Hur ser elevernas förutsättningar ut? Vilka former av digital teknik behöver de

Några av de digitala tillämpningar som undersökts kan inom överskådlig framtid komma att beröra alla eller flertalet yrkesarbetare oavsett yrke och arbetsgivare. Elevernas

på lärarens förutsättningar, läromedel och metodik samt på APL-arbetsplatsernas olika förutsättningar. Även elevernas individuella förutsättningar kan bidra till olika nivåer av läranderesultat.

Vissa grundläggande kunskaper från grundskolan har identifierats som viktiga för att fortsätta bygga upp elevernas digitala kompetens i gymnasiet anpassat för de yrken de studerar till. Flera lärare bedömer att det finns elever som inte har alla förväntade

grundläggande kunskaper när de börjar gymnasiet. Det är ett förekommande problem men enligt lärarna lyckas eleverna i de allra flesta fall ta sig igenom yrkesutbildningen.

Förkunskaper från grundskolan som bidrar till elevernas möjligheter att tillgodogöra sig yrkesutbildningen är till exempel:

• kunskap och förståelse för IT/data fungerar och vad digital information är, • grundläggande kunskaper i användning av vanliga program inom ord- och

bildbehandling samt kalkyl samt

• kunskap i enklare grundläggande och tillämpad vardagsmatematik. Dessa grundläggande kunskaper kan underlätta förståelse för till exempel:

• vad digital teknik är och hur den integreras med befintliga system i produktion och drift,

• _{hur de digitala systemen och processtöden som används i branschen fungerar och} även bidra till motivation att använda dessa på ett kvalitativt sätt samt

• tillämpning av vanliga program i utbildningen och i yrkesrelaterade uppgifter. Förkunskaper i att använda programvara och hårdvara samt förståelse för hur digitala system fungerar är viktigare för yrkesutbildningarna än utbildning i programmering. Programmering däremot är i sig ett eget yrke som kräver särskild utbildning. Enklare programmering av maskinstyrning och robotar är exempel på tillämpningar som bör tränas i gymnasiet. Fördelen med enklare programmeringsinslag är att det skapar en

grundläggande förståelse för programmeringens principer och för de möjligheter och begränsningar digitala system baseras på. För yrkeselever som ska lära sig om BIM kan grundläggande förståelse för bland annat objektsbaserad programmering vara en fördel. Förståelse för logik, systematik och de algoritmer som programmering bygger på underlättar förståelse för principerna, möjligheter och begräsningar för digital teknik, automation och AI.

Grundläggande kunskaper i matematik är viktigare än programmeringskunskap för yrkeselevernas möjligheter att tillgodogöra sig yrkesutbildningen och förbereda eleverna för sina yrken.

Ju bättre digital kompetens som eleverna har desto större är möjlighet att få ett arbete hos företag som har hög digital mognad och för arbete hos arbetsgivare som är

underentreprenörer i projekt där digitaliseringen kommit långt. Det är därför viktigt att säkerställa prioriterade kunskaper för digital kompetens i yrkesutbildningen redan idag. Det är möjligt att införa teoretiska och tillämpade kunskaper om BIM och andra processtöd inom ramen för befintliga styrdokument för gymnasieskolan:

• Grundläggande kunskaper är redan med eller kan läggas till de ämnes- och yrkeskunskaper som redan finns med i läroplanerna.

• Tillämpade digitala kunskaper kan läggas till dessa befintliga ämnen och kurser och/eller tillgodoses via APL.

Kunskap/nivåer kan behöva anpassas och uppdateras i takt med branschens utveckling och arbetsgivarnas behov och förutsättningar.

Kunskap om och tillämpning av BIM är särskilt viktigt att snarast införas inom alla eller flertalet yrkesutbildningar. Idag förekommer fortbildning om BIM inom branschen. Kunskapsmålen för yrkeselever bör korrespondera med de mål som sätts för

yrkesverksamma i samma bransch. Det som skiljer sig åt är förkunskaper och erfarenhet vilket utbildningen av yrkeselever bör ta fasta på, till exempel att vissa yrkeskunskaper och ritningsläsning finns som grund.

I projektet Digitaliseringslyftet (redigerad) (Berggren, Brohn, Nilsson, Söderström, Ström & Beltrami 2018) föreslås:

Den som genomför utbildningen (fortbildning installatörer) ska efter genomförd utbildning ha:

• kunskap och förståelse om skillnaderna mellan modell och ritning och i vilka

sammanhang dessa kan användas.

• känna till vilka möjligheter som finns med uppföljning och verifiering, till exempel

kvalitetskontroller och dagbok, tidplanering och AR/VR.

• känna till att det finns olika mjukvaror och hårdvaror som kan lösa samma

uppgift.

