6 En ny socialavgiftslag
7.2 Lönetillägg vid utlandsarbete
Regeringens förslag: Det undantag som gäller för lönetillägg vid utlandsarbete vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och underla-get för arbetsgivaravgifter avskaffas. Dessa ersättningar skall fortsätt-ningsvis vara förmånsgrundande och avgiftspliktiga.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget.
Svenska Arbetsgivarföreningen och Sveriges Industriförbund avstyrker förslaget. Konsekvenserna blir enligt deras mening att arbetsgivaren får olika kostnader för anställda med för övrigt samma lön beroende på att dessa vistas i olika länder. På samma sätt får den anställde olika förmå-ner. Arbetsgivarverket avstyrker också att förslaget genomförs på grund av de konsekvenser det får för såväl statligt anställda som statliga arbets-givare.
Skälen för regeringens förslag: Som pensionsgrundande inkomst en-ligt 2 kap. 16 § andra stycket LIP räknas inte sådana lönetillägg som, vid arbete som utförts utomlands, har betingats av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Arbetsgivarav-gifter skall inte heller beräknas på sådana lönetillägg (2 kap. 4 § första stycket 8 SAL).
Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst gäller vidare att hän-syn inte skall tas till lönetillägg vid utlandsarbete såvitt avser personer som är utsända av en statlig arbetsgivare.
Vid inkomstbeskattningen gäller inte några särskilda regler för dessa lönetillägg. De behandlas som lön eller kostnadsersättning som utgått för tjänsten och är skattepliktiga i sin helhet.
Det bör noteras att de lönetillägg som avses här inte är den kostnads-ersättning i form av utlandstillägg och därmed likställda förmåner som ges till personal vid utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksam-het som är stationerad utomlands. Sådana kostnadsersättningar tas inte upp till beskattning och är redan av den anledningen varken förmåns-eller avgiftsgrundande. Det handlar inte hförmåns-eller om sedvanlig ersättning
Prop. 2000/01:8 för ökade levnadskostnader (traktamente) vid tjänsteresor som
arbets-givaravgifter under vissa förutsättningar inte skall betalas på. Den kost-nadsersättningen behandlas i andra bestämmelser än de för lönetillägg vid utlandsarbete.
De särskilda reglerna beträffande beräkning av pensionsgrundandade inkomst respektive arbetsgivaravgifter för lönetillägg vid utlandsarbete infördes år 1982 (prop. 1981/82:199, bet. 1981/82:SfU16, rskr.
1981/82:435, SFS 1982:531). Som motiv härför angavs att det var otill-fredsställande att såväl pensionsförmånernas som arbetsgivaravgifternas storlek var beroende av utlandstillägget, vilket varierar med levnadskost-naderna i olika länder.
Bestämmelserna om att lönetilläggen vid utlandsarbete inte skall räk-nas in i den sjukpenninggrundande inkomsten för statligt utsända inför-des år 1985 (prop. 1984/85:78, bet. 1984/85:SfU10, rskr. 1984/85:96, SFS 1984:1104) tillsammans med bestämmelserna om att statligt an-ställda skall anses bosatta i Sverige även om utsändningstiden överstiger ett år.
Lönetilläggen vid utlandsarbete skall vara betingade av ökade levnads-kostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet för att vara undantagna från förmåner och avgifter. Vad som gäller för löne-tilläggen bör därför jämföras med de allmänna regler som gäller om socialförsäkringsförmåner och arbetsgivaravgifter för ersättningar som har samband med arbetstagarens kostnader i arbetet.
Kostnadsersättning är inte förmånsgrundande och arbetsgivaravgifter skall inte heller betalas på den, om ersättningen skall undantas från skat-teavdrag enligt 8 kap. 19 eller 20 § SBL (2 kap. 3 § första stycket LIP och 2 kap. 3 § andra stycket 2 SAL). Från skatteavdrag enligt dessa be-stämmelser undantas ersättning för ökade levnadskostnader vid tjänste-resa utanför den vanliga verksamhetsorten som varit förenad med över-nattning, till den del ersättningen inte överstiger de avdragsgilla scha-blonbelopp som gäller vid inkomsttaxeringen eller, när det gäller utgifter för logi, den faktiska utgiften (19 §).
Från andra ersättningar för kostnader i arbetet skall skatteavdrag endast göras om det är uppenbart att ersättningen avser kostnader som mottaga-ren inte får dra av vid inkomsttaxeringen. Om det är uppenbart att ersätt-ningen överstiger det belopp som mottagaren får dra av vid inkomsttaxe-ringen, skall skatteavdrag beräknas på den överstigande delen (20 §).
En arbetsgivare får också vid beräkningen av arbetsgivaravgifter i vissa fall minska underlaget med hänsyn till arbetstagarens avdragsgilla kost-nader i arbetet. Det gäller dock endast om arbetstagarens kostkost-nader i ar-betet kan beräknas uppgå till minst 10 procent av ersättningen under året från arbetsgivaren.
