• No results found

Läsarter i svenskämnet kontra läsarter i de nationella proven och PISA

I följande avsnitt kommer uppsatsens andra frågeställning att besvaras. Den bygger på en jämförelse mellan vad för slags läsförståelse svenska lärare undervisar om och vilken slags läsförståelse som testas i dels de nationella läsförståelseproven, dels PISA:s läsförståelsedelar. Först ut jämförs Eva Nilson och Michael Tengbergs undersökningar av de nationella proven med det empiriska materialet från den här uppsatsen. Därefter följer en jämförelse mellan vilken slags läsförståelse som testas i PISA:s läsförståelsedel och den här uppsatsens resultat.

Innan resultaten redovisas lyfts här en viktig notis. I undersökningen har varje uppgift

klassificerats in i olika läsarter och som tidigare nämnts kan en enskild uppgift testa flera olika läsarter. En uppgift från uppsatsens empiriska material kan innehålla flera frågor, så oftast

efterfrågas även flera läsarter. I en uppgift med instuderingsfrågor från vårt material ställs här två frågor, en som fokuserar på textens innehåll och en som fokuserar på läsarens egna känslor och uppfattningar av texten. Här inbjuds läsaren alltså till att anlägga både innehållsbaserade och analysbaserade läsarter:

Denna del i boken väcker många känslor och reaktioner då det är starka scener som beskrivs, men samtidigt är det mycket som får sin upplösning.

1. I kapitel 21 har Amar kommit till barnhemmet där han ska hämta Sohrab. Hur beskrivs detta ställe och vad gör “den högt uppsatte talibanen” som gör Farid så arg? Vilken är talibanens koppling till Sohrab?

2. Varför går Amar och Farid till fotbollsmatchen? Scenen som utspelas i pausen är svår för Amar att bevittna. Hur känner du när du läser detta?

I Tengbergs forskning om läsarter i de nationella proven och PISA som redogörs för i uppsatsen har han tittat på vilken läsart en viss fråga testar, alltså: en provuppgift, en läsart. Detta gör att det inte är exakt samma sak som jämförs i denna undersökning och det som Tengberg redogjort

33 för. Därför kommer undersökningarna i följande jämförelse inte kunna mätas procent mot

procent, utan det som jämförs är hur ofta förekommande en viss läsart är i vårt empiriska material kontra i vilken utsträckning den typen av läsning efterfrågas i PISA:s läsförståelsetest. Ytterligare en faktor som måste tas i beaktande här är att Tengberg inte gjort exakt den

kategoriseringen i sin undersökning som gjorts i den här uppsatsen. Detta innebär att de kategorierna (1–5) som är satta i uppsatsen kommer att styckas upp för att på ett rättvist sätt kunna jämföras med Tengbergs material. Det innebär att alla uppgifter från vårt material inte kommer att kunna tas med i undersökningen eftersom vi krasst kommer jämföra sökläsning mot sökläsning, tolkande läsning mot tolkande läsning, och reflekterande läsning mot reflekterande läsning. Detta görs för att jämförelsen ska bli så rättvisande som möjligt. Observera att notisen gäller vid jämförelsen mellan vårt empiriska material och Tengbergs undersökningar under avsnitt 9.1 och 9.2.

All tidigare forskning som förekommer i denna jämförelse presenteras under rubriken 4.3.1 ”Forskning om läsförståelse och läsarter i de nationella proven och PISA”. I följande stycken uppmanas därför läsaren att läsa det avsnittet i uppsatsen för att se exakta referenser.

9.1 De nationella proven

De läsarter som Eva Nilson (2017) funnit ofta förekommande i de nationella proven mellan 1968 och 2011 är den faktiva läsarten och den teknisk-analytiska läsarten.

Den faktiva läsarten korrelerar inte rakt av mot någon av kategorierna i den här uppsatsen. Därför måste en annan indelning göras. En faktiv läsning handlar om att koppla texten till omvärlden. Bland de läsarter som används i den här uppsatsen kan de samhällsbaserade

läsarterna sägas ingå i en faktiv läsning. Dessutom går det att hävda att även vissa av de kognitivt baserade läsarterna bör kunna rymmas i den faktiva läsarten. Reflekterande och

självreflekterande läsning handlar nämligen om att koppla den lästa texten till tidigare

erfarenheter eller egna tankar. Därifrån är steget inte långt att koppla texten till den yttre världen, även om det så klart i teorin går att läsa reflekterande utan att koppla texten till omvärlden. 17 av uppgifterna innehåller någon av de ovan nämnda fyra läsarterna, vilket innebär 51,5 % av de uppgifter som undersökts i den här uppsatsen.

