Bongebosjön
Tabell 67. Provfiske- och sjöuppgifter.
Tabell 68. Sammanfattande bedömningar
BESKRIVNING AV SJÖ OCH PROVFISKE
Bongebosjön ingår i Lagans vattensystem, Österåns avrinningsområde och är belägen 4,5 kilo-meter sydost om Bondstorp. Bongebosjön är en starkt humös näringsfattig sjö med ett medel-djup på 2,3 meter. Sjön är flikig med flera mindre vikar och öar. Utefter de steniga, klippiga och organogena stränderna växer glesa bälten av bladvass, starr, vattenklöver samt gul och vit näckros. Omgivningen domineras av blandskog och sankmark.
Tidigare nätprovfisken 1993, 1997 och 2000 har inte resulterat i någon fångst av mört. Enligt Länsstyrelsens fiskregister förekommer abborre och gädda. Huruvida ål fortfarande finns kvar är oklart, men inte sannolikt. Mört och lake försvann på 1960-talet till följd av försurning. Det har gjorts en återintroduktion av mört 1994 då 1400 mörtar sattes ut. Utöver återintrodukt-ionsförsöket av mört har Länsstyrelsen kännedom om en utsättning av gädda 1952, då 250 gäddungar sattes ut. Utsättningar av gädda var en vanligt förekommande åtgärd under den första halvan av 1900-talet, men har sannolikt inte haft någon effekt på dagens bestånd av gädda i sjön.
Bongebosjön provfiskades med åtta bottensatta nät natten mellan den femte och sjätte juli 2016. Provfisket utfördes enligt standardiserad metodik för provfiske med översiktsnät (SIS, 2015). Vid provfisket var det på kvällen växlande molnighet, uppehåll och en svag sydvästlig vind. Vid vittjningen morgonen därpå var det mulet, duggregn och en måttlig nordvästlig vind.
Fångsten bedöms inte ha påverkats negativt av väderförhållandena under provfisketillfället.
VATTENKEMI
Bongebosjöns pH och alkalinitet har provtagits sparsamt sedan början 1990-talet. Den prov-tagning som har genomförts har inte indikerat några surstötar. Att det förekommit surstötar mellan provtagningstillfällena kan dock inte uteslutas. I utloppet från sjön uppströms, Röd-vattnet, har pH 5,8 uppmätts hösten 2010. Detta indikerar att surt vatten tidvis kan före-komma i vattensystemet (Naturvårdsverket 2000).
Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT90) Datum 1:a nätläggningen
Bongebosjön 060 638142 138918 2016-07-05
Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät
17,9 10,1 1,2 8 0
Avrinningsområde Sjöyta (km2) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m)
Lagan 0,27 7,2 0,15 274
Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk
3 Nej Rovfisk Måttlig
Figur 110. pH (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Bongebosjöns mitt och utlopp.
Siktdjupet var 1,2 meter under provfisket, vilket klassas som litet (Naturvårdsverket 2000).
Vattenfärg varierar naturligt under året. Vattenfärgen har även varierat mellan åren och från omkring 2005 har vattnet blivit mer färgat. På senare år har vattnet varit starkt färgat (Natur-vårdsverket 2000). De senaste decennierna har länets sjöar blivit mer färgade, ett mönster som även återfinns runt om i Nordeuropa. Samtidigt stämmer tidpunkten för den ökade vattenfär-gen tämlivattenfär-gen väl med de stormar som härjade i området i mitten av 00-talet.
0 5 10 15
1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015
Konduktivitet (mS/m)
Figur 111. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Bongebosjöns mitt och utlopp.
Yt- och bottentemperaturen var 17,9 respektive 10,1 grader. Språngskiktet återfanns på fyra till fem meters djup. Under språngskiktet var det syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd (Natur-vårdsverket 2000).
Figur 112. Temperatur- och syreprofil vid provfisket i Bongebosjön 2016.
