Majoriteten av de intervjuade lärarna har arbetat som yrkeslärare mer än 10-12 år. Nästan alla intervjuade lärare har bakgrund som yrkesarbetare och yrkeslärarutbildning. Några har även andra utbildningar och yrkesbakgrund till exempel från leverantörsbranschen.
Fortbildningsbehovet hos yrkeslärarna varierar från lärare till lärare.
Enligt Skolverkets undersökning behöver gymnasielärare kompetensutveckling inom: • Undervisning för elever med särskilt behov.
• Informations och kommunikationsteknologi som verktyg i undervisningen. • Kunskap för att kunna bygga upp elevernas digitala kompetents, bland annat:
- kunskap om programmering, - att hantera kalkylprogram,
- att arbeta med bild, ljud och film, - att känna till lag och rätt på internet,
- att arbeta förebyggande mot kränkningar, samt - att främja en säker användning av internet.
Andelen lärare som inte alls arbetar med källkritik på internet är omkring en av tio i mellanstadiet, högstadiet och gymnasieskolan.
TALIS (Skolverket 2018) bekräftar bilden av att lärarnas digitala kompetens är en utmaning för skolväsendet. Skrivningarna om digital kompetens har förtydligats och förstärkts i läroplaner, kursplaner, examensmål och ämnesplaner. Skolverket stödjer huvudmännen i deras systematiska kvalitetsarbete vad gäller digital kompetens och erbjuder olika former av kompetensutveckling.
Yrkeslärarna kan inte förväntas ha koll på utvecklingen i branschen, aktuella rutiner och tekniker och vad de som lärare behöver lära sig för att lära ut.
För att säkerställa digital kompetens i samhällsbyggnadssektorn behöver yrkeslärarnas grundläggande yrkes- och branschkunskaper säkerställas. Dessutom behöver lärarna kontinuerligt uppdateras om branschens utveckling och aktuella arbetsmetoder. 6.1 Bedömning av kompetensbehov
Ingen av de intervjuade lärarna säger sig ha kunskap om BIM och flera anger att de själva saknar erfarenhet att tillämpa några av de rutiner som yrkesarbetare idag kan behöva göra, till exempel kvalitetskontroll.
På frågan inom vilka kunskapsområden lärarna själva vill utvecklas prioriterade lärarna olika. De fick enbart välja 3 för dem prioriterade områden från en lista. Några påpekade att de behöver förbättra sig inom samtliga angivna områden. Det område som flest lärare hade gemensamt som högt prioriterat var utbildning inom pedagogik och lärstilar. Det är också osäkert om yrkeslärarna har säkerställd kunskap i hantering och värdering av information från internet. Mer kunskap om detta efterlyses av några av lärarna.
Baserat på intervjuerna framgår att lärare behöver fortbildning men att alla antagligen inte behöver uppdatera samtliga kunskaper. Det finns rutiner på arbetsplatserna idag som lärarna själva inte lärt sig tillämpa.
Några aktuella kunskapsområden att säkerställa bedöms vara:
• Aktuella projektförutsättningar, rutiner på arbetsplatserna, lagar och regler. • Branschstandarder, kvalitetskontroller och produktutveckling inom yrket.
De kunskapsområden som bedöms som viktiga för yrkeslärare att kunna undervisa i kräver inte att läraren har kunskap i programmering. Däremot tar digitaliseringsstrategin upp andra viktiga punkter som även yrkeslärare kan komma att möta.
I rapporten Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning från Skolverket
(2019a) anges att personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen (delmål 1.3). Behovet av
kompetensutveckling är störst inom programmering. Det finns även behov av kompetensutveckling inom andra områden:
• att hantera kalkylprogram, • att arbeta med bild, ljud och film, • att känna till lag och rätt på internet,
• att arbeta förebyggande mot kränkningar och • att främja en säker, användning av internet. Kurser och fortbildning
En del yrkeslärare håller sig uppdaterade via internet eller kontakt med leverantörer eller lokala företag. Några få av de intervjuade lärarna har blivit erbjudna kurser som anordnats av branschen, men inte alla. Några påtalar att de även har svårt att få tillstånd från
skolledningen att delta i kurser. Enligt Skolverkets undersökningar är de vanligaste orsakerna till att lärare inte deltog i kompetensutveckling att den krockar med arbetsschemat eller att den är för dyr.
