Pedagogerna som arbetar i förskolan och förskoleklassen upplever att de har ringa kunskaper om läs- och skrivområdet. De med en nyare examen säger sig ha fått kunskaper i sin utbildning om läs- och skrivprocessen och barns språkutveckling. Pedagogerna i år 1 menar att de fått en god grund om läs- och skrivprocessen i sin utbildning. Genom erfarenheter har pedagogerna i år 1 lärt sig känna igen barn med läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna i år 1 menar att det förebyggande arbetet ska ske i förskolan och förskoleklass. Alla pedagoger i vår undersökning nämner erfarenheter som ett sätt att införskaffa sig nya kunskaper.
Språklig medvetenhet är ett begrepp med stor spännvidd förstår vi utifrån de svar vi fått från pedagogerna i de olika verksamheterna. Alla menar att den har stor betydelse.
Den första läsupplevelsen får barnen i förskolan genom sitt namn enligt de flesta pedagogerna. Flera av pedagogerna påtalar nyttan av att lära sig läsa som en viktig uppgift att förmedla till barnen. I förskoleklassen tror pedagogerna att barnen lär sig läsa genom att ljuda, att de lär sig ordbilder eller att båda sätten har påverkan. I år 1 menar pedagogerna att barnen först lär sig läsa ord från omgivningen. De nämner också vikten av att lära sig läsa.
En bidragande orsak till språkstörning kan vara miljön menar pedagogerna i förskolan. Även sociala problem och invandrarbakgrund kan bidra till det liksom fysiska hinder eller ärftlighet. Det pedagogerna i förskolan först uppmärksammar är att barnet tar till handgripligheter i kontakten med andra barn. Pedagogerna i förskoleklasserna menar även de att en orsak till språkstörning/läs- och skrivsvårigheter kan vara ärftliga faktorer. Nästan alla pedagogerna i förskoleklasserna nämner att talet kan vara en indikator. Även pedagogerna i år 1 tror att språkstörning/läs- och skrivsvårigheter kan bero på ärftlighet, en skada/hörselskada eller dålig stimulans hemma. Signaler de observerar kan vara problem med koncentrationen.
I förskolan förekommer inga planerade språkaktiviteter utan de kommer in spontant i verksamheten. Barnen stimuleras i sin språkutveckling på en mängd olika vis i den dagliga verksamheten. Tanken med aktiviteterna är att de ska gynna barnens utveckling. I förskoleklasserna betonar pedagogerna sagoläsning samt rim och ramsor som en bra läs- och skrivförberedande aktivitet. I flera av grupperna får barnen upplevelser i skriftspråket på olika sätt. Målsättningen med det är att barnen ska bli intresserade, känna lust och glädje. I denna verksamhet är språkaktiviteterna alltid planerade plus att det också kommer in oplanerade. Pedagogerna i år 1 menar att det inte får bli ”för mycket” skola i förskolan utan att det ska utgå från barnen och med mycket lek. All verksamhet planeras varje dag och läggs in i olika former. Syftet med aktiviteterna är att väcka barnens nyfikenhet. Alla pedagogerna i vår undersökning är överens om att leken är viktig.
I både förskolan och förskoleklassen erbjuder pedagogerna likartade aktiviteter som stimulerar språkutvecklingen. Det erbjuds spel, ritmaterial och pussel. I förskolan menar de flesta att de har bra lokaler med flera smårum som ibland är avsedda för bestämda aktiviteter, som t.ex. snickarrum och dockvrå. Pedagogerna i förskoleklasserna är inte lika positivt inställda till sina lokaler. De menar att det inte finns några tankar med lokalerna då de ej är byggda för den verksamheten. I år 1 ser det lika ut för alla klasserna. Det finns ett rum som pedagogen har försökt dela upp i mindre ”rum”, som läshörna, datorhörna o.s.v. Barnen erbjuds aktiviteter som spel, korsord och böcker.
Nästan alla barnen i vår undersökning har tillgång till mer än femton böcker. Det kan vara allt ifrån djurböcker, sagoböcker till klassuppsättningar av samma författare. Böckerna finns i
bokhörnor, läshörnor, läsställen och boklådor. Barnens namn förekommer flitigt i alla verksamheter. Alla barnen har sina namn synliga vid hängare och lådor. Hos några förskolor finns alfabetet och i förskoleklassen hos de flesta och i skolan finns det hos alla. Ordbilder finns i olika former i de flesta grupper och klasser. Det kan vara årets månader, ordbilder på djur, veckodagarna, märkning av lådor och ord från läseboken. Texter finns på flera förskolor och förskoleklasser och hos alla klasser i år 1. Det kan vara familjetavlor, veckans ramsa eller texter skrivna av barnen. Alla grupper har god tillgång på skriv- och ritmaterial. I förskolan kan det finnas i ateljén eller i rithörnor. I både förskoleklasserna och år 1 finns materialet framme i nästan alla klasser. Nästan alla grupper har en rolleksavdelning.
Pedagogerna ser sig själva som förebilder för barnen och att barnen ofta ser upp till den vuxne. Det är viktigt att de vuxna är medvetna om vad de gör och vad de säger. De flesta menar att barnen har stor betydelse för varandra då de inspirerar och lär av varandra. Gruppindelningar görs utifrån åldern i förskolan, utifrån slumpen och en jämn fördelning mellan pojkar och flickor i förskoleklassen och utifrån barnen i år 1.
I förskolan önskar sig några pedagoger ett utökat samarbete med förskoleklassen och skolan. Portfolio ser några som en möjlighet för att få in den röda tråden i barnets utveckling. Även pedagoger i förskoleklass tar upp ett större samarbete mellan de olika verksamheterna som önskvärt. Pedagoger i år 1 nämner vikten av att ha föräldrarna med sig i arbetet med läsinlärningen.
5 Diskussion
Denna del av arbetet är indelat i två olika avsnitt. I det första reflekterar vi kring de erfarenheter vi gjorde under arbetets gång. I det andra avsnittet diskuterar vi samt knyter samman teorin med undersökningen och avslutar med ett resonemang om hur vi ska använda de resultat vi erhållit genom vår studie. Resultatet från observationen diskuterar vi inte separat utan tar in den under de frågeställningar vi menar är aktuella.