Göran Samuelsson
Inledning
I framväxt av vårt digitala samhälle där allt fler vitala samhällssektorer har blivit allt mer informationstäta och informationsberoende har det blivit alltmer viktigt med forskning kring det som idag utgör en helt livsviktig del av alla verksamheter – informationen. Ett rimligt antagande är att ett informationssamhälle bör ha en strategi för den långsiktiga informations-försörjningen och därmed det framtida användande. Detta gäller alla samhällssektor men det här avsnittet understryker vikten av detta sker inom området - geodata. Arbetet med att mer långsiktigt bevara digital geodata befinner sig fortfarande i sin linda. Vi har i Sverige inget påtagligt arbete kring dessa frågor.
Det är först när vi betraktar informationen ur ett helhetsperspektiv - från informationens tillkomst till ett framtid användande – som kan vi nå en verklig effektiv och uthållig informationshantering/förvaltning. Allt bevarande måste utgå från verksamheten och alltid beakta det framtida nyttjandet av informationen. Bevara kan sägas vara ett annat ord för ett framtida nyttjande. Inom geodataområdet har man sedan 1950-talet arbetat fram internationella standarder som idag gör det möjligt att utbyta geodata. I Sverige har man under de senaste 20 åren intensifierat arbetet och utvecklat gemensamma affärskoncept, informationsmodeller, objekt och format för överföring av geodata (Stanli-metoden)199.
Sverige har idag en nationell geodatastrategi, som är tänkt att förstärka och underlätta samarbetet inom geodataområdet.200 Strategin omfattar även genomförandet av EG- direktivet infrastruktur för geodata (Inspire), som är ett samarbete inom Europa för att utveckla harmoniserade nationella geodata. Direktivet antogs 2007 med målet att skapa en europeisk infrastruktur för geografiska data. Den förväntas vara fullt genomförda 2019. Även om diskussioner och projekt som syftar till en harmoniserad hantering av geodata har pågått och pågår både på nationell och internationell nivå, brottas alla verksamheter inom alla samhällsområden med frågan om en långsiktig strategi för en uthållig informationsförsörjning över tid.
Sverige har på nationell nivå ett unikt kartmaterial med långa tidsserier som gör det möjligt att följa det svenska samhällets utveckling i detalj från 1630-talet och framåt i 40-åriga intervall (ungefär). Sedan 1970-talet har geodata produktionen blivit alltmer digital och sedan länge finns inget organiserat bevarande på papper och än mindre i digital form. Det gör det mycket angeläget att snarast skapa gemensamma och formaliserade verktyg och
199 http://e2.relationbrand.com/stanli/_Nyhetsbrev-Nyhetsbrev_Nr_7_Oktober_2004/mail.html 200 https://www.geodata.se/upload/dokument/strategi/geodatastrategi_2012.pdf
system för att fortsätta möjligheterna att kunna analysera förändringar i landskapet och samhällslivet för ett bättre och uthålligare Sverige. För att kunna ta sig fram med hög fart måste ett samhälle hela tiden hålla ett öga på backspegeln för att på bästa sätt avläsa den vägsträcka som ligger framför oss. Det finns idag flera områden som behöver tillgång till geodata över tid (ett begrepp som kan omfatta allt från sekunder till evigheten) inte minst inom miljöområdet.
Det finns också ett behovet av forskning kring geodata och arkivering. CEDIF har deltagit i det europiska initiativet kring geodata och arkivering via EuroSDR.201 I det här avsnittet har vi också tittat närmare på det arbete som har eller kommer att göras i projektet E-ARK där bevarande av geodata är ett viktigt inslag.202 En av de deltagarna i projekt E-ARK för geodata området är det danska riksarkiv som är en av de institutioner som har arbetat mest med att ta fram riktlinjer för bevarande av geodata.203
Problem
Om vi lämnar den inter/nationella arenan och fokuserar på vad som händer lokalt t.ex i en svensk kommun, så ser vi att idag handlar det om en omfattande hantering av geodata i många verksamheter som både producerar och förvaltar information som kan klassas som geodata. Det handlar om rena geodatabaser som nyttjas i samband med alla typer av planering – inom central förvaltning, energi, miljö, samhällsbyggnad, skola, omsorg m.m. Alla verksamheter som hanterar lägesbunden infrastruktur eller sköter service och omsorg inom t.ex. en kommunens område behöver tillgång till geodata. Men många förvaltningar producerar också mängder av data som idag ofta stannar kvar i de enskilda förvaltningarna och hanteras av olika typer av verksamhetssystem. Det innebär att geodata kan ha olika kvalitéer och utformning.
Eftersom de tekniska förvaltningarna/funktionerna i en kommun tidigt har tagit till sig de digitala verktygen har handläggning ofta varit digital i årtionden men de formella beslutsdokumenten har skrivits ut och lagts som pappersdokument i arkiven. Sedan några år har dock en del kommuner också byggt ut funktionaliteten med e-arkiv möjligheter. Då ofta kopplade till enskilda verksamhetssystem. Eftersom få kommuner har skapat centrala e-arkivlösningar innebär att det finns risk för att kommunerna på sikt får stora interoperabilitets problem och svårigheter att skapa enhetliga och fullständiga möjligheter till analys och planering med hjälp av den information som kommunen i sin helhet
201 16 olika principerna Long-term sustainability of spatial data infrastructures: a metadata framework and principles of geo-archiving
http://play.miun.se:8080/wayback/20140621003003/http://www.miun.se/Global/Forskning/Center%20och%20institut/C EDIF/Geodata/GeoPres_IPRES_CR.pdf
202 http://www.eark-project.com/
förfogar över. I en tidigare studie har vi belyst de problemområden som kommunerna anser vara de mest angelägna att hantera relaterat till geodata :
Saknad av övergripande samordning – fragmenterat och otillgänglig information som försvårar alla former av samlad analys.
Brist på tillförlitliga metadata och “arbetsdatabaser” som ibland kan skapa
osäkerhet och ibland rättsosäkra situationer när man inte har synkat informationen på papper och det digitala material.
Brist på strategier kring det långsiktiga bevarande. De växande volymer av geodata kräver genomtänkta beslut kring vilken data som ska bevaras och hur det bör bevaras.
Avsaknad av riktlinjer för vilka informationsobjekt /lager som skall, bör eller kan bevaras - förslag till urval och prioriteringar kopplas också till framtagning av FGS:er i Riksarkivets regi.
Bristande informationsmodeller som inbegriper även bevarande aspekterna (och informationssäkerhets-aspekterna) inom geodataområdet.
Avsaknad av lämpligt format för den långsiktiga informationsförsörjningen. Bristen på övergripande strategier när det gäller det långsiktiga bevarandet av geodata kan få konsekvenser som direkt kommer påverka medborgarnas rätt till information på sikt. Det motverkar också de investeringar som för närvarande görs generellt kring digitalisering av svensk e-förvaltning. Geodata är en viktig pusselbit i förvaltningens vardag om den delen inte blir bevarande på tillfredsställande sätt kommer även andra informationsmängder att påverkas.