepokerna. Boken har ofta avgränsade avsnitt som handlar om just vardagslivet. Redan bland de första kapitlen finner vi detta strukturerade sätt att ta upp vardagshistoria i kapitlet om Egypten under rubriken ”vardagslivet längs Nilen”88 Här kan vi läsa om könsrollerna i hemmet som att det var möjligt att både som man och kvinna arbeta utanför hemmet. Det förklaras ingående vad för slags mat människorna åt och hur både fattiga och rika levde. I avsnittet om rommarriket får vi likt tidigare kapitel en tydlig bild av vad man åt och drack och vi får även följa med till ett jordbruk där författaren utifrån en bild förklarar hur boendet såg ut och vilka arbetsuppgifter människorna som bodde där hade och hur deras liv i övrigt såg ut. I kapitlet som behandlar medeltiden förflyttar vi oss på ett liknande sätt tillbaka till 1300-talet där författaren målar upp en bild av en centraleuropeisk gård. I berättelsen får vi klart för oss hur husen är byggda, hur inredningen ser ut, vilken mat man äter och hur man tillagar den. Texten uppmanar även till diskussion kring bilden bredvid texten som i sig förklarar en hel del om liv och hushåll på medeltiden.

Gleerups historia gör på liknande sätt som Levande historia sedan ett hopp på ett par hundra år vad det gäller hushållets historia och nästa gång vi stöter på vardagen för vanliga människor är i kapitlet ”Sverige 1750-1814” 89 Här nämns införsel av nya varor som kryddor,

86

Nilsson Erik m.fl. Gleerups historia. Stadiebok. Grundbok, D. 1-3 Gleerup, Malmö: 2004: 49 87 Nilsson Erik m.fl 2004: 49 88 Nilsson Erik m.fl 2004: 24 89 Nilsson Erik m.fl 2004: 170

te och ris. Vi finner också ett helt uppslag som handlar om maten, boendet och könsrollerna i hemmet mellan 1750-1814 under rubriken ”Arbete och liv”90

I ett senare kapitel som handlar om Sverige mellan 1815 och 1914 beskrivs och jämförs två flickor och deras vardag den ena från 1815 och den andra från 1914. Författarna visar här på de stora skillnader som finns mellan deras liv bara på 100 år. Precis som i Levande historia möter vi även i Gleerups historia ett avsnitt om verkligheten för arbetarna kring sekelskiftet 1800-1900 under rubriken ”Hur hade industriarbetarna det?”91

I kapitlet ”Mellan två krig”92 nämner författarna hur de elektriska apparaterna kommer in i hemmet genom den ökade tillgången på elektricitet.

Avsnittet som avslutar hemmets historia i Gleerups historia handlar om Sverige efter andra världskriget. På ett helt uppslag kan vi läsa om ”bekvämlighetens revolution”93 med dammsugare, tvättmaskin och andra maskiner som gjorde arbetet i hemmet lättare samt bostadsbrist och byggandet av nya typer av hus för att få bort bostadsbristen

Historia Ämnesboken har inte heller den självklara indelningen som Gleerups historia har där hushållsnära historia är samlat i speciella avsnitt med tydliga rubriker. Det skrivs på sina håll om mat och hushåll och ibland även om könsrollerna men inte lika kontinuerligt som i Gleerups historia. I delen om vikingar skriver författarna bland annat om att kvinnan under vikingatiden inte var så underordnad mannen som hon blev när kristendomen kom till Norden. ”Hon hade viktiga uppgifter i hushållet, särskilt om männen under sommarhalvåret seglade utrikes. De isländska sagorna berättar ofta om nordiska kvinnor som var vana att bestämma och vars åsikter respekterades av männen”94

Till skillnad från de två andra läroböckerna finns det i Historia Ämnesboken ingen skildring över hushållet i faraonernas Egypten. Könsroller tas dock upp i ett stycke om giftermål men det knyts inte an till arbetsuppgifter i hemmet. I beskrivning av ett torg i Antikens Grekland kapitlet där efter finns däremot matkultur och vardag med. I samma kapitel kan vi även läsa om hur det var att leva i Aten vad gäller hushåll och könsroller. Intill en stor bild på ett hus i Antika Grekland får man reda på mer om hushållet, som till exempel män och kvinnors arbetsuppgifter och roller, hur man lagade maten ute på gården och hur det såg ut inuti huset. 90 Nilsson Erik m.fl 2004: 174 91 Nilsson Erik m.fl 2004: 214 92 Nilsson Erik m.fl 2004: 265 93 Nilsson Erik m.fl 2004: 328 94

I kapitlet som behandlar Romarriket får man här och var på ett relativt ostrukturerat sätt inblick i den tidens leverne. Mitt i ett avsnitt som handlar om inbördeskrig finner man till exempel en stor ruta med rubriken ”I villor och lägenheter”95 insprängd. I senare avsnitt berättas hur man handlade mat eller fick matransonering av staten och hur det till Roms hamnar kom varor från alla håll. Vi finner även avsnitt som handlar om kvinnans uppgifter i och utanför hemmet och vilka regler som fanns för män och kvinnor i ett hushåll. Det är absolut inte lika tydliga avsnitt som i Gleerups historia som vi finner i Historia Ämnesboken men hushållet finns ändå med.

