7.3.1 Länsservice centralförråd
Kontrollmål, centrallager/förråd:
Det finns tydliga och dokumenterade rutiner för emottagning och uppackning av sterilt gods, höggradigt rent gods och rent gods.
Rutinerna skiljer på transportförpackningar, avdelningsförpackningar och produktförpackningar.
Det finns tydliga och dokumenterade rutiner för signalering om att en produkt börjar ta slut i lager.
Transporter från centrallager till vårdenheter sker under betryggande former med hög hygienisk (tillräcklig) standard.
Registrering av utlämnade beställda produkter sker på ett sådant sätt att spårbarhet är möjlig.
Det finns tydliga och dokumenterade rutiner för kassation av produkter efter ”sista förbruknings-dag”.
Lagerpersonalen har tillräcklig kompetens för att hantera medicintekniska produkter som är för-brukningsmaterial.
Det finns utarbetade och dokumenterade hygienrutiner för lagerpersonalen..
Det finns ett högt hygieniskt tänkande hos lagerpersonalen.
Inom C-förrådet finns dokumenterade rutiner för emottagning och uppackning av gods, uppdelat på sterilt, höggradigt rent och rent gods. Rutinerna särskiljer också förpack-ningarna i transportförpackningar och avdelningsförpackningar.
Transporter av medicintekniska produkter som är förbrukningsmaterial sker från leve-rantören till C-förrådet på det sätt som respektive leverantör bestämmer.
Sterila produkter packas upp i ett ”emballagerum” av utsedda personer som har speci-ella rutiner och kläder för ändamålet. Produkterna förvaras därefter i ett sterilförråd där endast förrådspersonal som hanterar sterila produkter har tillträde till.
Höggradigt rena och rena produkter förvaras åtskilda i förpackningar som leverantören bestämmer, ibland med skyddande plastöverdrag.
Emottaget gods registreras av C-förrådet i landstingets lagersystem Sesam. Här anges bl a datum för emottagningen och produkternas artikelnummer. Idag registreras inte pro-dukternas batch- eller lotnummer i systemet.
Transport från C-förrådet till aktuell vårdinrättning sker med transportföretaget Buss-gods. Transportutrymmena i dessa fordon har inga separata utrymmen för sterilt gods, höggradigt rent gods och rent gods. Vid vissa orter nyttjas också Bussgods underleve-rantörer som lokala taxi- eller bussbolag.
Enligt riktlinjer från Svensk Förening för Vårdhygien (ej bindande) nämns att ”Vid transport inom- eller utomhus får produkternas kvalitet inte försämras. Transportför-packningar som innehåller sterila eller höggradigt rena produkter ska inte samtrans-porteras med orent gods”
Ansvarig för C-förrådet uppger att Länsservice och landstinget inte har någon möjlig-het, varken logistiskt eller ekonomiskt, att transportera sådant gods med sådana krav till vårdenheterna i länet. C-förrådet har tagit hjälp av landstingets Vårdhygien för att säkra att landstingets transporter sker under rätta hygieniska villkor. Det viktigaste är, enligt Vårdhygien, att produkter med olika renhetsgrader förvaras på separata platser under transport och att emballagen inte skadas.
Det finns dokumenterade rutiner inom C-förrådet för hur kassation av produkter där sista förbrukningsdatum gått ut ska inventeras. All sådan kassation attesteras av ansva-rig för C-förrådet som registrerar detta i landstingets lagersystem Sesam. Uppgifter om kassationen tas också ut i pappersform, vilket arkiveras av ansvarig för C-förrådet.
Fortsatt hantering av utgående produkter sker på olika sätt beroende på produktens art.
Exempelvis lämnas vissa produkter till veterinärorganisationen i länet, vissa produkter lämnas till vårdhögskolan som undervisningsmaterial. Skärande och stickande produk-ter lämnas till ett företag som landstinget har avtal med (Stena Miljö AB). Företaget både hämtar produkterna och destruerar dem.
Lagerpersonalen i C-förrådet har ingen formell utbildning i hantering av sterilt, höggra-digt rent eller rent gods, men enligt ansvarig för C-förrådet, har dessa lång erfarenhet av detta arbete. Och förrådspersonalen har vid vissa tillfällen fått interna utbildningar inom vårdhygienens område, bl a av landstingets Vårdhygien, samt utbildningar i de grund-läggande regelverken som gäller för medicintekniska produkter av Länstekniks MT-enhet.
7.3.2 Vårdenheternas förråd
Kontrollmål:
Det finns formellt utsedd/a ansvariga för att hantera vårdenhetens lager.