Vid t.ex. tjänsteresor utomlands kan således arbetsgivaren ge ut ersätt-ning för merkostnader för måltider och småutgifter upp till ett belopp som motsvarar det avdragsgilla schablonbeloppet för landet i fråga och därtill ersättning för utgifter för logi utan skatte-, avgifts- eller förmåns-konsekvenser. Därutöver kan arbetsgivaren enligt nuvarande regler ge ut lönetillägg betingade av andra ökade levnadskostnader och särskilda för-hållanden i sysselsättningslandet utan att betala arbetsgivaravgifter på tillägget. Sådana lönetillägg är inte heller pensionsgrundande.
Prop. 2000/01:8
90 Vid bedömningen av frågan om skyldighet att betala
arbetsgivarav-gifter på lönetillägg vid utlandsarbete bör också beaktas vad som gäller om socialavgifter i internationella förhållanden. Skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter är i princip beroende av vilket lands lagstiftning om social trygghet arbetstagaren omfattas av. I detta avseende gäller enligt socialförsäkringslagen, som träder i kraft den 1 januari 2001, att den som är utsänd av en arbetsgivare med verksamhet i Sverige för arbete utom-lands skall trots det omfattas av svensk arbetsbaserad socialförsäkring, om arbetet utomlands kan antas vara längst ett år. För utsända statligt anställda finns ingen tidsgräns utan dessa omfattas av svensk arbetsbase-rad socialförsäkring, oavsett hur länge arbetet utomlands pågår.
Detta innebär att andra än statliga arbetsgivare normalt inte heller skall betala arbetsgivaravgifter på ersättning till en person som är utsänd utom-lands för arbete under längre tid än ett år. Även utan nuvarande undantag för lönetilläggen vid utlandsarbete skulle alltså arbetsgivaravgifter inte behöva betalas på dem, om arbetet utomlands antas vara längre än ett år.
Lönetilläggen torde ha störst betydelse vid längre utlandsvistelser.
En genomgående princip inom socialförsäkringssystemet är att lön och andra former av ersättning för arbete som är skattepliktiga också skall vara förmånsgrundande för mottagaren av ersättningen. Om ersättningen är förmånsgrundande skall i konsekvens därmed socialavgifter betalas på den.
Till den del lönetilläggen vid utlandsarbetet inte motsvarar avdragsgilla ökade levnadskostnader vid tjänsteresor eller andra kostnader i arbetet är tilläggen att betrakta som ersättning för arbete. Det strider mot princi-perna i 1990 års skattereform om en likformig och neutral beskattning av arbetsinkomster att varken socialavgifter eller särskild löneskatt betalas på lönetillägg vid utlandsarbete.
En ytterligare komplikation med nuvarande ordning för lönetilläggen vid utlandsarbete är att motsvarande undantag inte gäller för hitsända anställda från utlandet i de fall då svensk socialförsäkring skall gälla en-ligt exempelvis EG-rätten. I de fallen ingår eventuella lönetillägg i av-giftsunderlaget och är pensionsgrundande. Nuvarande undantag för löne-tillägg vid utsändning från Sverige skulle behöva utvidgas till alla ut-sända personer till Sverige för att undvika att diskriminera dessa. En så-dan ordning skulle strida mot de grundläggande principer som bör gälla för avgiftsuttaget och är därför mindre lämplig.
Enligt regeringens uppfattning talar övervägande skäl för att de särreg-ler som gälsärreg-ler vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst och un-derlaget för arbetsgivaravgifter för lönetillägg vid utlandsarbete bör av-skaffas. Det innebär att sådana lönetillägg blir pensionsgrundande och att arbetsgivaravgifter skall betalas på dem. I konsekvens härmed bör löne-tilläggen utomlands för statligt utsända också beaktas vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Förslaget innebär ändringar i 2 kap. 16 § LIP och 3 kap. 2 § AFL.
Prop. 2000/01:8
8 Ekonomiska konsekvenser
Förslaget till ny socialavgiftslag innebär att skyldigheten att betala social-avgifter anpassas till situationer där den som har arbetsinkomsten för vil-ken socialavgifter skall betalas också omfattas av svensk arbetsbaserad socialförsäkring. I den mån detta medför förändringar i skyldigheten att betala socialavgifter förklaras det av motsvarande förändringar på för-månssidan. Utgångspunkten är då att en ökning eller minskning av inkomsterna från socialavgifterna innebär en motsvarande ökning eller minskning av kostnaderna för den arbetsbaserade socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. I princip alla föreslagna förändringar i fråga om skyldigheten att betala socialavgifter bedöms därför vara kostnads-neutrala.
Förslaget i avsnitt 7.1 om att avskaffa sjömanspensionsavgiften och slopa nedsättningen av sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknads-avgiften för arbetsgivare som sysselsätter sjömän medför en ökning av arbetsgivaravgifterna för dessa arbetsgivare med 1,04 procentenheter.
Det kan beräknas innebära en ökning av statens inkomster på ca 20 Mkr per år. Motivet för slopandet av nedsättningen är emellertid att sjö-männen numera omfattas av svensk arbetsbaserad socialförsäkring, vilket i sin tur kan antas medföra ökade kostnader på förmånssidan av i princip motsvarande storleksordning.
Sammanlagt medför alltså förslaget till ny socialavgiftslag inga eko-nomiska nettoeffekter för det offentliga.