0
1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Alk (mekv/l)
pH
PROVFISKERESULTAT OCH ANALYS
Vid provfisket 2016 fångades abborre, gädda och mört. I bottensatta nät fångades totalt 100 fiskar med en sammanlagd vikt av elva kilo. Fångsten dominerades av abborre då mer än 80 procent av fångade fiskar var abborrar.
Samtliga förväntade arter fångades i nätprovfisket, samtidigt var det första gången som mört fångades i nätprovfiske. Den totala fångsten var omkring hälften så stor som regionala jämför-värden för ekoregion 7 (Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 meter över havet).
Fångsten av abborre var antalsmässigt ungefär lika stor som regionala jämförvärden. Medel-vikten var dock hög jämfört med medelMedel-vikten av abborrar från bottensatta nät i standardise-rade nätprovfisken i Sverige (47 gram). Den höga medelvikten av abborrar märks även i att fångstvikten var omkring dubbelt så stor som nationella jämförelsetal.
Fångsten av mört var mycket låg jämfört med regionala jämförvärden samtidigt som medelvik-ten var hög jämfört med medelvikmedelvik-ten av mört från botmedelvik-tensatta nät i standardiserade nätprov-fisken i Sverige (42 gram).
Fångsten av gädda var fåtalig och påverkades därför av slump i större utsträckning. Fångsten av gädda får anses vara normal. Fångsten av gädda i nätprovfisken speglar inte beståndets stor-lek. Gäddan är normalt underrepresenterad i nätprovfisken, dels på grund av den avlånga for-men for-men också på grund av det den långa stunder står still.
Tabell 69. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 7 (Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 meter över havet) baserat på Kinnerbäck, 2013.
Abborre Gädda Mört Totalt
Antal 85 2 13 100
Vikt (g) 6286 3219 1559 11064
Antal per nät 10,6 0,3 1,6 12,5 Jämförvärde 11,0 0,3 11,2 21,9 Vikt per nät (g) 785,8 402,4 194,9 1383,0 Jämförvärde 389,3 128,5 334,1 945,1
Antal % av tot 85% 2% 13% 100%
Vikt % av tot 57% 29% 14% 100%
Medellängd (mm) 156,3 625,0 226,2
Medelvikt (g) 74,0 1609,5 119,9 601,1 Största individ (mm) 370 780 265
Minsta individ (mm) 95 470 205
Mest fisk fångades i den översta djupzonen. Samtliga fångade arter uppehåller sig gärna i det varma vattnet på grunda bottnar. Normalt sett är fångsten av abborre och mört stor mellan noll och tre meters djup. I detta fall kan den lägre fångsten på tre till sex meters djup också förklaras av att syreförhållandena blev sämre redan från fyra meters djup och på fem meters djup var det syrefritt tillstånd (Naturvårdsverket, 2000)
Tabell 70. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon.
Individlängder för abborre och mört framgår av Figur 113 och Figur 114. Dessutom fångades två gäddor som var 470 respektive 780 millimeter.
De fångade abborrarna var 95 till 370 millimeter långa. Medellängden var knappt 160 millime-ter (Tabell 69). Fångsten dominerades av abborrar mellan 100 och 115 millimemillime-ter (Figur 113).
Inga årsyngel fångades. En möjlig förklaring till att inga yngel fångades kan vara att merparten av abborrynglen vid provfisketillfället inte hade uppnått fångstbar storlek eftersom provfisket genomfördes tidigt på säsongen. En annan, mindre trolig, förklaring är att näten inte placera-des på lokaler lämpliga för årsyngel av abborre. Andelen potentiellt fiskätande abborre var högt över jämförvärden i beräkningar av ekologisk status (Tabell 71). Att andelen potentiellt fiskätande abborrfiskar var så högt beror delvis på den låga fångstvikten av övriga arter. Som helhet uppvisar abborrens längdfördelning ett normalt mönster (Figur 113). Reproduktionen bedöms fungera normalt.
