Lösningar – strategier som stöd

Rubriken lösningar symboliserar de strategier och anpassningar lärarna delger att de använder inom och utanför klassrummet för att stötta elever med svag teoretisk begåvning.

8.3.1 Lösningar inom klassrummet

Även om det finns vissa kunskapskrav som eleverna ska uppnå enligt Skolverket framgår det i intervjuerna att dessa elever får stöd. Lärare 5 talar om anpassningar som förekommer i klassrummet . Enligt utsago förekommer anpassningar som att korta ned instruktioner, förenkla textstycken eller att det teoretiska får en klar koppling till det praktiska. Stöd finns även att hämta utanför klassrummet, vilket är en annan strategi som lärarna använder för att eleverna ska bli delaktiga i undervisningen. Exempelvis understryks vikten av samarbete med elevhälsa, skolsköterska, rektor och skolpsykolog enligt lärare 2 och 3.

Flertalet lärare nämner bildstöd, praktiskt arbete och individuella scheman i undervisningen som en strategi för att stötta elever med svag teoretisk begåvning. Samtliga intervjuade lärare betonar vikten av att de anpassar undervisningen på individnivå för alla elever, oavsett om eleven befinner sig i svårigheter eller inte. Övriga anpassningar och strategier som enligt lärarnas utsagor används i klassrummen skiljer sig åt något. Dessa är; digitala hjälpmedel, förenklat arbete för social glädje, gemensam lektionsstruktur.

Lärare 1 använder digitala hjälpmedel för att underlätta inlärning och bidrar enligt utsago till en självständighet för eleven. Andra anpassningar som lärare 1 gör är att använda pedagogiska hjälpmedel som exempelvis Timms och TimeTable för att realisera tiden och arbetspasset för elever med svag teoretisk begåvning.

Lärare 3 betonar vikten av att sänka kravnivån, förenkla och anpassa undervisningen i form av mycket upprepningar för elever med svag teoretisk begåvning. Dessa ord går i linje med lärare 5 som också använder förenklat material som en anpassning. Skillnaden mellan utsagorna är att lärare 3 uttalar sig om varför undervisningen bör anpassas:

”Man ska ju inte förenkla för mycket men man måste göra det. För det viktigaste är att de här eleverna behåller glädjen i skolarbetet. Att man har en elev som vill komma till skolan och tycker det är roligt och känner ändå att man lär sig någonting. Men skulle man hålla samma krav på de här eleverna skulle de inte ha glädjen kvar. Så sänka kravnivån och upprepning.”

Enligt citatet ovan bör elevens glädje komma i första hand enligt lärare 3. Det är viktigt att lärandet blir lustfyllt och anpassat på individnivå. Citatet visar också en medvetenhet om kunskapskravens utformning och att vissa moment inte ska förenklas i den grad som ofta är tvunget när det handlar

Lärare 4 lyfter fram en annan anpassning i arbetet med eleverna, anpassningen används enligt läraren i alla klassrum på skolan där lärare 4 är verksam:

”Vi har tillexempel en gemensam lektionsstruktur på vår skola som omfattar en del av de anpassningar som behövs och gör undervisningen lite mer tydlig för eleverna. I stora drag innebär den att det ska vara en tydlig start och avslutning på lektionen, lektionens upplägg ska stå tydligt på tavlan, syftet ska gås igenom…korta genomgångar.”

Enligt lärare 4 är den gemensamma lektionsstrukturen gynnsam för alla elever i klassrummet, oavsett problematik eller inte. Under intervjutillfället framgår det att eleverna blir lugna när de vet vad som förväntas av dem. Vidare nämns anpassningar som enbart genomförs i lärare 4 klassrum för elever med svag teoretisk begåvning. Anpassningar som förekommer är; individuella arbetsbeskrivningar, muntliga prov och anpassat material. Materialet är delvis förenklat med tillhörande stödfrågor för att kunna dra slutsatser och analysera.

8.3.2 Lösningar utanför klassrummet

På frågan om skolan har en elevhälsa, svarar samtliga lärare att det finns ett samarbete med elevhälsa. Samarbetet skiljer sig dock åt, enligt respondenterna. Några av lärarna lyfter fram inkluderingsbegreppet i samband med elevhälsans roll.

Lärare 1 nämner att elevhälsan på skolan är bra att vända sig till för att få tillgång till anpassat material i undervisningen. Specialpedagoger som arbetar inom elevhälsan har enligt lärare 1 anpassat och praktiskt material att tillgå för elever med svag teoretisk begåvning. Även om samarbete finns mellan lärare och elevhälsa uttrycker lärare 1 en önskan om ett närmre samarbete:

”Till viss del kan specialpedagog också komma in och arbeta med eleverna i klassrummet men jag önskar att detta skedde oftare. Ett mer och oftare samarbete så att de verkligen jobbar mer aktivt med dessa elever. Ett mer kontinuerligt arbete, då jag ofta känner att jag inte riktigt räcker till och inte alltid kan inkludera dessa elever…Som skolan ser ut nu vill man ju verkligen att speciallärare eller specialpedagog ska komma in och jobba i klassrummet. För man vill ju inkludera och inte exkludera.”

Lärare 1 uttrycker i citatet ovan fördelarna med ett nära samarbete och vikten av att få tillgång till ett anpassat material. Samtidigt lyfts det fram en önskan om ett mer frekvent samarbete och vikten av inkludering inom klassrummets ram. Lärare 2 talar också om elevhälsan som ett bra stöd, men uttrycker sig annorlunda om inkluderingsaspekten än lärare 1:

”Och då har vi ju tillgång till det, inte alltid. Men vissa lektioner att de får i mindre sammanhang en till en undervisning, utanför klassrummet då.”

