Är det lättare att arbeta i grupp eller ensam?

0 2 4 6 8 10 12 Grupp Ensam A n ta l e le v e r

Figur 8. Enkätsvar på frågan: ”Är det lättare att arbeta i grupp eller ensam?”.

Intervju med modersmålslärare

 Samarbetar modersmålsläraren med förberedelseklassläraren i alla matematiklektioner eller i bara vissa av dem?

Modersmålslärarna brukar finnas med på matematiklektionerna i förberedelseklassen och hjälper eleverna tillsammans med klassföreståndaren. Modersmålslärarna planerar, tillsammans med förberedelseklassläraren, matematiklektionerna för eleverna så att de kan utföra de tillsammans.

 Har skolan planerat in modersmålsläraren i förberedelseklassens matematikundervisning?

Skolan bestämmer den sammanlagda tiden som skall läggas på förberedelseklassen och modersmålsundervisningen i skolan, baserat på förberedelseklasslärarens krav. Förberedelseklassläraren bestämmer sedan vilka ämnen som modersmålsläraren skall hjälpa eleverna med. Resterande tid används till modersmålsundervisningen. Alla lärare är överens om att förberedelseklassen prioriteras i första hand eftersom eleverna i klassen behöver stöd i större grad. Modersmålslärarna säger att modersmålsundervisningen är frivillig men när föräldrarna anmäler barnet till den blir den obligatorisk.

 Hur använder modersmålsläraren elevernas modersmål i matematikundervisningen?

Modersmålsläraren förklarar för eleverna på modersmålet för att sedan förklara termerna på svenska.

Nyanlända elever som har välutvecklade modersmål kan få modersmålslärarens hjälp på modersmålet under matematiklektionerna. Det är väldigt viktigt för modersmålsläraren att finnas med i förberedelseklassen eftersom denne är ett viktigt stöd och länk mellan elev och förberedelseklasslärare, annars blir det jätte svårt utan både för läraren och för eleven utan detta stöd som modersmålsläraren kan bidra med. En annan modersmålslärarelärare påpekar att de får undervisningsplanen utav förberedelseklassläraren i förhand för att kunna planera hjälpen som de ska ge förberedelseklasseleverna under matematiklektionerna.

 Hur kan detta (att modersmålsläraren undervisar matematik på modersmålet)

påverka elevernas utveckling i matematik?

När eleverna undervisas på modersmålet får de en förståelse för matematikbegrepp, som de annars kan ha svårt för på svenska.

En lärare menar att eleverna som kan matematik sedan tidigare har inga problem med att förstå termerna på svenska. Problemet ligger hos eleverna som inte kan matematik överhuvudtaget. Dessa elever har ingen känsla för begreppen och kan inte ta till sig termerna vare sig på svenska eller på modersmålet. I dessa fall behövs en grundläggande matematikundervisning.

En annan lärare säger att de flesta förberedelseklasseleverna har kunskap, och det är bra. De behöver inte vänta med matematikundervisningen tills de lärt sig svenska. Detta förstärker elevernas självförtroende, och ger de känslan av att de kan något. En annan modersmålslärare tycker att förberedelseklasseleverna utvecklas beroende på hur mycket de engagerar sig i ämnet. I andra hand beror det på hur duktiga de är.

 Hur gör du för att lära eleverna dem svenska termerna om de först lär sig dem

på modersmålet?

Om eleven lär sig termerna på sitt modersmål blir det väldigt lätt för honom/henne att lära sig dem på svenska. Eleven skriver ner termerna på svenska och på modersmålet och på så sätt lär hon/han sig termerna på båda språken.

En lärare påpekade att det finns mycket gemensamt mellan det matematiska språket i olika länder, det vill säga tecken osv. Därför är det inte svårt att förstå innebörden av ett tecken och eleven behöver bara lära sig själva ordet för ett tecken.

 Finns det speciella läromedel inom matematik för nyanlända elever? Vilka är

dessa läromedel och hur ser de ut?

Det finns många olika material och böcker för eleverna i förberedelseklassen. Böckerna som används i förberedelseklassen tar hjälp av illustrationer för att förklara och beskriva problem och textuppgifter. Varje textuppgift har en bild som kan förklara frågan ytterligare. Exempel på sådana böcker är Mattegruvan som är i första hand avsedd för elever i förberedelseklassen och för grupper där eleverna befinner sig på olika nivåer av ålder, färdighet i svenska språket samt skolbakgrund. Andra böcker är Alfa, Alma och Matte Direkt Borgen.

Det finns även läromedel såsom olika pedagogiska spel, olika kort som hjälper eleverna att förstå begrepp samt andra enkla läromedel som hjälper förberedelseklasseleverna att förstå matematik. Man lägger även stor vikt på att lära eleverna de olika SI-enheterna. Andra viktiga punkter är att lära ut tid. Här används en hel del analoga klockor som eleverna kan leka med och försöka förstå innebörden av tid och hur man mäter den.