Figur 113. Längdfördelningsdiagram abborre.
De fångade mörtarna var mellan 205 och 265 millimeter långa. Medellängden var knappt 230 millimeter (Tabell 69). Fångsten kan inte sägas varit dominerad av någon särskild storleksklass.
Åldersanalys visar att de yngsta fångade mörtarna var femton år gamla (Figur 115). Det kan inte uteslutas att mörtfångsten är ett resultat av föryngring från den utsättning som gjordes 1994. Varför inga mörtar fångats i nätprovfisken förrän nu kan däremot inte till fullo förklaras.
En förklaring kan vara att antalet mörtar i sjön varit så pass få att slumpen haft stor inverkan på om individerna fångats eller ej. En annan potentiell förklaring kan vara att mört från Röd-vattnet lyckats simma till närbelägna sjöar, däribland Bongebosjön. I RödRöd-vattnet fångades 2008 förhållandevis många mörtar i det enda nätprovfiske som genomförts där, trots att ingen återintroduktion gjorts där. Sannolikt har mörten tagit sig till Rödvattnet från någon av utsätt-ningarna i Bongebosjön eller Långvattnet. Därför är det också möjligt att vissa individer tar sig tillbaka till Bongebosjön eller Långvattnet.
0
Eftersom mörtens längdfördelning (Figur 114) inte kan sägas uppvisa ett normalt mönster med kontinuerlig rekrytering kan återintroduktionsförsöket hittills inte sägas varit lyckosamt.
För att skynda på mörtens återetablering i Bongebosjön kan ett nytt återintroduktionsförsök vara lämpligt. Utifrån resultatet vid detta nätprovfiske ser möjligheterna för en lyckad återin-troduktion förnärvarande bra ut. Frånvaro av surstötar och ett inte allt för talrikt abborrbe-stånd med hög medelvikt har visats vara viktiga parametrar för en lyckad återintroduktion av mört (Alenius, 2012). Vattenkemiprovtagningen i sjön och i uppströms liggande Rödvattnet har varit sparsam men antyder att vattenkemin har varit tillräckligt god den senaste tiden. Ab-borrens medelvikt vid detta provfiske var 74 gram och överskrider medelvärdet för abAb-borrens medelvikt i de sjöar där återintroduktionsförsök av mört lyckats (62±14 gram). Samtidigt har abborrens medelvikt sällan varit så hög i de fall där återintroduktioner av mört misslyckats (46±29 gram). I detta provfiske fångades 10,6 individer per nät och var lägre än medelvärdet för fångade abborrar i de sjöar där återintroduktionsförsök av mört lyckats (11,5±6,1 individer per nät).
Figur 114. Längdfördelningsdiagram mört.
0 1 2 3 4
40 55 70 85 100 115 130 145 160 175 190 205 220 235 250 265 280 295 310 325 340 355 370 385 400 415 430 445
Antal
Längd (millimeter)
Mört
0 50 100 150 200 250 300
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23
Längd (mm)
Ålder
Jämfört med tidigare provfisken i Bongebosjön har fångsten per ansträngning i bottensatta nät varit relativt likartad antalsmässigt. Viktmässigt var dock fångsten större 2016 jämfört med ti-digare provfisketillfällen. Detta beror framförallt på att fångstvikten av abborre var högre 2016, men även på att fångstvikten av gädda var tämligen hög och att detta var första gången som mört fångades.
Antalet abborrar per nät var 2016 inom intervallet för den lägsta och högsta fångsten av ab-borrar, medan fångstvikten var högre än vid tidigare nätprovfisken. Abborrens medelvikt har vid tidigare provfisketillfällen aldrig varit så hög som vid nätprovfisket 2016. Fångsten av gädda är vid provfisken slumpartad, vilket förklarar de stora skillnaderna i fångstvikt mellan provfisketillfällena.
