7. Diskussion
7.6 Läroplan, kursplan och verklighet
I läroplanen (Lpo 94) står det klart skrivet att skolan ska visa ansvar och motverka de traditionella könsmönster som finns. Flickor och pojkar ska bemötas och bedömas på lika villkor och inte efter könstillhörighet. Det står också tydligt beskrivet om likvärdig utbildning och att skolan ska ta hänsyn till de olika behov och förutsättningar som eleven har. Det betyder alltså inte att alla skolor ska ha samma form av undervisning. Fennema (refererad i Grevholm 1998) menar ändå att lärare har en benägenhet att forma klassrummen så att pojkarna gynnas av detta. De könsskillnader som finns i matematik kan variera beroende på lärare och skola, eller socioekonomisk status och etnicitet (Fennema; refererad i Grevholm 1998). Förutsättningar och villkor för flickor och pojkar beror på olika maktstrukturer i samhället och det som Fennema tidigare nämnt. Skolan kan ses som en maktstruktur och Steenberg (1997) menar att den inte är könsneutral.
På många olika sätt som kanske är omedvetna gör vi skillnad på flickor och pojkar i skolan. Pojkar får mer uppmärksamhet under lektionen, pojkar ges fler tillsägelser än flickor. Läraren placerar flickor sidan om pojkar som en slags fender, hon eller han berömmer flickorna för deras ordningssinne och talar med olika röst beroende på vem som tilltalar. Pojkarna har tendenser att ta för sig medan de tysta flickorna blir tystare. Vi har märkt att vid tillfällen då flickor ska läsa högt på lektionen eller på annat sätt göra sig hörda, är det inte ovanligt att pojkarna ska kommentera eller prata samtidigt. Det tar för mycket tid av undervisningen att hålla ordning på pojkarna i vissa klasser och konstellationer.
Fler flickor än pojkar tyckte att motivation var viktigt i matematikundervisningen och det tolkar vi som att pojkarna känner sig mer tillfredsställda. Detta kan bero på att läroboken är
utformad att passa pojkars intresse och deras erfarenheter. Enligt kursplanen (Lpo 94) skall skolan sträva efter att utveckla ett intresse i matematik hos alla elever. Betydelsen av detta blir att det ställs krav på lärarna att de ska kunna fånga alla elevers intresse. Dunkel (1994) säger att flickor och pojkar behandlas olika i skolan, han menar att alla elever skall få uppmuntran utifrån sina erfarenheter. Vi menar att pojkar tar större plats i skolan än flickor eftersom lärare låter det ske. Vi såg i enkätsvaren att flickorna behövde motivation och enligt Andersson (2001) måste eleverna motiveras för att lärarna ska veta var de befinner sig kunskapsmässigt. Uppnås inte motivation får eleverna inte heller ”tilltro till eget tänkande” och möjlighet ”att använda matematik i olika situationer” (Skolverket 2000, s.26).
8 Avslutning
Vårt syfte med arbetet var att klargöra vilka skillnader det finns mellan flickors och pojkars lösningsmetoder inom problemlösning. Vi har även genom teoristudier hittat bakomliggande orsaker till varför dessa skillnader uppstår mellan könen inom matematiken. Men något som vi skall ta med oss ut i yrkeslivet som professionella lärare är att inte gå in med inställningen att flickor har svårare för ett speciellt område inom matematiken. Dunkel (1994) påstår att lärare som går in med den inställningen förmedlar ett dåligt budskap till flickorna som kan komma att påverka deras attityd och prestationer i ämnet.
Trots att vi vet att det finns skillnader mellan flickor och pojkar i matematik, och att de tillämpar olika inlärningsstilar, instrumental understanding och relational understanding, går det inte att avgöra om något av könen är bättre än det andra. Detta bekräftades i vår undersökning då det inte fanns några större skillnader betygsmässigt (se 6.1). Delas flickor och pojkar in i grupper var för sig finns det stora variationer inom grupperna. En del flickor har en relational understanding medan en del pojkar har instrumental understanding, det går inte att dra någon klar gräns.
Under arbetets gång har vi insett hur mycket material det finns inom området genus och matematik. Det hade varit intressant att göra en vidare studie på vilka skillnader det finns mellan flickor och pojkar inom matematiken. Ett område att arbeta vidare med skulle kunna vara ”könsdifferentierad undervisning i algebra och geometri” och se om detta hade blivit fördelaktigare för flickor.