Men modersmålslärarna tycker att det skiljer sig från skola till skola. Vissa skolor satsar mer på att hämta in anpassat material för förberedelseklassen men andra skolor gör inte det i lika stor utsträckning.

 Är det viktigt att uppgifterna som eleverna arbetar med på något sätt är

kontextbundna? Det vill säga har något med elevernas tidigare erfarenheter.

I början är det viktigt att uppgifterna som eleverna arbetar med har anknytning till tidigare erfarenheter. På detta vis blir det mycket begripligare för eleverna att förstå innebörden med uppgifterna. Ett exempel är om man frågar en nyanländ elev från Mellanöstern hur många veckor det finns på ett år. Eleven kommer inte att förstå frågan eftersom det inte finns någon veckoindelning inom den delen av världen. Det finns bara dag- och månadsindelning. Ett okänt ord i en uppgift kan göra hela uppgiften obegriplig eftersom eleven inte kan veta vilken funktion den skall uppfylla. En av modersmålslärarna gav ett exempel: Om det står torsk istället för fisk kommer eleven inte att förstå innebörden och kommer på så sätt att tappa greppet om uppgiften.

 Hur kan läraren veta vad de nyanlända eleverna kan och saknar inom

matematik? Exempel på hur läraren gör!

En av lärarna använder hemlandets metoder för att få en idé om hur mycket eleven har studerat matematik där. En annan modersmålslärare säger att det finns tester som eleverna får göra. En av testerna består av 50 frågor. Eleverna behöver inte besvara alla frågor utan endast de frågor de kan svara på. Genom detta test kan man se elevernas nivåer och brister i matematik.

 Vilken kompetens behöver modersmålsläraren för att lära ut matematik till

nyanlända elever?

En av modersmålslärarna tycker att de behöver grundläggande matematikbegrepp och didaktisk kunskap. Dessutom behöver de lära sig metoder för att kunna undervisa matematik eller hjälpa till i matematikundervisningen.

En annan lärare tar kurser i matematikundervisning genom modersmålsenheten. Detta görs ofta med kurser på lärarhögskolan.

De flesta modersmålslärarna påpekar att en modersmålslärare måste vara bra på både modersmålet och svenskan för att delta i matematikundervisningen annars fungerar det inte.

En av de intervjuade modersmålslärare antydde att modersmålslärare som inte behärskar svenskan bra jobbar oftast med yngre elever.

 Känner de nyanlända eleverna att de kan plugga och förstå matematiken bättre i

en tvåspråkig matematikundervisning?

De intervjuade modersmålslärarna är ense om de nyanlända eleverna förstår matematiken bättre i en tvåspråkig undervisning.

Modersmålsläraren kan utföra en tvåspråkig undervisning i matematik som är väldigt givande eftersom det är ett bra sätt för nyanlända elever att utveckla svenskan och matematiken samtidigt. Denna tvåspråkiga undervisning är, enligt lärarna, lättare att utföra samt roligare eftersom eleverna förstår matematikundervisningen och på så sätt får lärarna respons för sin undervisning.

Diskussion

Hur upplever elever i förberedelseklasser undervisningen, speciellt i matematik?

De 20 tillfrågade eleverna i förberedelseklassen har varit i Sverige mellan 11 månader och 3 år. Och i princip alla elever, förutom en, tycker att de trivs mycket bra i klassen. Det kan bero på sättet som undervisningen sker på i förberedelseklassen. Oftast skiljer det sig en del från hemlandet och eleverna känner mer motivation till att studera. De flesta eleverna är överens om att matematik är ett lättare ämne att studera i förberedelseklassen än ämnet svenska. Elevernas uppfattning om svårighetsgraden av matematikämnet jämfört med svenskan kan bero på tiden de bott i Sverige och haft svenskundervisning.

På frågan om vad som är svårast med matematiken svarade största delen av eleverna att problemen ligger just i textuppgifterna. Enligt min uppfattning är det helt normalt att förberedelseklasseleverna har problem med textuppgifterna eftersom de fortfarande utvecklar sitt svenska språk. Dessutom tycker de flesta eleverna att matematiken blir mycket mer begripligare på det egna modersmålet. Detta bekräftar Eva Noréns (2006) slutsatser om att tvåspråkligheten är ett sätt för två- och flerspråkiga elever att lära sig mer och lyckas bättre i matematiken. När eleverna använder modersmålet för lärande stärker det deras tilltro till sin egen förmåga i matematik och på så sätt lyckas de bättre i fortsatta studier (Norén 2006). Nästan alla elever tror att de kommer att få godkänt betyg i matematik. Resterande elever tror att de inte kommer att klara sig eller är inte säkra på hur det kommer att gå. Detta visar att de flesta eleverna är självsäkra och har förtroende för sina kunskaper inom matematiken.

