10 Slutsatser och förslag
10.2 Långsiktiga frågor
Långsiktiga frågor behöver adresseras för att förebygga "kunskapsskillnader" både inom bransch och mellan skola och bransch, effektivisera tillämpning av ny teknik/kunskap i arbetet samt styra/kvalitetssäkra likvärdiga läranderesultat efter yrkesutbildning (och andra utbildningar).
• APL – utveckla och stötta (till exempel så att de som tillhandahåller APL får utbildning/stöd inom aktuella kunskapsområden/tillämpningar) samt att skolan prioriterar/organiserar så att läraren ägnar mer tid för kontakter med handledare och elevens arbetsplats.
• Läromedelskoncept – samordning, renodla "statisk" kunskap och komplettera med lärarhandledning och övningsuppgifter där aktuell kunskap inhämtas.
• Styrdokument/ämnesplaner – färre enskilda ämnen/kurser, mer integrerad/tillämpad kunskap och fler timmar praktisk kunskap (där teori och "processkunskap"
integreras).
• Förkunskaper från grundskolan som säkerställer elevernas grundläggande förståelse för teknik, försörjningsystem och hur digitalisering och informationsteknologi fungerar och processas samt att eleverna känner till aktuell programvara och kan använda den (grundläggande tillämpning).
Referenser
Berggren B, Brohn C_E, Nilsson G, Söderström H, Ström P, Beltrami S (2018)
Digitaliseringslyftet – Steg 1 för installatörer. Installationsföretagen, Skanska, SBUF projekt nr 13451.
BIM Alliance (2014) Riktlinjer BIM i projekt. CITB (2018) Unlocking constructions digital future
Ehrenberg N, Njor Nielsen M, Vogel B, Spikol D, Persson M (2017) Kunskapsbaserad teknik för kompetensutveckling i byggsektorn. Sveriges Byggindustrier.
EU (2006) Europaparlamentets och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande. (2006/962/EG)
Hadorn J (2018) Digital ritningshantering i byggproduktion. Examensarbete Lunds universitet
Installationsföretagen (2014) BIM-MANUAL FÖR INSTALLATIONER. SBUF projekt nr 12700
Johansson M, Roupé M (2018) Etapp II: Virtuell produktionsmodell i skala 1:1 på
byggarbetsplatsen - för tillverkande av produktionsanpassade vyer. Chalmers Tekniska Högskola & SBUF projekt nr 13423.
Lindström B (2012) Kunskap i en digitaliserad värld. Pedagogiska magasinet.
Niklasson E, Nilsson O (2019) Utvecklingen av digitalisering i byggproduktion.
Examensarbete Malmö universitet.
Nyman T, Eklund J, Larsson I, Rose L (2016) Utvärdering av BuildSafe. KTH & SBUF.
Regeringen (2019) Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet.
Regeringskansliet (2017) Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument. Promemoria.
Rooke G, Hanisch L (2019) Presentation utbildningens syfte, skolans ansvar,
digitalisering. Referensgruppsmöte 2019-09-03. Undervisningsråd, Skolverket.
Roupé M, Viklund-Tallgren M, Johansson M, Andersson R (2014) Virtuell
produktionsplanering BIM för installatörer. Chalmers Tekniska Högskola, Peab &
SBUF
Skolverket (2018) TALIS 2018 - En studie om lärares och rektorers arbete i grund- och gymnasieskolan - Delrapport 1. Rapport 481.
Skolverket (2019a) Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Skolverket (2019b) Skolenkäten våren 2019 – Resultatredovisning.
Sveriges byggindustrier (2018) Faktisk innovation i bygg-och anläggningsbranschen. Tele2 (2019) Data om data 2019 – en rapport om företags mobilanvändning.
Trafikverket (2018) Visualisering av 3D-data – Sammanslagning av GPR, flygburen och mobil laserskanning. Rapport 8B.
BILAGA 1 – Grundläggande kunskaper i yrkesutbildningen
Exempel på viktiga kunskaper för olika digitala tillämpningar
Digital kompetens för tillämpning av BIM
Att tillämpa BIM som yrkesarbetare innebär att kunna navigera och tolka ritningar och 3D- modeller via datorskärm eller surfplatta. Ofta används särskilda program så kallade BIM Viewers.
Förutom digital erfarenhet och förmåga att hantera mjukvarans användargränssnitt bedöms flera grundläggande kunskapsområden för yrkena behöva säkerställas.
Förslag till kunskapsområden för yrkesutbildningen: • Yrkets grunder och tillämpning.
Förstå den egna rollen i kedjan
• Grundläggande kunskaper och vana inom datorer/IT.
• Kunskap om ritningar (processen, helheten, ritningars status). • Ritningsläsning för yrket.