Lärare 2 lyfter en till en undervisning som något positivt och gynnsamt för eleverna. Vilket skiljer sig från lärare 1, som tycks mena att inkludering som fysisk placering är det mest gynnsamma utfallet för eleverna. Lärare 5 beskriver processen av elever i behov av stöd från identifiering som sker av klasslärare till ett samarbete med elevhälsan såhär:

”Men vi kommer att arbeta, vad heter det… mer processinriktat. Som när man som lärare har provat på alla knep man själv har, inom ramen för vad man kan göra i klassrummet själv. Vissa elever behöver ju stöd inom liksom de normalspannet, men andra behöver ju särskilt stöd eller extra stöd i form av olika…

det kan ju vara en speciell stol eller viktbräda eller att man behöver stå och jobba eller att man behöver en speciell penna… eller att man behöver använda dator när man skriver, alltid. Eller aa… om man sen märker att det här inte lyckas, då får man anmäla till elevhälsan att man vill komma på möte och diskutera och då så bestäms det om det ska tillsättas någon form av utredning, eller någon form av liksom, ehm, ja vad ska man säga… en kartläggning. Vad har vi gjort? Och vilka problem kvarstår och vad behöver vi för ytterligare stöd.”

Citatet belyser hur lärare 5 framställer lyhördhet och vikten av att identifiera problemet innan rätt typ av åtgärd sätts in. Ibland räcker de anpassningar som lärare gör enskilt och i andra fall lämpar sig exempelvis specialpedagog bättre. Det är inte alltid det handlar om svårigheter som nedsatt teoretisk förmåga om en elev har koncentrationssvårigheter, utan ibland kan det handla om annan bakomliggande problematik som exempelvis skolpsykolog behöver utreda.

8.3.3 Resultatanalys

Resultatet visar att samtliga lärare individanpassar för alla elever i klassrummet, oavsett svag teoretisk begåvning eller inte. Det framkommer också att lärarna är överens om att alla elever gynnas av extra anpassningar och särskilt stöd, exempelvis av bildstöd och praktiska moment som flertalet lärare använder sig av i undervisningen.

Enligt lärarnas utsagor kan bildstöd, individuella scheman samt praktiskt arbete vara gynnsamma strategier för att stötta elever med svag teoretisk begåvning. Lärare 1 använder sig av pedagogiska hjälpmedel i undervisningen, vilket enligt läraren underlättar inlärning. Genom att de digitala

Inkludering är en aspekt som lyfts fram av flertalet lärare när vi samtalar om anpassningar. Lärare 3 lyfter exempelvis den sociala delaktigheten och glädjen som extra viktig i arbetet med elever som har svag teoretisk begåvning. En medvetenhet om att arbetet egentligen inte ska förenklas på den nivå som många gånger behövs för dessa elever lyser igenom i samtalet. Men också vikten av att det är nödvändigt att bryta ner krav, ämnesinnehåll och upprepa ämnesinnehållet för att elever med svag teoretisk begåvning ska tycka att undervisningen är lustfylld. Detta synsätt som lärare 3 lyfter fram skulle kunna ses i relation till Nilholm och Göranssons (2014) gemenskapsorienterade definition där alla elever har rätt till delaktighet och gemenskap. Elevens funktionsförmåga ska inte styra och samtliga elever ska få känna identifikation i den klass, skola eller grupp där eleven placerats.

Utanför klassrummet ses ett samarbete med elevhälsan som en gynnsam anpassning av alla tillfrågade lärare. Resultatet visar att majoriteten av lärarna uppgav att det är fördelaktigt att ha elevhälsan tillgänglig vid vägledning och stöttning. Lärare 1 önskar ett närmre och mer frekvent samarbete, och talar också om vikten att eleverna ska inkluderas på en, som Nilholm och Göransson (2013) benämner som placeringsorienterad definition samt Nilholms (2003) kritiska perspektiv. Vilket innebär att elever ska placeras fysiskt i klassrummet för att inkluderas i undervisningen. Lärare 2 talar istället om att elever med svag teoretisk begåvning ska få ett sammanhang och 1 till 1 undervisning utanför klassrummet för att underlätta inlärning. Vilket går i linje med Nilholm och Göransson (2013) individorienterade definition, samt Nilholms (2003) kompensatoriska perspektiv, där den enskilda eleven bär ansvaret för problematiken och segregeras från gruppen för att specialpedagog och speciallärare ska lösa situationen. Båda undervisningssätten som lärarna 1 och 2 nämner har fokus på elevens bästa och ett nära samarbete med elevhälsa och specialpedagog, men synsättet skiljer sig åt. Dessa båda synsätt skulle kunna ses i relation till Nilholms dilemmaperspektiv, där dilemmat handlar om elevens rätt till delaktighet i klassrummet eller om inlärningen gynnas positivt av undervisning i en mindre grupp. Lärare 5 beskriver fördelar och lyfter också varför ett samarbete med elevhälsa är viktigt. Enligt utsago stöttar elevhälsan med tips och anpassat material för elever med svag teoretisk begåvning. Genom att läraren först testar det som är möjligt inom ramen för klassrummet, exempelvis att ge elever som har svårt med koncentrationen en viktbräda, frigör det tid och resurser från elevhälsan. Lärarens utsago signalerar också hur viktig lärarens roll är i arbetet att stötta, identifiera och anpassa för elever med svag teoretisk begåvning.