”Många tusen år i Sverige” är ett kapitel som bland annat tar upp hur vikingatidens bönder levde och vad man har kommit fram till att de åt här finns även könsrollerna omnämnda. I samma kapitel kan man läsa om medeltida vardag och få reda på vad vanligt folk åt och drack och det nämns även hur bostäderna såg ut. Men sedan finns det i Historia Ämnesboken ett hopp liknande det som finns i de två andra läroböckerna vad gäller hushållets utveckling från 1400-talet fram till 1700-talets mitt. När hushållet kommer tillbaka i Historia Ämnesboken handlar det om befolkningsökningen på 1700-talets slut och dess orsaker som potatisens införande och sillfiskets ökning.

Precis som i de två andra böckerna finns i Historia Ämnesboken ett avsnitt om Ostindiska kompaniet och införseln av nya varor som kryddor, ris och te.

Kapitlet ”Sverige under 1800-talet”96 har en hel sida som handlar om hur det var att leva under denna period. Författarna beskriver där kvinnornas hårda liv med tungt arbete och många graviditeter. Vidare kan man läsa om trångboddhet och inflyttning till städerna. I

Historia Ämnesboken precis som i de andra två böckerna berättas det om de usla förhållanden

som mötte dem som flyttade in till staden och började arbeta i industrin på 1800-talet Hushållshistorien i Historia Ämnesboken avslutas med uppslaget ”tekniken kommer hem”97. I avsnittet får vi till exempel reda på vad det var för apparater som kom till hemmen tack vare att fler och fler fick ström på 1900-talet och hur denna tekniska utveckling i hemmet spelade en viktig för kvinnans frigörelse och ökad jämställdhet. Vi får även reda på hur köp på avbetalning kom till Sverige och gjorde det möjligt för fler än de allra rikaste att skaffa dyra varor som kylskåp samt hur det moderna boendet utvecklades på 1900-talet.

Hushållets historia varierar således en hel del i de läroböcker i historia som jag har valt att undersöka när man tittar på hur ofta den husliga aspekten får vara med och hur djupt man går.

95 Almgren Bengt m.fl. 2005: 88 96 Almgren Bengt m.fl. 2005: 285 97 Almgren Bengt m.fl. 2005: 326

Perioderna författarna väljer att knyta hushållshistoria till varierar däremot inte så mycket. Romarriket, och antikens Grekland är exempel på sådana perioder där samtliga författare skriver relativt mycket om hem och hushåll. Det är vid ett fåtal kapitel som någon väljer att inte nämna hem och hushåll när de övriga två gör det. Författarna gör också samma val i alla tre läroböckerna vad det gäller att helt hoppa över det hushållsnära perspektivet under samma period mellan 1300- och 1800-talet. Det som varierar är alltså hur ingående författarna tar upp hushållets historia och hur strukturerat de har gjort det. Levande historia är till exempel som tidigare nämnts ganska brokig i sitt framförande av vardagsnära historia. Det finns ingen enhetlig struktur som man följer genom hela samlingen. I början ger författarna oss en helhetsbild av hem och hushåll i kapitel som handlar om till exempel antikens Grekland och Romarriket med mat, könsroller, boende med mera för att sedan endast ge oss en vinkel som till exempel boendesituation. För att sedan åter gå tillbaka till att ge en fullständig bild av hemmet på 1900-talet. 1900-talet är för övrigt det kapitel som alla tre böckerna har lyckats få till en helhetsbild som är helt och hållet strukturerad och endast handlar om hushållets

utveckling.

De två återstående böckerna skiljer sig från den första vad gäller hur djupt man går in i hushållets historia och hur man har strukturerat det. Gleerups historia är till exempel mycket strukturerad genom hela boken. Författarna verkar mycket medvetet ha försökt återkoppla till vardagslivet i nästan varje kapitel. Hushåll och vardag verkar vara ett återkommande tema som får ett helt eget avsnitt utan att integreras med annat. Deras hushållshistoria är dessutom ganska djupgående varje gång. Oftast får man alla perspektiv som behövs för att få en helhetsbild av epokens hushåll och strukturen i hemmet med könsroller, vardagssysslor, mat och bostad. Historia. Ämnesboken däremot är mycket ostrukturerad vad gäller den

hushållsnära historien. Även om det finns en hel del att hämta vad gäller detta perspektiv så är det utspritt och integrerat i avsnitt som handlar om annat. Denna spridning gör det svårare för läsaren att få en överblick och därmed skapa sig en helhetsbild av hushållet. Trots spridningen stöter man dock ofta på genusperspektivet och författarna verkar ha försökt att få med detta relativt kontinuerligt.

Variationen mellan läroböckerna i historia är alltså precis som i fallet med hem- och konsumentkunskap relativt stor. Alla tre läroböckerna kan erbjuda fakta om hur hushållet förändrats över tid även om det är av varierande mängd och olika djup.