Slutligen vill vi tacka de två lärare och de elever som ställde upp i vår undersökning. Lärarna för att de lät oss ta tid från deras undervisning och eleverna för att de ville dela med sig av sina kunskaper, och åsikter inom matematiken. Vi tackar även vår handledare Malin Ideland för de tips och goda råd hon gett oss.
9 Litteraturlista
Andersson, Björn (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap: forsknings resultat
som ger nya idéer. Stockholm: Skolverket.
Bell, Judith (1993). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Björkqvist, Ole (2001). Matematisk problemlösning. I Grevholm, Barbro (red.).
Matematikdidaktik – ett nordiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Bråten, Ivar & Thurmann-Moe, Anne Cathrine (1998). Den närmaste utvecklingszonen som utgångspunkt för pedagogisk praxis. I Ivar Bråten (red.). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Dale, Erling Lars (1998). Lärande och utveckling i lek och undervisning. I Ivar Bråten (red.).
Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Dunkel, Andrejs (1994). Varför är pojkar lika rädda för matematik som flickor? I Brandell, Gerd (red.). Kvinnor och matematik: Konferensrapport. Luleå: Högskolan i Luleå, institutionen för matematik.
Ejlersson, Göran (1996). Enkäter i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, E., Johansson, B & Ryding, R (1991). Problemlösning. Lund: Studentlitteratur.
Fennema, Elisabeth & Carpenter, Thomas P (1998). New Perspectives on Gender Differences in Mathematics: An Introduction. In Educational Resercher, Vol 27, No.5, pp. 4-21.
Gran, Bertil. (1998). Matematik på elevens villkor. I Gran, Bertil (red.). Matematik på elevens
villkor. Lund: studentlitteratur.
Grevholm, Barbro (1998). Kön och matematikutbildning. I Gran, Bertil (red.). Matematik på
Grevholm, Barbro (1991). Problem för lärare. I Emanuelsson, E., Johansson, B & Ryding, R.
Problemlösning. Lund: Studentlitteratur.
Gulbrandsen, Jorun (1994). Är skolan till för Karin eller Erik? Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Monica (2003). Textbooks in Mathematics Education. Luleå Universitet.
Kristjänsdóttir, Anna (1994). Självuppfattningens inverkan på matematikprestationer hos flickor och pojkar. I Brandell, Gerd (red.). Kvinnor och matematik: Konferensrapport. Luleå: Högskolan i Luleå, institutionen för matematik.
Kylén, Jan-Axel (1994). Fråga rätt – vid enkät, intervju, observation och läsning. Stockholm: Kylén Förlag AB.
Linnanmäki, Karin (2002). Matematikprestationer och självuppfattning – En uppföljning i
relation till skolspråk och kön. Åbo:Åbo Akademisförlag.
Malmer, Gudrun (1984). Matematik – ett ämne att räkna med. Skövde: Esselte Studium AB.
Mouwitz, Lars (2001). Hur kan lärare lära – Internationella erfarenheter med fokus på
matematikutbildning. Göteborg: NCM.
Parker, Lesley. H, Rennie, Léonie. J & Fraser, Barry. J (red.) (1996). Gender, Science and
Mathematics: Shortening the Shadow. Dordrecht, Boston, London: Kluwer Academic Publisher.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikensgrunder. Lund:Studentlitteratur.
PRIM-gruppen (1999). PRIM-gruppens matematikuppgifter för årskurs 9. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.
Rönnbäck, Irma (1992). Könsdifferentierad matematikundervisning i åk 4-6 i Mockfjärdskolan. I Grevholm, Barbro. Kvinnor och matematik. Rapporter om utbildning. Malmö: Lärarhögskolan.
Skemp, Richard (1976). Relational and Instrumental Understanding. In Mathematics
Teaching, Bulletin of the Association of Teachers of Matehematics. Vol. 77, pp. 20-26.
Skolverket (2000). Grundskolans kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Statens skolverk.
Skolverket (2000). Lpo 94. Stockholm: Statens skolverk.
Skolverket (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik: Nationella
kvalitetsgranskningar 2001-2002. Stockholm: Statens skolverk.
Skolverket (2004). PISA 2003 - svenska femtonåringars kunskaper och attityder i ett
internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Steenberg, Ann (1997). Flickor och pojkar i samma skola. Solna: Ekelunds Förlag AB.
Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön – Med historiska och nutida
exempel. Lund: Studentlitteratur.
Undvall, Lennart., Olofsson, Karl-Gerhard. & Forsberg, Anders. (1997) Matematikboken grön
Z, för grundskolans senare del. Stockholm: Liber.
