Texten som analyseras är en informerande brukstext. Denna text har en rekryterare använt som underlag när hen skulle skriva en ny rekryteringstext gällande parkeringsvakt (rekryteringstext parkeringsvakt, se bilaga 1). Hellspongs metod för att göra en läsbarhetsanalys har använts (2001, s 85-90).
Lässituationen
1. Texten riktar sig till presumtiva jobbsökare. Avslutad gymnasieutbildning är ett krav, liksom B- körkort samt arbetslivserfarenhet inom yrkesområdet som parkeringsvakt och/eller ha arbetat med personliga möten. Goda kunskaper i svenska i både tal och skrift önskas, men samtidigt vill arbetsgivaren gärna anställa personer som kan flera språk. Dessa två krav skulle kunna stå i motsättning till varandra (men det behöver inte vara på det viset).
Eftersom parkeringsvakt inte kan antas vara ett högstatusyrke och förkunskapskraven är ganska låga i jämförelse med många andra av kommunens yrken, är möjligheten stor att personer i sin tidiga yrkeskarriär och andraspråkstalare ser sin chans att kunna få ett jobb.
2. Läsmålet för målgruppen är att se om det är ett yrke som personen är kvalificerad för att söka och om det är intressanta arbetsuppgifter.
3. Läsarna möter texten på webben, förutsättningarna att ta till sig texten kan skilja sig mellan olika mottagare. Det kan vara så att läsaren inte har en egen dator och läser texten på biblioteket eller hos en vän. Om personen har bristfällig språklig kunskap, finns det stor risk att vännerna också har bristfällig språkkunskap. Alldeles oavsett vilken kategori jobbsökare det handlar om är det inte svårt att anta att det är mest intressant att läsa om arbetsuppgifterna och kvalifikationerna. Risk kan finnas att läsare hoppar över rubriken Om arbetsplatsen och går direkt till Arbetsuppgifter och Kvalifikationer.
Textens grafiska form
4. Endast ett stavfel kan hittas, statisk i stället för det som skulle vara korrekt här, statistik. Risk finns att personen som ska skriva om texten inte ser stavfelet. Detta var dessutom fallet denna gång, eftersom det krävdes tre genomläsningar innan felet upptäcktes. Interpunktionen är felfri. 5. Texten är lättläslig eftersom teckensnitt, grad på brödtext och rubriker är enligt förväntan. Det är
inte förvånande med tanke på att texten igår i ett standardiserat system som används av många offentliga myndigheter.
6. Textunderlaget i systemet (som texten är utskriven ifrån) innehåller 123 tecken inklusive blanksteg per rad, vilket är cirka dubbelt så mycket som de rekommenderade 55-65 tecken per rad. Det är förvånande eftersom det är ett standardiserat system. Dock är detta bättre (men inte tillräckligt bra) på Eskilstuna kommuns jobbsajt (där samma text publiceras automatiskt när den är klar). Där består en rad av 75 tecken inklusive blanksteg.
7. Blir texten svår för blicken att orientera sig i, därför att styckena blir för långa och tunga? Svaret på den frågan är ja. I denna text finns inga punktlistor som kan hjälpa läsaren att orientera sig. Texten innehåller en massa ostrukturerad information och långa stycken.
8. Det finns inga bilder som lättar upp texten. Eftersom syftet med texten är att locka personer att söka jobb är det synd att inte detta element används för att förstärka känslan för att detta är en attraktiv och intressant arbetsplats.
43
Textens språk
9. Texten innehåller flertalet svåra ord och begrepp: främjar, framkomligheten, felaktiga
fordonsuppställningar, utfärda (nämns två gånger), stannande, gatumark, färdas, beläggningen, tillgänglig, lokalkännedom, förekommande, lyhört, trafikrelaterade, till fots och genuint. Om man tittar på förmodade huvudmålgrupper för annonsen, unga som är på väg ut i arbetslivet och andraspråkstalare, kan man anta att flera av dessa ord och begrepp inte är särskilt kända för dessa målgrupper. Uttrycket: Felaktiga fordonsuppställningar skulle till exempel kunna bytas ut till felparkeringar. Det är ett enklare ord, som borde vara lättare att förstå och som dessutom är mindre byråkratiskt. Ordet genuint kan tänkas vara ett självklart ord för många svensktalande medelålders vuxna, men i ett ovetenskapligt test bland fyra ungdomar, var det bara en som kunde förklara ordets betydelse, för att ta ett exempel. Antalet långa ord är enligt LIX-uträkningen (se punkt 12) nästan 30 procent.
10. Det finns svårare meningar som till exempel: ”Du främjar trafiksäkerheten på stadens gator och ökar framkomligheten i trafiken genom att aktivt arbeta förebyggande mot felaktiga
fordonsuppställningar, vilket också innebär att utfärda parkeringsanmärkningar och kontrollavgifter”. Texten består av en mix med längre och kortare meningar och inga
bisatser/inskott, vilket är positivt. Ibland är meningarna lite väl långa och texten hade tjänat på att några av de långa meningarna hade delats upp i flera.