• Ritningsskalor, mått och måttenheter.
• Kunskap om BIM (processen, strukturer, information). • Tolkning av 3D-modeller för yrket.
Viktigt för yrkesarbetare att förstå helheten alla delar i ett bygg- eller installationssystem och vad som krävs av varje del för ett bra resultat och funktion. Detta blir tydligt för installatörer där de ansvarar för funktionen och BIM-modeller används som underlag för samordning av olika ansvarsområden.
Ett viktigt område är också arbetsmiljön. Digitala hjälpmedel kan användas för såväl träning/simulering av känsliga arbetsmoment i VR eller AR. Det finns också olika
hjälpmedel som underlättar rapportering av risker och incidenter, erfarenhetsåterföring och förbättringsarbete inom arbetsmiljöområdet.
Digital kompetens för maskinstyrning
Digitala system för maskinstyrning tillämpas i allt större omfattning vid användning av anläggningsmaskiner. I framtiden kan det komma att omfatta flera arbetsmaskiner och bli allt mer automatiserat.
Det är ett önskemål från anläggningsbranschens sida att maskinförarelever ska lära sig hantera digitala styrsystem och Positioneringssystem för entreprenadmaskiner och GPS. För att manövrera maskinerna och använda automatiken på ett effektivt och säkert sätt är de grundläggande kunskaperna för yrket viktiga.
Maskinstyrningssystem baseras på datorenhet och skärm, programvara och digitala terrängmodeller samt positioneringssystem. Kunskaper om mätteknik, positionering, avläsning och justeringar krävs samt grundläggande kunskaper inom anläggningsarbete och maskinföraryrken.
Exempel på grundläggande kunskaper: • ritningsläsning • mätteknik, positioneringsteknik • utsättning • jordartskännedom • säker schakt
Den teknologiska utveckling på maskinsidan har också inneburit att rollen som maskinförare inte innebär lika mycket eget servicearbete som förr utan i större grad felsökning och kontakter med leverantörernas support.
Maskinernas mekaniska arbete och kopplade verktyg är samma som tidigare medan elektroniken är mer avancerad. Maskinföraren kan själv utföra enklare åtgärder och underhåll av maskin. I dagens system finns bättre möjlighet att digitalt följa upp daglig tillsyn, körtid och serviceintervall.
Digital kompetens för kvalitetskontroll i arbetet
Med kvalitetskontroll avses främst fortlöpande kontroll av det egna arbetet och anslutande arbeten. Inom installationsbranschen genomför provningar av färdiga system vilket också är en form av egenkontroll som dokumenteras.
• Kunskap om kvalitetskontroller bör omfatta förståelse för syftet med och den juridiska innebörden av att dokumentera och rapportera korrekta utföranden, dolda utföranden respektive avvikelser.
• Kunskap om kvalitetskontroll kan förutom dokumentation av arbetet och
verifiering av utförda moment vara att upprätta en uppdragsspecifik kontrollplan, med kontrollpunkter och mätbara kriterier baserat på bygghandlingar,
montageanvisningar och aktuella standarder.
Exempel på grundläggande kompetens för tillämpning av kvalitetskontroll: • Förstå innebörden och syftet av kontroller
• Förstå systemtänket
• Förstå kravställande och mot vad det ska kontrolleras mot.
Digital kompetens för inköp och avrop av byggprodukter och material
Vad bör eleverna kunna, känna till respektive förstå: • Processen, materialhantering, säkerhet (kunna).
Förutsättningar att träna på att tillämpa materialhantering både utan och med digitalt stöd, i skolan och under APL respektive färdigutbildningen bör diskuteras.
När yrkesarbetare ansvara för inköp eller avrop av byggprodukter och material behöver de ta beslut om eller hantera färdig information om vad som ska köpas och kvantiteter. För att ta egna beslut om produkt- och materialval och söka lämplig produkt behövs
skilja på saklig information och försäljningsretorik.
Digital tillämpning vid inköp kan vara användning av webbformulär eller appar för beställning via leverantör. Detta kräver viss vana av webb-beställningar och även förmåga att bedöma utföra en korrekt beställning, rätt kvantitet osv. Ett vanligt webb-formulär för beställning har många erfarenhet av att använda medan appar som utvecklats och är kopplade till arbetsgivares affärssystem kan ha olika användargränssnitt och kräva andra inmatningar t.ex. om uppdraget/projektet även om funktionaliteten är samma som för webbformulär.