Figur 116. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken 1993-2016.
STATUSBEDÖMNINGAR
Den ekologiska statusen med avseende på fiskbeståndet bedöms vara måttlig (Tabell 71). End-ast två parametrar (”artdiversitet med avseende på vikt” och ”fångstvikt per nät”) pekar på bättre status än måttlig. Parametrarna ”antal fiskarter”, ”artdiversitet (antal)”, ”fångst per nät
0 2 4 6 8 10 12 14 16
Fångst per bottensatt nät (antal)
Mört
Gädda
Abborre
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600
Fångst per bottensatt nät (vikt)
(antal)” samt ”andel potentiellt fiskätande abborrfiskar” pekar på att fångsten har en försur-ningspåverkan. Tillsammans med att mörtfångsten uppvisar rekryteringsstörningar motiverar detta att sjöns ekologiska status med avseende på fisk var måttlig vid provfisktillfället.
Provfiskeresultatet antyder att mörtens rekrytering upphört, vilket föranleder att fiskbestånden bedöms vara försurningspåverkade. Försurningsgraden bedöms tillhöra klass 3, enligt bilaga 2.
Slutligen bedöms fiskbeståndet vara rovfiskdominerat, eftersom fångstvikten av rovfisk var högre än fångstvikten av karpfisk.
För att statusen ska förbättras framöver är det viktigt att mörtfångsten ökar och utgör en större del av den totala fångsten. Dessutom är det viktigt att mörten uppvisar en kontinuerlig rekrytering.
Tabell 71. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder.
Datum 19930818 19970806 20000707 20160705
Typ av provfiske Stand Stand Stand Stand
Jämförvärde Artdiversitet (antal) 1,97 1,97 1,97 1,97
P-värde Artdiversitet (antal) 0,10 09 09 0,28
Artdiversitet (vikt) 1,99 1,04 1,00 2,34
Jämförvärde Artdiversitet (vikt) 2,64 2,64 2,64 2,64
P-värde Artdiversitet (vikt) 0,39 03 03 0,69
Fångst/nät (vikt) 818,57 475,36 332,50 1383,00
Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 1035,84 1035,84 1035,84 1035,84
P-värde Fångst/nät (vikt) 0,61 09 01 0,53
Fångst/nät (antal) 8,14 14,64 11,88 12,50
Jämförvärde Fångst/nät (antal) 22,07 22,07 22,07 22,07
P-värde Fångst/nät (antal) 0,10 0,48 0,29 0,34
Medelvikt i totala fångsten 100,53 32,46 28,00 110,64 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 50,28 50,28 50,28 50,28 P-värde Medelvikt i totala fångsten 0,20 0,42 0,28 0,14 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt) 0,34 0,58 0,61 0,46 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt) 0,22 0,22 0,22 0,22 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt) 0,51 04 03 0,19
Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 4,03
Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,28 1,28 1,28 1,28
P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 0,29
Medelvärde av P-värdena 0,29 0,18 0,11 0,35
Klassning av ekologisk status
Otillfreds-ställande
Otillfreds-ställande Dålig Måttlig
Ekologisk status efter expertgranskning Måttlig
Figur 117. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 2016. Figu-ren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare refeFigu-rensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av 0,46. Enligt EU:s vattendirektiv ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status.
Figur 118. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, för provfisken genomförda 1993 till och med 2016. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet.Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av 0,46. Enligt EU:s vattendirektiv ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status.
0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 0,90 1,00
P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt)
Ekologisk status Måttlig
Hösjön
Tabell 72. Provfiske- och sjöuppgifter.
