Tidigare utredning om medicinska undersökningar i arbetslivet beskrivs i SOU 1996:63. I detta förslag ansåg utredarna att det inte var nödvändigt med någon lagreglering angående drogtester i arbetslivet. Drogtester var något som
arbets-marknadens parter skulle komma överens om. Det ställdes dock samma krav här som i senare fall att drogtesten ska överensstämma med samhällets värderingar och god sed på arbetsmarknaden. Även att provtagningen skulle genomföras på ett godtagbart sätt och med en säker metod var aktuellt i den tidigare utredningen. Vidare ansågs det i SOU 1996:63 att det bör finnas en skriftlig drogpolicy med handlingsprogram som överenskommits av arbetsgivare och arbetstagare innan drogtester genomförs.57
5.1 Bakgrund till förslaget
”Den 11 maj 2006 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till lagreglering av skydd för den personliga integriteten i arbetslivet (dir. 2006:55).”58
År 2009 kom ett förslag från Statens offentliga utredningar för att öka skyddet av arbetstagarnas personliga integritet i arbetslivet. Utredningen går under namnet Integritetsskydd i arbetslivet, SOU 2009:44, och är en omfattande utredning på 445 sidor.
Syftet med utredningen är att skydda arbetstagaren59 där förslaget på lagstiftningen ställer krav på arbetsgivaren med framför allt begränsningar på vad arbetsgivaren har rätt till att genomföra för att utöva kontroll. Det ställdes krav på utredningen att det skulle ske i samråd med arbetsmarknadens parter. I likhet med kravet har lagförslaget skett i samarbete med en referensgrupp med representanter från Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation och Sveriges Akademikers Centralorganisation.
Även samarbete med Norge och Finland samt fackmän inom orådet har ägt rum.60 För att uppnå syftet behandlas många olika områden som på ett eller annats sätt kan bidra till en integritetskränkning. Detta är indelat i följande underrubriker; behandling av personuppgifter, förbud mot att begära registerutdrag, medicinska undersökningar samt förbud mot integritetskränkande övervaknings- och kontrollåtgärder i övrigt.61 I det följande kommer endast det som har relevans för alkohol- och drogtester på arbetsplatsen att behandlas, det vill säga materialet under rubriken medicinska undersökningar.
57 SOU 2009:44, s 47f.
58 SOU 2009:44, ”Till statsrådet Sven Otto Littorin”, s 3.
59 I begreppet arbetstagare som används i förslaget ingår även arbetssökande, de som söker eller fullgör praktik samt de som utför arbete som inhyrd och inlånad arbetskraft. Se SOU 2009:44, s 19.
60 SOU 2009:44, s 46.
61 SOU 2009:44, s 38ff.
34
5.2 Medicinska undersökningar
5.2.1 Allmänna bestämmelser
Lagförslaget angående medicinska undersökningar62 går till stora delar helt i linje med vad som redan beslutats i rättspraxis av Arbetsdomstolen. Medicinska undersökningar avser här hälsoundersökningar samt alkohol- och drogtester. I begreppet alkoholtest räknas inte alkolås i fordon med i regleringen för medicinska undersökningar. 63 I det följande berörs dock endast alkohol- och drogtester för att inte gå utanför ramen för diskussionsfrågan.
Det konstateras att det inte finns någon heltäckande reglering, att rättsläget många gånger är oklart och att det är väsentliga skillnader mellan privat och offentligt sektor.
I det förslag som ges är syftet att begränsa arbetsgivarens rätt att utföra medicinska undersökningar samt ersätta den reglering som redan finns genom 30 § LOA. På samma sätt som det redan framgått av rättspraxis anger lagförslaget att alkohol- och drogtester endast får genomföras om det är för ett berättigat ändamål. Det vägs mot arbetstagarens intresse av att skydda sin personliga integritet. Det ska vara ett
godtagbart ingrepp i förhållande till ändamålet. Vidare beskrivs detta med att den bör vara ett berättigat ändamål. Som berättigat ändamål nämns säkerhetsskäl. Detta avser till exempel om arbetstagaren, i ett tillstånd påverkad av alkohol eller droger, har arbetsuppgifter som kan leda till risk för egen eller andras liv, säkerhet och hälsa eller betydande skador på miljö eller egendom. En annan motivering för berättigat ändamål kan vara om provtagningen sker som ett led i rehabiliteringen av ett redan befintligt alkohol- och/eller drogmissbruk. I vissa fall kan en kotrollåtgärd för att
uppmärksamma tillståndet hos en arbetstagare vara berättigat om det är avgörande för verksamheten. Detta ska endast ske om det är en förutsättning att ingen är påverkad för att kunna bedriva verksamheten eller väsentlig del av verksamheten. Denna
kontrollåtgärd ska i första hand gälla drogtester. Fortfarande ska grunderna i det enskilda fallet beaktas om när och hur alkohol- och drogtester ska vara tillåtna eller inte. Förutom de nämnda kraven måste undersökningen genomföras på ett sätt som kan anses som ett godtagbart ingrepp i den personliga integriteten. Med detta menas att provtagningen ska ske av hälso- och sjukvårdspersonal. Undantag är det dock för tester av utandningsluft där det inte ställs krav på att det måste utföras av hälso- eller sjukvårdspersonal. Analyser av provtagning ska vidare behandlas av ackrediterat laboratorium.64 Det kan ses många likheter vad gäller upplägget av lagförslaget om integritetsskydd i arbetslivets med lagen om anställningsskydd. Vilket även Iseskog är inne på i sin argumentation om lagförslaget (se 2.1). Likheterna är bland annat att lagen har som syfte att skydda arbetstagaren och att arbetsgivaren har det rättsliga ansvaret. Vidare finns det vissa semidispositiva regler där det kan avtalas om annat
62 Se bilaga 1.
63 SOU 2009:44, s 22.
64 SOU 2009:44, s 22f.
35 genom kollektivavtal. Även påföljderna, förhandlingsskyldigheten och tvistefrågan behandlas på samma sätt.