Vilka svårigheter möter nya, utländska elever vad gäller matematikundervisning i förberedelseklassen?

Enligt förberedelseklasslärarna är en gemensam faktor som kan leda till svårigheter i matematikinlärning för förberedelseklasselever en tidigare bristande skolgång. Om eleverna inte fått den matematikundervisning de borde ha haft i hemlandet kan eleverna ha det extra svårt när de börjar sin undervisning i Sverige. Deras kunskaper är med andra ord otillräckliga i förhållande till deras ålder.

En annan orsak som leder till svårigheter är att eleverna är inom olika åldersgrupper och är på olika skeden av sin utbildning. Förberedelseklasslärarna försöker därför anpassa valet av läroboken efter varje individs behov. Varje elev är unik med särskilda behov och på så sätt blir det svårare att hitta böcker som ska passa varje elev. Därför kan ett felaktigt val av litteratur försvåra undervisningen för lärarna och förståelsen från elevernas sida (Löwing & Kilborn 2002).

I förberedelseklasserna försöker man använda speciella böcker som illustrerar matematikfrågorna för att förklara de bättre. Nyanlända elever som har dålig kunskap i svenska språket får mycket hjälp utav dessa illustrationer. Dessutom använder man speciella läromedel i förberedelseklassen för att förmedla matematik till nyanlända elever som haft en dålig matematikutbildning eller ingen alls. Det handlar om till exempel olika pedagogiska spel, kort som förklarar innebörden av multiplikation och division. Korten används också för att eleverna ska sortera numren i rätt nummerordning. Andra läromedel som används är olika mätmetoder för att lära sig SI-enheterna (Vad mäter man i kilogram? Vad mäter man i liter) och innebörden av bland annat längd, vikt och volym.

Elevernas svårigheter inom matematik kan minskas om föräldrarna hjälper barnen att förstå den. Föräldrarna vill sitt barns bästa och ett etablerat samarbete mellan skola och föräldrar kan ge eleverna ett mycket värdefullt stöd (Olgaç 1995).

Eleverna ska i första hand lära sig svenska i förberedelseklassen men matematikundervisningen behöver inte lida på grund av kunskapsbristen i det svenska språket. Under tiden då det svenska språket inte är tillräckligt kan eleverna utveckla sig inom andra ämnen, såsom matematik, genom till exempel sitt modersmål. Svårigheterna ligger främst i att eleverna inte kan ta till sig ny information och fakta på ett främmande språk (Rönnberg & Rönnberg 2001). Eleverna får inte endast kämpa med matematiken utan måste försöka förstå språket samtidigt. De handskas med två okända storheter när de ska lära sig matematik på ett andraspråk som de inte behärskar. De kommer att ha svårt att förstå matematikundervisningens innehåll och kommunikationen blir sämre (Thomas & Collier enl. Rönnberg & Rönnberg 2001). En lösning vore t.ex. att använda elevernas modersmål för kunskapsinhämtning. Undersökningar visar att elever som använder sitt modersmål för kunskapsinhämtning klarar sig bättre än andra som inte gör det (Hyltenstam 1996). Dessutom

är mycket mer givande för nyanlända elever än en undervisning som sker endast på andraspråket, det vill säga svenskan (Rönnberg & Rönnberg 2001). På så sätt kommer de nyanlända eleverna att utveckla det svenska språket samtidigt som de undervisas i matematik. Matematiken öppnar dörren till det svenska språket, det är alltså en genväg för att lära sig det svenska språket, och inte tvärtom (Olgaç 1995, Setati 2005). En annan faktor man får tänka på när man undervisar nyanlända elever är att de faktiskt tänker bättre på sitt modersmål och har därför lättare för att förstå innehållet (Engdahl & Josephson enl. Norén 2006).

Hur ser lärare på undervisningen i förberedelseklasser, speciellt i matematik?

Alla tillfrågade förberedelseklasslärare tycker att eleverna verkar mottagliga för deras pedagogiska tillvägagångssätt. Även föräldrarnas akademiska bakgrund är en faktor som kan styrka elevers kunskaper. Matematiken är ett universellt språk; oavsett varifrån man kommer är det samma lagar som gäller (Olgaç 1995). Föräldrarna kan alltså hjälpa sina barn med matematiken men eftersom de inte behärskar svenskan lika bra får eleverna mindre hjälp inom det ämnet. Men det är en stor fördel om föräldrarna behärskar det svenska språket för att kunna hjälpa eleverna med matematikinlärningen. Ungefär hälften av eleverna får hjälp med matematiken hemma, troligen visar detta att föräldrarna hjälper sina barn så länge de har en bas i ämnet i fråga. Och ett förhållande mellan skolan och föräldrarna är på så sätt viktigt för elevernas utveckling (Olgaç 1995).