Tabell 73. Sammanfattande bedömningar
BESKRIVNING AV SJÖ OCH PROVFISKE
Hösjön ingår i Lagans vattensystem, Lillåns avrinningsområde och är belägen cirka två kilome-ter sydväst om Kållerstad. Hösjön är en svagt humös näringsfattig sjö med ett medeldjup på 3,2 meter. Strandvegetationen är tämligen sparsam, förutom i den södra viken som håller på att växa igen. Sjöns omgivning domineras av barrskog, men även myr- och åkermark förekom-mer utefter stränderna. Sjöns avrinningsområde är omkring fyra kvadratkilometer stort och består mestadels av skogsmark med inslag av odlingsmark och myr.
Sjön har tidigare nätprovfiskats 1996 och 2006. Vid båda tillfällena dominerade abborre och mört fångsten, men gädda fångades också. Vid provfisket 2006 fångades även braxen. Enligt Länsstyrelsens fiskregister förekommer abborre, braxen, gädda, lake, mört och ål. Om ålen fortfarande finns kvar är dock inte säkert då uppgifterna är tämligen gamla. Länsstyrelsen har inte kännedom om någon fiskutsättning i Hösjön.
Hösjön provfiskades med sexton bottensatta nät natten mellan den artonde och tjugonde juli 2016. Provfisket utfördes enligt standardiserad metodik för provfiske med översiktsnät (SIS, 2015). Vid provfisketillfället var det den första kvällen växlande molnighet. Resterande del av provfisket var det klart väder och uppehåll. Vinden var svag till stilla från syd till sydväst.
Fångsten bedöms inte påverkats negativt av rådande väderförhållande under provfisketillfället.
VATTENKEMI
Hösjöns pH har vid provtagningstillfällen inte understigit 6 sedan slutet av 1980-talet. Under 2000-talet har pH i medel legat på 6,9 vilket innebär nära neutralt (Naturvårdsverket 2000).
Utifrån genomförd vattenprovtagningen har förutsättningarna vad gäller pH varit tillräckligt god för den försurningskänsliga mörten. Alkaliniteten har inte varit sämre än vad som motsva-rar god buffertkapacitet under 2000-talet.
0
Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT90) Datum 1:a nätläggningen
Hösjön 070 633104 136453 2016-07-18
Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät
18,9 6,9 1,7 16 0
Avrinningsområde Sjöyta (km2) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m)
Lagan 0,5 15,3 0,79 174
Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk
2 Nej Rovfisk Måttlig
Siktdjupet var under provfisket 1,7 meter, vilket klassas som litet (Naturvårdsverket 2000).
Vattenfärg varierar naturligt under året. Vattenfärgen har även varierat mellan åren och från omkring 2005 har vattnet blivit mer färgat. På senare år har vattnet varit starkt färgat (Natur-vårdsverket 2000). De senaste decennierna har länets sjöar blivit mer färgade, ett mönster som även återfinns runt om i Nordeuropa. Samtidigt stämmer tidpunkten för den ökade vattenfär-gen tämlivattenfär-gen väl med de stormar som härjade i området i mitten av 00-talet.
Figur 120. Konduktivitet (kuber) och färgtal (romb) i Hösjöns mitt och utlopp.
Yt- och bottentemperaturen var 18,9 respektive 6,9 grader. Språngskiktet återfanns på tre till sex meters djup. Syrehalten sjönk ner till svagt syretillstånd i språngskiktet för att därefter öka precis under språngskiktet till måttligt syrerikt tillstånd. Med ökat djup avtog därefter syrehal-ten. Från tio meters djup var det syrefattigt tillstånd (Naturvårdsverket 2000).
Figur 121. Temperatur- och syreprofil vid provfisket i Hösjön 2016.
PROVFISKERESULTAT OCH ANALYS
Vid provfisket 2016 fångades abborre, braxen, gädda och mört. I bottensatta nät fångades to-talt 308 fiskar med en sammanlagd vikt av tio kilo. Antalsmässigt var fångsten tämligen jämnt fördelad mellan abborre och mört. Fångstvikten dominerades av abborre. Lake och ål fånga-des inte varför nätprovfisket inte kan verifiera förekomst av fånga-dessa arter i sjön.