5.2.2 Förhandlingsskyldighet
MBL har stor betydelse för parterna på arbetsmarknaden. I 11-14 §§ framgår arbetsgivarens förhandlingsskyldighet när det gäller viktiga förändringar i
verksamheten viktigare eller förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare, detta kan handla om bland annat övervaknings- och kontrollåtgärder. Av förslaget framkommer viljan att förtydliga att förhandlingsskyldighet enligt 11-14 §§
ska äga rum i frågan om alkohol- och drogtester. Vidare avses bestämmelsen vara semidispositiv och därmed kunna göra avvikelser genom kollektivavtal.65
5.2.3 Övriga bestämmelser
Lagen är tvingande till arbetstagarens fördel vilket innebär att det endast är
arbetsgivaren som kan drabbas av påföljder om det sker överträdelser av lagen. De påföljder som föreslås är ekonomiskt och allmänt skadestånd. Avtalsvillkor som inskränker arbetstagarens rättigheter är helt utan verkan. Det föreslås finnas två semidispositiva bestämmelser, bestämmelsen om för vilka ändamål en medicinsk undersökning kan begäras samt bestämmelsen om förhandlingsskyldighet.
Uppkommer en tvist om alkohol- och drogtester ska detta behandlas enligt lagen om rättegång i arbetstvister. Preskriptionsbestämmelserna framkommer av 64-66 och 68
§§ MBL.66
5.2.4 Begränsningar
Begränsningen för när bestämmelsen om medicinska undersökningar bör gälla är när det sker genom övervakning eller kontroll från arbetsgivaren. Regleringen är endast tillämplig om arbetsgivaren har som syfte är att få information om den enskilde arbetstagarens hälso- eller medicinska tillstånd. Om arbetsgivaren erbjuder en medicinsk undersökning där det inte sker någon återrapportering om arbetstagarens resultat till arbetsgivaren ska inte bestämmelserna om medicinska undersökningar tillämpas. Vidare beskrivs problematiken om vad som är att anses som kontrollåtgärd.
Om arbetstagaren frivilligt genomgår en undersökning hamnar det utanför denna bestämmelse, även frivilliga överlämnanden provresultat kan lämnas av arbetstagare till arbetsgivare utan att arbetstagarens personliga integritet kränks. Regleringen sker däremot om arbetsgivaren kräver att en arbetstagare genomgår undersökning eller begär att få se resultat från tidigare genomförd undersökning. Förutom de två semidispositiva lagarna är det inte tillåtet att genomföra undersökningar som inskränker i bestämmelsen om integritetsskydd i arbetslivet under rubriken
65 SOU 2009:44, s 24f.
66 SOU 2009:44, s 25.
36
”Medicinska undersökningar” även om det sker i samförstånd med arbetstagaren, till skillnad mot 30 § LOA.67
5.2.5 Definitioner
I begreppet medicinska undersökningar diskuteras muntliga frågor, hälsodeklaration, sedvanliga medicinska undersökningar, psykologiska undersökningar och fysiska tester. Vidare kommer endast de fysiska testerna angående drogtest och alkolås behandlas. Det fastslås att det finns många olika substanser som kan räknas in inom begreppet drog. Utredarna anser inte att det inom lagstiftningen behöver tydliggöras exakt för vilka substanser som omfattas av bestämmelsen. Det bör enligt utredarna vara tillräckligt med att redogöra för att bestämmelsen ska omfatta hälsoundersökning, alkohol-, narkotika- och annat drogtestet. Vad som avses med narkotika hänvisar de till narkotikalagstiftningen. Med andra droger menas dopningsmedel samt en
hänvisning till vad som avses som droger enligt lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel och lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Det viktigaste är vilken metod som används för att kunna säkerställa kvalitén.
5.3 Egna tankar och reflektioner
Lagförslaget publicerades år 2009. I årsskiftet till år 2011 har en hel del ny lagstiftning trätt i kraft. Vad gäller alkohol- och drogtester finns ingen påtaglig förändring i
jämförelse med vad utredningen har föreslagit. Som nämnt tidigare (se 3.2) har det skett vissa ändringar i regeringsformen. Av det som har relevans i denna uppsats framkommer i 2 kap. 6 § vad gäller ett moderniserat samt att den personliga integriteten förstärks. Detta gäller dock enbart skydd mot det allmänna och
framkommer inget konkret och alkohol- och drogtester utan beskrivs som ”betydande intrång som innebär övervakning eller kartläggning av enskildas personliga
förhållanden.”68 Vad gäller den personliga integriteten har det också i
kredit-upplysningslagen (1973:1173) framkommit ett ökat skydd. Det har även trätt i kraft en ny alkohollag (2010:1622) som framförallt behandlar tillverkning, handling och
servering av alkohol och nämner ingenting om alkoholtester eller liknande. Angående alkohol- och drogtester har det med andra ord ännu inte skett någon förändring i lag och inget av det som föreslagits i utredningen har fått rättslig verkan.
67 SOU 2009:44, s 314ff.
68 2 kap. 6 § 2 st. RF.
37