Språklig medvetenhet är ett begrepp med stor spännvidd utifrån de svar vi erhållit från pedagogerna i förskolan. Några menar att pedagogen aldrig ska rätta ett barn som säger fel utan endast upprepa det korrekta ordet eller meningen. En menar att det innebär kunskap om vad orden betyder och att det kan ha olika betydelse och någon att det innebär att ljuda, koda och läsa sitt namn.
P5: Det känns som om det är benämningen på alltihop.
Alla pedagoger är överens om att den språkliga medvetenheten har stor betydelse. Det är viktigt med insikt inom ämnet anser någon då det underlättar om barnen kan grunderna. Om grunderna inte finns leder det ofta till svårigheter framöver. En annan menar att den är viktig
för det är det pedagogen uppmärksammar hos de barn som har det svårt då de ofta inte har någon som läser för dem hemma. En framhåller att den är viktig då vi arbetar så nära människor som vi gör, speciellt i kontakten med barn och föräldrar med invandrarbakgrund. Någon menar att med en språklig medvetenhet erhålles förståelse för vad ord betyder och därför är den betydelsefull.
De flesta menar att barnen får sina första läsupplevelser via sitt eget namn. De ser det på hängare, lådor och matplatser. När barnen blir intresserade av bokstäver använder de sig ofta av namnen och får ihop orden. Några säger att högläsning har stor effekt och att pedagogen samtalar om vad som står i texten. Någon menar att det är individuellt hur barn knäcker koden. Det kan ske genom att barnet ser till konturerna av ordet eller fokuserar på själva innehållet. En annan säger att läsinlärning sker genom att barnen ser sambanden och därmed knäcker koden. En säger att barn är ganska nyfikna av sig och frågar ofta ”vad står det där?” t.ex. på mjölkpaket.
P1: Att man får ett bildseende sen får man begrepp om att den här krumeluren kanske kan vara ett ljud, på något vis tror jag det. Jag har ingen aning, skratt.
Några av de intervjuade menar att det är viktigt med en bra motorik, både grov- och finmotorik. Rörelse ska generera till att lära sig läsa och skriva. En påtalar att barnets intresse är en viktig grund att spinna vidare på. När barnet visar intresse spinner pedagogerna vidare. En anser att miljön ska vara inbjudande. Spännande saker kan ge upphov till att stimulera utvecklingen. Några menar att det är viktigt att pedagogerna tar sig tid och sitter ner med barnen och läser, pratar och lyssnar på dem. Mer än hälften säger att det är viktigt att förmedla nyttan av att lära sig läsa och skriva. Några anser att det är viktigt att det är roligt med läsning och skrivning och att det sker genom leken. Någon påtalar att det ska vara spännande och en annan säger att de vill förmedla att det är viktigt i kommunikationen med andra och för att kunna göra sig förstådd.
Vad gäller språklig medvetenhet så får samtliga pedagoger i förskoleklass tänka till innan de kan definiera ordet. De uttrycker att det är en svår fråga. Pedagogerna delar sig i två grupper där den ena beskriver språklig medvetenhet med att barnen blir medvetna om språket och om ord och menar att det är det som de arbetar med. Den andra gruppen anser att det handlar om det skrivna och talade språket och användningen av det. Det kommer även fram hos några att det ska lekas in och att det ska upplevas roligt. Alla utom en menar att den språkliga medvetenheten har stor betydelse eller är viktig. Flertalet anser att den har betydelse längre fram i skolan och i livet eftersom allt bygger på vartannat och hänger ihop. Någon tycker att hon själv måste vara medveten för att kunna förmedla det till barnen. En annan säger att barnen växer med sin språkliga medvetenhet och blir glada när de blir medvetna om att de lärt sig något.
P8: Jag tror att det är viktigt. Du har nytta av det sen. Man känner igen det när man kommer längre upp sen om man har lite, om man är medveten om vad man kan göra med språket och vad man kan använda det till. Ja, det är svårt att förklara.