Den totala fångsten var antalsmässigt den förväntade, enligt regionala jämförvärden för eko-region 6 (Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 meter över havet). Den totala fångstvikten utgjorde drygt hälften av det regionala jämförvär-det. Sammantaget indikerar detta att medelvikten av fångade individer var låg.
0,0
1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 Konduktivitet (mS/m)
Färgtal (mg Pt/l)
Antal abborrar per nät var antalsmässigt i närheten av regionala jämförvärden. Fångstvikten per nät var ungefär hälften av regionala jämförvärden. Medelvikten var lägre än medelvikten av abborrar från bottensatta nät i standardiserade nätprovfisken i Sverige (47 gram).
Antal mörtar per nät var i närheten av regionala jämförvärden. Fångstvikten per nät utgjorde drygt hälften av det regionala jämförvärdet. Medelvikten var 20 gram, vilket är lägre än medel-vikten av mörtar från bottensatta nät i standardiserade nätprovfisken i Sverige (42 gram).
Få braxnar och gäddor fångades varför resultatet var mer slumpartat jämfört med abborre och mört där fler individer fångades. Antal braxnar per nät var i närheten av regionala jämförvär-den. Fångstvikten per nät var ungefär hälften av regionala jämförvärjämförvär-den. Medelvikten var trots allt något högre än medelvikten av braxnar från bottensatta nät i standardiserade nätprovfis-ken i Sverige (229 gram). I nätprovfisnätprovfis-ken är ofta gäddor underrepresenterade. Dels på grund av sin avlånga kroppsform men också på grund av att gäddan långa stunder står still. Fångsten av gädda får anses vara normal men kan inte sägas spegla beståndet.
Tabell 74. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 6 (Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Väster-havet, under 200 meter över havet) baserat på Kinnerbäck, 2013.
Abborre Braxen Gädda Mört Totalt
Fångsten var störst mellan noll och tre meters djup. Djupare än sex meter uteblev fångst.
Samtliga fångade arter uppehåller sig gärna i det varma vattnet på grunda bottnar. I synnerhet gäller detta för mindre individer av fångade arter, vilka var vanliga i fångsten. Normalt sett är fångsten av abborre och mört stor mellan noll och tre meters djup. I detta fall kan den lägre fångsten på djupare vatten också förklaras av det redan på fyra meters djup var svagt syretill-stånd (Naturvårdsverket, 2000), även om syrehalten därefter ökade något.
Tabell 75. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon.
Djupzon Abborre Braxen Gädda Mört Totalt
0-3 meter Antal/nät 25,0 0,8 0,2 22,7 48,7
3-6 meter Antal/nät 2,0 0 0 2,0 4,0
6-12 meter Antal/nät 0 0 0 0 0
12-20 meter Antal/nät 0 0 0 0 0
Individlängder för abborre och mört framgår av Figur 122 och Figur 123. Dessutom fångades braxen och gädda. Braxnarna var 245, 280, 290, 325 respektive 345 millimeter medan gäddan var 475 millimeter.
De fångade abborrarna var 40 till 365 millimeter långa. Medellängden var knappt 115 millime-ter (Tabell 74). Fångsten dominerades av abborrar mellan 80 och 130 millimemillime-ter (Figur 122).
Årsyngel fångades och var omkring 50 millimeter vid provfisketillfället. Andelen potentiellt fiskätande abborre och kvoten mellan abborre och karpfisk var nära jämförvärdet i beräk-ningar av ekologisk status (Tabell 71), vilket indikerar ett tämligen välmående fiskbestånd.
Som helhet uppvisar abborrens längdfördelning ett normalt mönster (Figur 122). Reprodukt-ionen bedöms fungera normalt.
Figur 122. Längdfördelningsdiagram abborre.