11. Textens läsbarhetsindex, LIX-värde är 43. Detta indikerar en medelsvår, normal tidningstext (40- 50 är index för en medelsvår, normal tidningstext). Antal meningar: 60, antal ord: 791, antal ord med fler än 6 tecken: 236, genomsnittlig meningslängd: 13,8 och andel långa ord: 29,84. 12. Rubrikerna är tydliga och hjälper läsarna att orientera sig i texten. Sambandsord används i hög
grad och är endast borttappat vid ett tillfälle, i meningen: ”Vi söker dig som trivs att möta människor” som istället borde ha varit: ”Vi söker dig som trivs med att möta människor”. Om man vill hjälpa andraspråkstalare att lättare ta till sig en text är sambandsord extra viktiga att använda, vilket framgår av Eskilstuna kommuns skrivhandledning (Eskilstuna kommun 2019). 13. Har texten en läsvänlig komposition? Rubrikerna hjälper läsarna att orientera sig i texten, vilket är
positivt. Dock skulle man kunna fundera på ordningen på rubrikerna. Varför kommer texten om arbetsplatsen först och inte texten om arbetsuppgifterna? Ett problem som kan identifieras är de långa textsjoken under varje rubrik. ”Man ser inte skogen för bara träd”, för att använda en talande metafor i sammanhanget.
14. Är texten överskådlig? Svaret på den frågan hänger ihop med det förra svaret. Punktlistor skulle ha varit mycket användbart i just detta fall, särskilt vid uppräkningar av kvalifikationer och
arbetsuppgifter. Då hade läsarna fått en stig genom texten och ett andrum som hade kunnat bidra till färre tankehopp och mindre belastning på minnet.
Textens innehåll
15. Kan innehållsmängden vålla problem för läsaren? Ja, det skulle den kunna. Upplevelsen är att avsändaren vill berätta allt och inte har kunnat sålla tillräckligt bland informationen. Det är särskilt påtagligt i texten som handlar om Eskilstuna kommun, en text som dessutom är ologiskt placerad under rubriken övrigt, tillsammans med annan information som rör hur ansökningarna tas emot och liknande. Den texten är längre än både informationen om arbetsuppgifter och kvalifikationer. 16. Innehållsstrukturen upplevs inte som helt logisk. Det intressantaste för läsaren bör komma först,
det vill säga informationen om arbetsuppgifter, följt av kvalifikationer. Därefter skulle
informationen om arbetsplatsen kunna passa och i det textavsnittet skulle man kunna inkludera informationen om arbetsgivaren och ta bort det från texten under övrigt. Det skulle kunna ge en mer logisk disposition.
17. Abstraktionsnivån är lämplig för läsbarheten. Den följer konventionen hur rekryteringsannonser skrivs. Detta är vad en läsare av rekryteringsannonser kan förvänta sig.
44 18. Några uppenbarliga luckor i tankegången kan inte identifieras i texterna, däremot kan en ologisk
disposition, bidra till sådana luckor. Risk finns att läsaren hoppar över den första texten som handlar om arbetsplatsen.
19. Texten har ett förväntat perspektiv för målgruppen, eftersom texten följer de konventioner som finns för rekryteringstexter.
Textens sociala ram
20. Den sociala ramen är enligt de konventioner som gäller för rekryteringstexter.
21. Läsanvisningar är inte något som hade passat eller hade kunnat tillföra något i denna kontext.
Sammanfattning
22. Läsbarheten för målgruppen kan variera. Läsbarhetsindex indikerar en medelsvår, normal tidningstext och man skulle därför kunna anta att de flesta kan ta till sig texten. Men om personerna tillhör en yngre generation eller är andraspråkstalare eller för personer med läs- och skrivsvårigheter kan det vara svårare, bland annat med tanke på att texten innehåller ett antal krångliga ord samt meningar. Det stora textdesignproblemet som har kunnat identifieras är onödigt långa textstycken som är belamrad med information. En sållning av information samt punktlistor hade kunnat bidra till att göra texten lättare att ta till sig, oavsett målgrupp.
23. Motivationen för att ta till sig en rekryteringstext kan antas vara hög, eftersom den som läser texten förmodligen är på jakt efter ett jobb. Men om texten är belamrad med information kan risk föreligga att informationen selekteras och det kanske inte är de perfekta kandidaterna som söker. Det kanske kommer in onödigt många ansökningar om texten inte är tillräckligt tydlig. Intressanta kandidater kanske slutar läsa och klickar sig vidare på webben.
24. Texten bör struktureras på ett bättre sätt för att läsaren ska få en så bra läsordning som möjligt. 25. Texten skulle kunna bli mer lättläst. Främst handlar det om att vara uppmärksam på ordval samt
ordlängd och att våga älska punktlistor, men utan att ”strössla” med punktlistorna. Vid
kvalifikationer och uppräkning av arbetsuppgifter skulle det till exempel vara utmärkt att använda punktlistor. Genom att använda de instruktioner som finns i Eskilstuna kommuns nya
skrivhandledning finns bra vägledning om hur man kan göra texter mer tillgängliga för bland annat andraspråkstalare. Risk finns att den gamla strukturen och krångliga ord följer med från detta underlag till den färdiga texten. Skribenterna behöver kläs på med kunskap kring skrivregler och bland annat tränas i att skriva punktlistor på ett korrekt sätt. De behöver också få en förståelse om vikten av att välja och välja bort information för att nå målet – att locka rätt kandidater att söka jobbet.
45