Unenge, Jan (1999). Skolmatematiken i går, i dag och i morgon. Stockholm: Natur och Kultur.
9.1 Källförteckning
Källor i författarnas ägor: 44 enkätsvar (2005-11-22), 11 resultat till problemlösning & intervjusvar (2005-12-01), observationer (2005-12-01).
Bilaga 1
Hej!
Vi är två studenter på lärarutbildningen i Malmö som skall skriva ett
examensarbete om ”Matematik & läroboken”. Vårt arbete kommer
att handla om flickors och pojkars användande av läroboken i
matematikundervisningen.
För att samla fakta till vårt arbete kommer vi att låta elever på x -
skolan besvara enkäter. Enkäterna besvaras anonymt och det färdiga
examensarbetet kommer inte att innehålla några namn på elever.
Skolans namn kommer inte heller att nämnas.
Våra frågor kommer inte att ge känslig data, därför förutsätter vi
att det är okej att ert barn deltar. Skulle ni ha något emot detta
eller ha frågor kontakta oss på
xxxxxxxx@stud.mah.se eller
xxxxxxxx@stud.mah.se
Hälsningar Liselotte Dahlberg och Cecilia Nyman, NMS –
lärarutbildningen i Malmö.
Bilaga 2
Elevenkät för skolår 9
Svara genom att kryssa för ett svarsalternativ per fråga.
1. Har du lätt för att lära dig matematik? Ja………. Varken lätt eller svårt………… Nej……….
2. Tror du att du alltid kommer att klara dig bra i matematik?
Ja………..……. Nej.……… Vet ej………. 3a. Tycker du att du lär dig matematik genom att enbart räkna i matteboken?
Ja………..……. Nej……… Vet ej………. b. Motivera ditt svar.
……… ………
4a. Vilka uppgifter löser du i boken?
Alla……….. De som läraren bestämt……… Endast de som är lätta……….. Endast de som är svåra………. Endast de som är roliga/
intressanta……….
b. Varför löser du just de uppgifterna (som du angett i 4a)?
... ... ...
5a. Tycker du att det är bra när läraren visar hur man kan gå tillväga för att lösa en uppgift? Ja………. Tror det……… Varken ja eller nej…..………. Tror inte det……… Nej……….. b. Varför tycker du det?
... ……….
6a. Tycker du att det är bra när läroboken visar hur man kan gå tillväga för att lösa en uppgift? Ja………. Tror det……… Varken ja eller nej…..………. Tror inte det………. Nej……… b. Varför tycker du det?
... ………... 7. När du behöver hjälp med läxan i matematik, vem hjälper dig då?
Mamma………. Pappa……… Äldre syskon……..…..………. Kompisar ………. Annan………
8a. Tycker du att du får lära dig olika sätt att lösa uppgifter på?
Ja……….. Nej…..………. b. Ge exempel.
………... ………...
9a. Händer det att du blandar olika sätt för att lösa ett matematiskt problem?
Ja ……….. Nej…..……….. Vet ej………. b. (Svara endast om du svarat ja på fråga 9a) Hur då?
……… ……… ……….
10a. Har du någon gång hittat på ett eget sätt för att lösa ett matteproblem i skolan eller hemma?
Ja………. Nej………..………. Vet ej……… b. (Svara endast om du svarat ja på fråga 10a) Hur då?
... ... ... Kön: Kille……….. Tjej…………
Vilket program tänker du läsa på gymnasiet? ………. Betyg i Matematik: IG ……….. G ……….. VG ……… MVG…….
Bilaga 3
Kön: Kille………..
Tjej…………
Uppgifter
Visa tydliga uträkningar och skriv hur du tänker.
1. En hink full med vatten väger 10 kg. Om hälften av vattnet hälls ut väger den 6
kg. Hur mycket väger den tomma hinken?
2. Sebastian och Agnes skall ordna picknick för dem själva och två kamrater.
Sebastian handlar för 85 kr, Agnes för 141 kr.
a. De kommer överens om att bjuda kamraterna och att dela lika. Hur gör de upp
om betalningen?
b. De fyra personerna ska dela utgifterna lika. Hur gör de?
3. Stina och Filip skall måla om en skateboardramp. Filip tror att han ensam kan
måla rampen på 6 timmar. Stina påstår att hon klarar det ensam på 3 timmar. Hur lång tid tar det om de hjälps åt och börjar måla samtidigt från var sin ände?