De fångade mörtarna var mellan 70 och 185 millimeter långa. Medellängden var 124 millime-ter (Tabell 74). Fångsten var tämligen jämnt fördelad mellan olika storleksklasser. Förekoms-ten av individer under 100 millimeter var god. Däremot sakandes individer mellan 90-100 mil-limeter (Figur 123). Någon åldersanalys har inte gjorts, varför det inte går att verifiera om nå-gon årsklass saknas. Med tanke på mörtens låga medelvikt och sjöns näringsfattiga karaktär har mörtens tillväxt troligtvis varit långsam. Tillsammans med att det normalt inte är tydligt sepa-rerade årskullar i ett mörtbestånd talar detta för att det sannolikt saknas en årsklass i fångsten.
Vattenkemiprovtagningen i sjön pekar på att avsaknaden av en årsklass inte beror på försur-ningsrelaterade skador. Någon annan uppenbar orsak kan inte uttydas, varför försurningsrela-terade skador inte bör uteslutas. Att rekryteringen är svag enstaka år kan ha naturliga förkla-ringar såsom avsaknad av lämpliga djurplankton i ett tidigt skede av mörynglets liv, kall vår och försommar och därigenom låg tillväxt. Hur vårens och försommarens karaktär var året då de mörtar som vid provfisketillfället skulle vara omkring 95 millimeter är oklart. Mörtbestån-det bör fortsatt övervakas med bibehållet provfiskeintervall. Om Mörtbestån-det vid nästa provfiske finns tendenser till att en årsklass saknas bör åldersprover tas.
0
Figur 123. Längdfördelningsdiagram mört.
Jämfört med tidigare provfisken i Hösjön har antalet individer per nät minskat för såväl ab-borre och mört. Fångstvikten per nät var marginellt högre än senaste nätprovfisket men lägre än provfisket 1993. Jämfört med 1993 beror den minskade fångstvikten per nät främst på att fångstvikten av mört minskat, vilket förklaras av att mörtfångsten då dominerades av individer omkring 150 millimeter och att större mörtar fångades då än 2016. Dessutom var fångstvikten av gädda större 1993 jämfört med övriga provfisketillfällen.
0
Fångst per bottensatt nät (antal)
Mört
Fångst per bottensatt nät (vikt)
STATUSBEDÖMNINGAR
Den ekologiska statusen med avseende på fiskbeståndet bedöms efter expertgranskning vara måttlig (Tabell 76). Endast parametern ”fångst per nät (vikt)” pekar på sämre status än god och indikerar en viss försurningspåverkan. Sammantaget visar dock övriga parametrar på ett tämligen välbalanserat och välmående fisksamhälle. Samtidigt saknas sannolikt en årsklass av mört i fångsten. Att detta skulle bero på försurningsrelaterade skador är inte troligt, men kan inte uteslutas. Fångstens djupfördelning var i stor utsträckning knuten till de översta metrarna av vattenprofilen, vilket delvis kan förklaras av syrefattigt tillstånd på djupt vatten. Återkom-mande perioder av syrefattigt tillstånd på djupt vatten medför att förutsättningarna för den
Den ekologiska statusen med avseende på fiskbeståndet bedöms efter expertgranskning vara måttlig (Tabell 76). Endast parametern ”fångst per nät (vikt)” pekar på sämre status än god och indikerar en viss försurningspåverkan. Sammantaget visar dock övriga parametrar på ett tämligen välbalanserat och välmående fisksamhälle. Samtidigt saknas sannolikt en årsklass av mört i fångsten. Att detta skulle bero på försurningsrelaterade skador är inte troligt, men kan inte uteslutas. Fångstens djupfördelning var i stor utsträckning knuten till de översta metrarna av vattenprofilen, vilket delvis kan förklaras av syrefattigt tillstånd på djupt vatten. Återkom-mande perioder av syrefattigt tillstånd på djupt vatten medför att förutsättningarna för den