En viktig poäng är att lärarna är för få; det är alltför många elever per lärare. Eleverna får inte den hjälp dem egentligen bör få för att kunna klara av skolan. Därför behövs det fler lärare för att eleverna skall få undervisningen dem är berättigade till.

En annan faktor som försvårar undervisningen i förberedelseklassen är när man sätter in alla elever, oavsett ålder eller kunskapsnivå, i samma klass. Det gäller alltså att se till att elever får den utbildning de bör ha istället för att alla elever ska hamna i samma klass. Om detta inte sker kan alltså en del av eleverna få en dålig eller felaktig utbildning.

Jag kunde observera ett system som utnyttjades i en av skolorna som deltog i undersökningen som går ut på att förberedelseklasseleverna avancerar uppåt ju bättre man blir. Förberedelseklassen är alltså uppdelad i tre nivåer:

 Nivå ett: Grundnivån som alla nyanlända elever får börja på.

 Nivå två: Mellannivån är steget efter grundnivån. Där finns eleverna som är tillräckligt duktiga för att flyttas från nivå ett till två.

 Nivå tre: Högsta nivå där eleven flyttas till från andra nivån.

Från nivå tre, högsta nivån, kan eleven avancera till en ordinarie klass (vanlig klass, ej förberedande). Är det så att eleven är bra i matematik men sämre i svenska kan eleven fortfarande studera matematik med den ordinarie klassen, men han/hon måste studera svenska i förberedelseklassen, vid nivån som behövs.

Detta system skulle kunna lösa problemen med att alla elever, oavsett ålder eller kunskapsnivå, återfinns inom samma grupp. Däremot krävs det fler lärare som kan arbeta med eleverna inom förberedelseklassen.

Vad är modersmålslärarens roll i matematikundervisningen i förberedelseklassen?

Alla tillfrågade förberedelseklasslärare tycker att det skulle gå bra att använda modersmålslärare i matematikundervisningen. Därför brukar modersmålslärare finnas med på matematiklektionerna och hjälper eleverna, tillsamman med förberedelseklassläraren. Det är viktigt att modersmålsläraren, som klassen har kontakt med, har ett bra samarbete med förberedelseklassläraren. Det är också viktigt modersmålsläraren och förberedelseklassläraren håller lektioner tillsammans (Olgaç 1995).

Majoriteten av eleverna själva tycker att de förstår matematiken lättare på sitt eget språk. Förberedelseklasslärarna anser att eleverna har bristande svenska kunskaper för att kunna lära sig matematik. Det är alltså svårt för eleverna att ta till sig matematiken på ett andraspråk som eleverna inte behärskar lika bra som modersmålet. Enligt modersmålslärarna är det viktigt att finnas med i matematiklektionerna eftersom ett bra stöd för de nyanlända eleverna är en modersmålslärare som kan fungera som en länk mellan läraren och eleven. Vidare menar de

är bästa lösningen för nyanlända elever att utveckla svenskan och matematiken samtidigt. Därför är det är viktigt att eleverna förstår att både modersmålet och svenska språket är viktiga för deras matematiska utveckling. Här spelar modersmålsläraren lika stor roll som förberedelseklassläraren i undervisningen (Linde & Stolt 1994). En lösning är alltså att låta eleverna undervisas på det egna modersmålet som enligt Olgaç (1995) och Setati (2005) kommer att leda till att eleverna lär sig uttrycken på svenska och därmed lär sig andraspråket genom matematiken. Eleverna känner sig tryggare när de vet och förstår vad som undervisas och kan därmed lyckas bättre i matematiken (Norén 2006). Modersmålsläraren förmedlar undervisningen på ett sätt som eleverna lättare kan förstå samtidigt som denna kan lära eleverna nya svenska termer.

Förberedelseklasslärarna menar att en modersmålslärare som har bra kunskaper i det svenska språket samt matematikkunskaper är en mycket bra resurs i matematikundervisningen i förberedelseklassen för eleverna med samma modersmål. Modersmålsläraren blir på detta sätt en hjälpande hand för både elever och förberedelseklasslärare. Både förberedelseklasslärare och modersmålslärare är överens om att modersmålsläraren ska ha bra didaktiska kunskaper. Modersmålsläraren skall därför försöka utveckla sig genom att ta kurser i didaktik, svenska samt matematik. Det är av yttersta vikt att modersmålsläraren behärskar alla dessa områden om denne skall hjälpa förberedelseklasseleverna utvecklas inom matematik och svenska.