34 Den teknisk-analytiska läsarten korrelerar i stort sett mot de läsarter som i den här uppsatsen kallas analysbaserade läsarter. Slaget över alla tre kurser så förekommer dessa läsarter i 15 av 33 uppgifter, vilket är 45,4 % av alla uppgifter. Det är även en av de två kategorier som har en relativt framskjuten roll i uppgifter från alla tre kurserna.

Avslutningsvis kan det sägas att de båda läsarter som Nilson lyfter som extra viktiga i de nationella proven mellan 1968 och 2011 verkar vara centrala läsarter i den svenska

gymnasieundervisningen även idag. Båda läsartskategorierna innefattas var och en på ett eller annat sätt i ungefär hälften av alla uppgifter som undersökts. Med andra ord verkar det finnas tydliga beröringspunkter mellan den läsförståelse som konstruktörerna av de nationella proven sett som central genom åren och den läsförståelse som svenska gymnasielärare ser som central idag.

Michael Tengbergs undersökning av vilka läsarter som premierats i de nationella proven (i årskurs nio som sagt) visar större skillnader mot materialet i vår undersökning än vad Eva Nilsons material gjorde. Trots att Tengbergs undersökning riktar sig mot årskurs nio är den ändå viktig i sammanhanget. Detta eftersom både de nationella proven (och PISA) är två framträdande prov i skoldebatten, både i media och politiken. Dessa prov påverkar därigenom opinionen om hur god läsförståelseundervisning bör bedrivas och kan då även påverka gymnasielärare och deras syn på läsförståelse, även om de båda proven genomförs i årskurs nio.

Av de tre läsarter som Tengberg indelat sina resultat i har den näst vanligaste, att söka och inhämta information, 39,5 % av frågeutrymmet i hans undersökning. De innehållsbaserade läsarterna i vårt empiriska material korrelerar mot Tengbergs ovan nämnda läsart. Det är den klart vanligaste läsartskategorin i vår undersökning och förekommer på ett eller annat sätt i 24 av 33, eller 72,7 %, av uppgifterna. I den här jämförelsen ingår alla läsarter vilka klassificerats som innehållsbaserade, just för att vår uppfattning är att alla läsarter i kategorin behövs för att söka och inhämta information.

Den läsart som i Tengbergs undersökning visat sig fått störst utrymme är att sammanföra och tolka. Den utgör 48,7 % av uppgifterna. Det är en stor skillnad mot den här undersökningen. I uppgifterna som vi har undersökt innefattas tolkande läsning i 10 av 33 uppgifter, alltså 30,3 %.

35 Den läsart som förekommit minst i Tengbergs undersökning är att reflektera och utvärdera. Den förekommer i 11,8 % av uppgifterna. Precis som i Tengbergs undersökning är det också i vårt material den läsart som betonats minst, utifrån den indelning som Tengberg arbetat med i sin undersökning. I vårt material så förekommer reflekterande läsning eller självreflekterande läsning i 6 av 33 uppgifter vilket innebär 18,1 %. Det är med andra ord klart mindre förekommande än både sökläsning och tolkande läsning.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns både likheter och skillnader mellan Tengbergs undersökning och den här uppsatsens material. En likhet är att relativt sett så har läsarterna reflektera och utvärdera minst utrymme i både Tengbergs och vår undersökning. Två viktiga skillnader föreligger dock. För det första ligger det i Tengbergs undersökningsresultat ett större fokus på tolkande läsning i de nationella proven än vad det gör i vårt

undersökningsresultat. Det är den läsart som får störst utrymme enligt Tengbergs resultat medan den i vårt resultat inte ens är hälften så vanligt förekommande som den största. För det andra får sökläsning efter information det klart största utrymmet i vårt undersökningsresultat, mer än dubbelt så stort som den näst största läsarten i denna jämförelse (72,7 % kontra 30,3 %), samtidigt som sökläsning bara är den näst vanligaste i Tengbergs resultat.

9.2 PISA

PISA-testens läsförståelsedelar delas in i tre läsarter. Söka och inhämta information utgör 25 % av frågorna, reflektera och utvärdera utgör 25 % och slutligen utgör sammanföra och tolka 50 % av frågorna. Detta innebär att det föreligger stora skillnader mellan hur PISA lägger upp sina prov och de resultat som har sprungit ur den här undersökningen. Som sagt är söka och inhämta information den vanligaste läsartskategorin i den här undersökningen och förekommer i 72,7 % av uppgifterna. Tolkande läsning förekommer i 30,3 % av uppgifterna i det undersökta materialet och slutligen så förekommer läsarterna reflekterande läsning och självreflekterande läsning i 18,1 % av uppgifterna.

En iakttagelse värd att nämna är att den klart viktigaste läsarten i PISA-testerna, tolkande läsning, är den näst viktigaste i vårt material och mindre än hälften så stor som den viktigaste läsarten, söka och inhämta information. En vidare diskussion kring detta finns att läsa i nästkommande avsnitt.

36

Related documents