Lärarkonferenser är exempel på fortbildningsinsats för yrkeslärare och detta är ett
uppskattat inslag bland lärare. De tillfrågade lärarna föredrar fortbildning via fysiska kurser och anser att de lär sig bättre då. Någon påtalar problemet med tiden/ledigheten. Lärarna är generellt sett öppna för olika möjligheter att ta del av information och kunskap men att vissa kunskaper bäst säkerställs vid fysiska träffar.
6.2 Lärarnas digitala förutsättningar och kompetens
Många yrkeslärare arbetar dagligen med digitala hjälpmedel och har därmed betydligt mer erfarenhet av digital informationshantering än många yrkesarbetare. Beroende på intresse har några också erfarenhet av till exempel:
• att rita med CAD-program
• kunskap om robotteknik och 3D-printing • internet och YouTube
I en studie (Ehrenberg et.al. 2017) uppskattade lärare själva att de har digital kompetens. Mot bakgrund av definitioner av digital kompetens antas denna självskattning avse de digitala tillämpningar läraren själv har erfarenhet av. Yrkeslärarnas egen uppskattning av att de har digital kompetens baseras på att de har kompetens för de tillämpningar de har erfarenhet av. Ingen av lärarna i studien har särskilda kunskaper i BIM eller övriga processtöd.
Intervjuerna pekar på att många lärare saknar vissa grundläggande kriterier för den digitala kompetens som krävs för tillämpning av de processtöd som diskuteras i förstudien. Lärarna
efterfrågar vägledning kring användning av internet i yrket samt källkritik. I den mån källkritik lärs ut i grundskolan så kan den kunskapen behöva konkretiseras utifrån yrkesrelaterad användning av internet.
Hur bedriva kompetensutveckling av yrkeslärare
Många yrkeslärare uppfyller inte kriterierna för digital kompetens inom alla de processtöd och tillämpningar som tas upp i denna förstudie. Däremot bedöms flera av dem ha förmåga att på egen hand uppdatera flera av de grundläggande kunskaperna om de vet var de har tillgång till kunskapsunderlag och vet vad de behöver kunna.
I en undersökning via Skolverket angav åtta av tio lärare i både grund- och gymnasieskolan att kompetensutveckling genom aktivt lärande samt möjlighet till kollegialt lärande har störst positiv inverkan. På frågan om vilken utbildningsform de själva föredrar är det lärarledda fysiska kurser som föredras. Detta kan bero på att läraren har få eller inga kollegor inom samma område och därför saknar naturligt bollplank i arbetet.
Andra former av lärande som föreslås av lärare själva är via programråd, studiebesök och praktik på arbetsplatser. Ett aktivt engagemang i elevernas APL antas kunna bidra. Det framgår också av skollagen 2 kap 34 §: Huvudmannen ska se till att personalen vid
förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Även i
Gymnasieförordningen (2010:2039), 1 kap 8 § anges: För yrkesprogrammen i
gymnasieskolan ska det finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv.
För att säkerställa elevernas läranderesultat behöver läraren ha kunskaper om och
förståelse för aktuell teknik, aktuella förutsättningar i yrket samt för helheten. Detta för att sätta dem i ett för eleverna begripligt sammanhang.
Sammanfattningsvis är bedömningen att det finns kunskaper som behöver säkerställas hos alla yrkeslärare för att de ska ha rätt förutsättningar att bygga upp elevernas digitala kompetens och förutsättningar att snabbt komma in i arbetet. Störst behov av
kompetensutveckling finns inom programmering. Grundskolans krav på IT/data och programmering medför att även gymnasielärare kan behöva ha grundläggande kunskaper även om de inte ska undervisa i det. Detta för att matcha elevernas digitala kompetens och förståelse.