Grundläggande kunskaper för inköp och avrop kan vara: • hitta materialspecifikationer i bygghandlingarna, • ta ut mått och räkna ut mängder från ritning, • mätning på plats,
• förstå samband mellan måttenheter, volym och densitet,
• mängdning, t.ex. med papper och penna samt använda digital kalkylator, • kunna utföra överslagsräkning, rimlighetsbedömning samt lägga på rimliga
marginaler för tillskärning och spill,
• yrkesmatematik, bl.a. enheter och enhetsomvandling, överslagsräkning, vikt och densitet, räkna på lyft etc. samt
• logistik inklusive mottagningskontroll och säkerhet vid transport, lyft och upplag på arbetsplatsen.
Digital kompetens för användning av internet
Användning av internet kan omfatta både sökning av information, nedladdningar och att skicka information via plattformar, formulär, webbtjänster, registreringar.
Vid användning av internet relaterat till arbetet är det viktigt att kunna analysera och värdera information för att avgöra informationens tillämpbarhet. Källkritik är en del av detta som bland annat lärs ut i grundskolan.
Grundläggande förståelse för hur internet fungerar, hur informationen skickas, lagras samt lagstiftning, säkerhet osv. ska läras ut i grundskolan.
Rättsliga förutsättningar vid användning av internet för att både hämta och lämna
information kan vara bl.a. upphovsrätt, integritet/GDPR, säkerhet och entreprenadjuridik.
Kunskaper som grundläggs i grundskolan
Kunskaper som grundläggs i grundskolan behöver sannolikt byggas på med:
• hantering av generell information om och för branschen, teknik och material, • användning av branschspecifik information och
• information som används för tillämpning i yrkesutövandet. Exempel på internetbaserade informationskällor för yrkesarbetare:
• webbtjänster för bransch och yrke, • databaser för branschen,
• produktinformation, • montageanvisningar,
• branschorganisationer hemsidor, • branschstandarder och
• webbformulär eller blanketter för att anmäla eller rapportera något till arbetsgivare eller myndighet.
Kunskap att använda söktjänster kan vara att hitta: • adresser till jobb,
• blanketter och formulär,
• material-, produktinformation och dokumentation samt • montageanvisningar.
Källkritik för yrkesarbetare kan omfatta bedömning av webbplatsers relevans för
ändamålet, dvs. hur informationen ska användas, och tolkning av information på generellt trovärdiga webbplatser t.ex. leverantörers hemsidor.
• Särskilja marknadsargument i generella texter på hemsidor, i säljbroschyrer och t.o.m. i "handböcker" från fakta och saklig information kring en produkt.
• Hitta var på sina hemsidor leverantörerna publicerat manualer, och annan relevant informationen för yrkesutövandet.
• Hitta information om webbplatser och informationstjänster, t.ex. ansvarsfriskrivningar och hur innehåller är avsett att användas.
I yrkesutbildningen kan ofta kunskap hämtas från leverantörer om förmåga finnas att tolka innehållet utifrån vad som är produktspecifikt respektive allmänt tillämpbart.
BILAGA 2 – Deltagare i projektets styrgrupp, referensgrupp och
referensgruppsmöten
Följande personer har medverkat i projektets styrgrupp, referensgrupp samt vid referensgruppsmöten:
Jonas Andersson ETG
Niclas Andersson Malmö universitet Annika Brännmark Plåt- och ventföretagen Daniel Carnegård Brinellgymnasiet Magnus Ekeljung Seko
Jimmy Forsberg Skanska
Charlotte Fryklund VVS yrkesnämnd Leena Haabma Hintze Mobilkranföreningen
Richard Hagert Anders Ljungstedts gymnasium Siri Hallberg Björklund Sveriges Byggindustrier
Lars Hanisch Skolverket Rolf Hedlycke Seko
Olof Jacobsson Maskinentreprenörerna Maria Johansson Malmö universitet Torbjörn Johansson VVSYN
Ingemar Klaesson BYN Anna Klöble Liber Anders Larsson Byggnads Christina Liljekvist Fastun
Patric Lindén Byggkeramikrådet Karin Lindskog Glasbranschföreningen Mårten Lindström BIM Alliance
Pär Lundström Installatörsföretagen/ECY Björn Nelson Linneuniversitetet
Elin Niklasson Malmö universitet (student) Adam Nilsson Skanska
Oskar Nilsson Malmö universitet (student) Patrik Nordahl Golvbranschen
Johan Onno SPEF
Anders Pargell Järfälla kommun Mats Persson Malmö universitet Mikael Pettersson Elektrikerförbundet Mattias Romberg Bravida
Gunilla Rooke Skolverket
Sven Spiegelberg Sven Spiegelberg AB Hans Söderström Installatörsföretagen Petra Sörme Byggtjänst
Lars Tullstedt Sveriges Byggindustrier Görgen Zilén Byggnads