Det finns tydliga och dokumenterade rutiner för emottagning och uppackning av sterilt gods, höggradigt rent gods och rent gods.
Det finns ”akutlager” för väsentliga produkter i händelse av slut i lager.
Rutinerna skiljer på transportförpackningar, avdelningsförpackningar och produktförpackningar.
Det finns tydliga och dokumenterade rutiner för signalering om att en produkt börjar ta slut i lager.
Transporter från sjukvårdsinrättningens godsmottagning till vårdenhetens förråd sker under betryggande former med hög hygienisk (tillräcklig) standard.
Registrering av utlämnade beställda/emottagna produkter till vårdenheten sker på ett sådant sätt
Det finns tydliga och dokumenterade rutiner för kassation av produkter efter ”sista förbruknings-dag”.
Förrådspersonalen har tillräcklig kompetens för att hantera medicintekniska produkter som är förbrukningsmaterial.
Det finns utarbetade och dokumenterade hygienrutiner för förrådspersonalen.
Det finns ett högt hygieniskt tänkande hos förrådspersonalen.
Frånsett IVA, Sunderby sjukhus, har vårdenheterna som nämnts informellt utsedda per-soner som svarar för vårdenheternas förrådshållning och beställning av förbruknings-artiklar som är medicintekniska produkter.
Rutiner för emottagning och uppackning av godset sker på olika sätt mellan sjukhusen.
Vid Sunderby sjukhus transporterar en anställd från C-förrådet produkterna till respek-tive vårdenhet och packar även in produkterna i förråden.
Vid övriga sjukhus sker transporten av exempelvis vårdinrättningens vaktmästeri eller Riksbyggen. Produkterna transporteras i transportförpackningar och packas upp i avdel-ningsförpackningar. Rutinerna är inte dokumenterade.
Allt material placeras i förrådshyllorna så att det äldsta användningsdatumet ligger ytterst i hyllan. Då en speciell produkt börjar ta slut i förrådet används det tidigare beskrivna ”bricksystemet”.
Inom vissa vårdenheters förråd packar förrådspersonalen upp och sorterar vissa artiklar i en speciell plastbox, speciella ”kits”, färdiga för olika typer av ingrepp (definieras där-för som produktdär-förpackningar att användas direkt på patient). Det gäller exempelvis där-för kateterinsättningar för centrala och perifera venkatetrar, artärkatetrar, urinvägskatetrar och katetrar för ryggmärgsprover. Detta görs för att förenkla och påskynda förberedel-serna för aktuellt ingrepp och för att minska förrådsarbetet.
Om avdelningsförpackningar bryts upp till produktförpackningar ska sista förbruknings-datumet förkortas. Men produkttyperna i ”kits” är högfrekventa produkter som används ofta och de hinner inte bli för gamla, d v s de har korta förrådstider.
Sterila produkter hanteras vid de förråd vi besökt separata med speciellt utformade ruti-ner och separata förråd, skilda från övriga förrådsutrymmen.
Inventering av produkter där sista förbrukningsdatum gått ut sker vid vissa vårdenheter en gång per månad och vid andra ”när man har tid”. Sådana produkter sänds tillbaks till C-förrådet för kassation. Ibland hämtas produkterna direkt från beskrivet företag för kassation.
Om det behövs ”akutbeställningar” av produkter sker detta genom lån mellan avdel-ningar/enheter som finns inom samma klinik/motsvarande. Ingen registrering av sådana lån sker, utan ”det brukar jämna ut sig”.
Det finns inga utarbetade och dokumenterade hygienrutiner kring förrådshanteringen.
Däremot finns dokumenterade rutiner då produkterna ska användas på patienterna, enligt avsnitt 7.4.
7.3.3 Vår bedömning
Transport och förrådshållning av medicintekniska produkter som är förbrukningsmate-rial är viktiga ingredienser för att bibehålla produkternas bestämda kvalitet och renhets-krav fram till användning på patient.
Vid C-förrådet och vid de vårdenheter vi granskat anser vi det finns ändamålsenliga rutiner för hantering av förbrukningsmaterial från de olika produkttyperna. Det gäller också för transport av produkterna mellan C-förrådet och vårdenheternas förråd.
Vi uppfattar att personalen vid C-förrådet och de granskade vårdenheternas förråd har ett högt hygieniskt tänkande och lång erfarenhet av att hantera medicintekniska pro-dukter som är förbrukningsmaterial. Personalen får också vid vissa tillfällen utbildning inom vårdhygienens område.
7.4 Rutiner inom vårdenheterna för användning och hantering av