Hur barn lär sig läsa är en intressant och klurig fråga enligt förskollärarna. De bildar tre grupper med sina svar. Den första gruppen tror att de ljudar och på den vägen lär sig läsa. Den andra gruppen tror att det börjar med intresset och sedan ljuden och ordbilderna tillsammans. Den sista gruppen tänker att ordbilden är första steget och i denna grupp går tankarna isär vad gäller ljuden. Den ena tror att de inte behöver ljuda medan den andra säger att det kommer efter ordbilderna. Ett par tar upp att allt föregås av intresset och lusten.
P10: Detta är en stor gåta. Jag tror att man först och främst tar ordbilder och sedan ljudar ihop och att man har lärt sig att det har olika ljud. Bokstäverna har olika ljud och de lär sig sammankopplingen.
Som positiva faktorer tar flertalet upp sagor som någon läser eller berättar för barnen men även att prata mycket. Någon av dessa menar också att det gäller att fånga upp vad som finns runt omkring med ordbilder o.s.v. och att miljön är viktig. Det sociala arvet spelar också in. En annan tillägger att använda ramsor mycket har stor betydelse samt leka med ord. Flera av dem tar upp att det är viktigt att anamma det när barnen vill och är intresserade. En pedagog påtalar också att barnen måste inse behovet av att kunna läsa och se att det är roligt. Viktiga faktorer är positiv förstärkning, uppmuntran och att skriva mycket anser en pedagog. Det alla pedagoger i förskoleklass vill förmedla till barnen är glädjen och att det är roligt att läsa och skriva. De vill visa barnen att det är något de kan ha nytta av och att de kan inhämta kunskaper genom att kunna läsa och skriva.
Några lärare i år 1 anser att språklig medvetenhet är att kunna använda sitt språk, att rimma, stavelser och att veta att ett ord består av flera bitar. En svarar att det är att bli medveten om sitt språk och att kunna använda det i både tal och skrift. En annan svarar att barnen kanske löst en kod och att de kan använda sig av språket. Alla anser att den språkliga medvetenheten är jätteviktig för barnen för att bli medvetna om sitt språk. Den är grunden för att bygga vidare och lära sig läsa och skriva. Det är ett verktyg i livet.
De flesta menar att föräldrarna har en viktig del i hur barn lär sig läsa genom att de läser sagor för barnen och att de samtalar med dem. Det är viktigt att det finns tillgång till litteratur i hemmen. Någon säger att de vill efterlikna sina äldre syskon. Alla säger att barnen lär sig läsa genom ordbilder som ICA och Mc Donalds. En pedagog menar att barnen lär sig läsa på mjölkförpackningen, TV:n och vid datorn. En annan pedagog säger att det är mycket viktigt med förförståelse. Alla anser att om barnen och föräldrarna är positiva till det de gör, medför det en god läs- och skrivutveckling. Det är viktigt att vuxna läser och berättar om sådant som intresserar barnen.
P15: Jaa, det är vid datorn. Sen är det TV:n sen är det mjölkförpackningen. Vissa föräldrar läser sagor för barnen. Att barnen har sagoband med bok där de själva kan följa med i texten. Men jag tror det är vid datorn och TV:n de blir nyfikna. Förpackningar, äldre syskon gör dem nyfikna.
Alla intervjuade påtalar hur viktigt det är att kunna läsa och skriva. De flesta pratar också om glädjen och om den nya värld som öppnar sig när de kan läsa och skriva. En pedagog säger att läsa och skriva är allt, då kan du ta dig fram i livet.
P11: Det är det sociala mönstret och allt runt omkring. Det påverkar jättemycket. Om vi tänker på skolsituationen så är en lugn och trivsam miljö. Att man är accepterad för den man är och att man duger, hur man läser, en tillåten miljö där man får vara den man är. Att man känner att det är bra det man gör, både av vuxna och av kompisar.