• ha färdigheten och förmågan att i en mjukvara kunna läsa av en ritning eller

modell, göra enklare mängdningar och mätningar samt hantera avvikelser som uppstår på arbetsplatsen.

Målet är också att den som genomfört utbildningen ska kunna se nyttan i de digitala hjälpmedlen och själv kunna se möjligheter för att med hjälp av digitala hjälpmedel kunna modernisera traditionella arbetssätt. Den som genomfört utbildning ska kunna se att genom att ändra arbetssätten kan vi nå produktionsvinster även om det på kort sikt kan vara ansträngande att ändra på inarbetade arbetssätt.

Branschens digitala verktyg

Eleverna i yrkesutbildningen bör om möjligt få träna eller testa att använda digitala

processtöd som har relevans för yrket. BIM Viewer (t ex en surfplatta med app för att ”titta in” i en BIM-modell) är exempel på verktyg som eleverna bör få möjlighet att åtminstone testa när de lärt sig kunskaper i ritningsläsning och grundläggande yrkeskunskaper. Elevernas möjligheter att tillämpa branschens processtöd bedöms kunna tillgodoses i skolan genom:

• Faktisk programvara/tjänst eller en prototyp utvecklad för respektive tillämpning. • Digital information eller modeller som tagits fram för utbildningssyfte som

exempel på data att hantera via program eller prototyp. En fördel med att ta fram färdiga underlag till exempel BIM-modeller för skolorna är att det då skapas förutsättning för likvärdiga läranderesultat och att den är kvalitetssäkrad oavsett skola.

BIM-exempelmodeller en möjlig lösning

En fråga som diskuterats i projektet är att tillhandahålla exempelmodeller som kan studeras i olika kommersiella BIM Viewers för undervisningsändamål. Kommersiella program, appar och tjänster kan vara kostsamma och kräva abonnemang och investeringar. För undervisning om användning av BIM-modeller krävs tillgång till program eller tjänst att hantera data. Ingen fördjupad utredning av alternativa möjligheter att använda riktiga modeller och verktyg har gjorts. Det som kan vara avgörande för vad som är mest

fördelaktigt är hur länge en BIM Viewer kan anses aktuell att använda i utbildningssyfte. En möjlighet är att distributörer av BIM Viewers tillhandahåller program och tjänster med särskilda villkor för gymnasieskolan. Även själva BIM-modellen kan behöva tas fram speciellt för utbildning för att inte vara för oöverskådlig för utbildningsändamål. Det finns BIM-modell (Malmö universitet) framtagen för utbildning på högskola och universitet. Digital teknik under APL

En annan möjlighet är att utveckla och organisera APL så att digitala processtöd, bland annat BIM får användas av eleven där. Flera skolor behöver redan idag ställa krav på och organisera APL så att eleverna får bred insikt i arbetet på arbetsplatsen.

Under förutsättning att det finns något företag eller arbetsplats på orten som jobbar med digitala hjälpmedel och då gärna BIM så kan det finnas möjlighet att organisera APL så att alla elever får bekanta sig med tillämpningar i praktiken. Detta kan dock innebära ökad belastning på handledare vid de aktuella arbetsplatserna och eventuellt behov av en särskild handledare/coach för eleverna.

Även om det finns möjlighet för eleverna att lära sig använda processtöd under APL skulle möjlighet att träna via ett program (eller prototyp) och en fungerande modell i skolan bättre förbereda eleven för APL. Det skulle också underlätta både för eleven och handledare samt kunna ge praktisk nytta för APL-företaget och utveckling av bättre förståelse och

kompetens för eleven.

Digital teknik för lärande av grundläggande yrkeskunskaper

För att förenkla och effektivisera inlärning av teoretiska moment samt förberedelse av praktiska arbetsuppgifter kan digital och interaktiv teknik användas, till exempel utformad som en enklare form av ”gamification”. Viktigt att fokus då ligger på kunskapsutveckling och inte möjliggöra att det går att slarva sig igenom spelet genom ”trial and error”. Självrättande kunskapstest (digitala) är exempel på en metod som kan utvecklas även för att komplettera kunskap under tiden som testet görs och för att slutligen klara sig igenom det. En kritik mot självrättande kunskapstester är att det finns risk att eleverna lägger fokus på att hitta det rätta svarsalternativet utan att ha lärt sig eller förstått det som testet skulle validera. Det är därför viktigt att skilja mellan inlärning och validering av kunskap. Att använda processtöd respektive prototyper i syfte att lära sig yrket, eller den

grundläggande rutin som verktyget är avsett för, kan vara vanskligt eftersom fokus kan förläggas till verktyget snarare än på lärande av grundläggande kunskap och förståelse och förmåga att värdera informationen.

När de grundläggande kunskaperna säkerställts kan processtöden tillämpas och eventuellt användas som en del i valideringen.