Skillnader mellan kommuner
Vad tror de som bor i gles bygd om framtiden dels för landsbygd generellt, dels för dem själva på den plats de bor på? De svarande har fått ta ställning till olika påståenden om hur det är att bo på landsbygden generellt och bedömningarna presenteras också i bilaga 7.
Generellt förknippar de svarande att landsbygden med positiva egenskaper – det är viktigt med en levande landsbygd, landsbygden är en tillgång för hela landet och landsbygden kommer att överleva. Samtidigt menar de att landsbygden är sårbar, och att det krävs en viss anpassningsförmåga för att bo på landsbygden. Det finns dock många skillnader mellan svarande i de olika kommunerna (se bilaga 7). Den kommun som sticker ut mest är Strömsund där invånarna i klart högst utsträckning instämmer med att fler människor borde bo på landsbygden för miljöns skull, att samhället/politikerna borde ta större hänsyn till dem som bor på landsbygden samt att det är ett problem att många unga människor flyttar från landsbygden. En tydlig skiljelinje går även mellan å ena sidan Strömsund, Gislaved och Örnsköldsvik och å andra sidan de övriga kommunerna där de först- nämnda i större utsträckning vidhåller att det inte går att bo på landsbygden om man inte har tillgång till bil. Vidare kan ses att det påstående som alla kommuner instämmer mest med är att det är viktigt med en levande landsbygd och att det man instämmer minst med är att landsbygden kostar samhället för mycket, vilket får anses som logiskt då de i princip är de två ytterligheterna av samma fråga.
Ytterligare åtta påståenden har ställts till de svarande, som berör boendet på landsbygden, och som är mer personliga i sin karaktär. Uppfattningen om samtliga dessa påståenden visar också att signifikanta skillnader finns mellan kommunerna (Figur 37). Den största skillnaden går att se vad gäller om den svarande tror att folkmängden kommer att öka under de närmaste åren i den by man bor. Här ses en stor skillnad mellan, framförallt, Strömsund och Umeå där de boende i Strömsund är mer pessimistiska än de boende i Umeå.
Pessimismen i Strömsund avspeglar sig även i tron på om det fortfarande kommer att bo människor i byn om 20 år, vilket dock är det påstående som alla kommuner ställer sig mest positiva till. Mest negativa är de svarande i samtliga kommuner till påståendet att de skulle flytta till en större tätort om de kunde välja fritt, och att det finns saker de skulle vilja göra men inte kan göra eftersom de bor där de bor.
32
Figur 37: Personlig uppfattning om påståenden rörande boende på landsbygden, genomsnittlig bedömning där 5 motsvarar instämmer helt och 1 instämmer inte alls.
*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001
Stad och landsbygd betraktas i många avseenden som varandras motsatser. De svarande har fått ta ställning till ett anta karaktäristika som speglar två ytterligheter eller motsatsförhållanden; till exempel traditionellt kontra modernt. När det gäller hur man karaktäriserar landsbygd (se Figur 38) är det i positiva termer; landsbygd förknippas med frihet och inte kontroll, är hälsosamt och inte osunt, är trygghet och inte otrygghet etc.
Respondenterna tycks i de flesta fall dra åt samma håll med de ytterligheter de ställts inför med undantag för ett fåtal påståenden. Exempel på undantag är att de boende i Strömsund i högre grad anser landsbygden vara manlig medan de boende i Linköping och Umeå anser den vara kvinnlig. Vidare kan ses att de boende i Umeå anser landsbygden vara billigare än de övriga samt att de boende i Gislaved förknippar landsbygden med ”tungt” och de övriga med ”lätt”.
33
Figur 38: Vad landsbygden förknippas med, genomsnittlig bedömning uppdelat på kommun.
*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001
De svarande har också fått bedöma stad efter samma egenskaper. Staden förknippas i högre grad med otrygghet, kontroll, konkurrens, m.m. men också med modernt och billigt – dvs. en nästan motsatt bedömning av vad landsbygd uppfattas som (Figur 39).
De största skillnader som kan ses kommunerna emellan rör bland annat ställningstagandet om hemma-borta, framförallt mellan Strömsund och Linköping med de boende i Strömsund som betydligt mer benägna att förknippa staden med borta. De boende i Strömsund utmärker sig även gällande en rad andra påståenden, såsom att tycka att staden är mest förknippad med smutsigt, meningslöst, osunt samt otrygghet. Om staden är manlig eller kvinnlig, passiv eller aktiv samt vardag eller helg är ställningstaganden till vilka alla kommunerna ställer sig relativt likgiltiga. En intressant detalj som kan ses är att de två kommunerna med storstäder anser staden vara mer förknippad med lätt än med tungt medan de andra kommunerna är av motsatt uppfattning. Generellt går att finna ett motsatsförhållande mellan vilka egenskaper som individerna associerar med landsbygd och de som associeras med stad.
34
Figur 39: Vad staden förknippas med, genomsnittlig bedömning uppdelat på kommun.
*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001
Skillnader mellan kvinnor och män
Skillnaden mellan kvinnors och mäns uppfattning om landbygden skiljer sig inte på lika många punkter som mellan kommunerna (Bilaga 8). En skillnad är dock att kvinnorna i högre utsträckning instämmer med vikten av en levande landsbygd. En levande landsbygd är, trots skillnaden, också det som männen anser vara viktigast. Även en fungerande kollektivtrafik tycks vara av större vikt för kvinnor än för män.
Uppfattningen om de mer personliga påståendena visar att två påståenden signifikant separerar män och kvinnors åsikter (Figur 40). Dessa är att kvinnorna är skulle vara mer benägna att resa med kollektivtrafik än med bil om bättre möjligheter fanns samt att männen kan sägas vara mer instämmande vad gäller uppfattningen om att det fortfarande kommer att bo människor i deras by om 20 år. De påståenden där män och kvinnor tycks vara mest överens är vad gäller motviljan att flytta till en större tätort eller storstad.
35
Figur 40: Personlig uppfattning om påståenden rörande boende på landsbygden, genomsnittlig bedömning uppdelat på kön där 5 motsvarar instämmer helt och 1 instämmer inte alls.
*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001
Intressant att se är att så många av svaren signifikant skiljer sig åt mellan könen, med avseende på vad man förknippar landbygden (Figur 41). Mest anmärkningsvärt, men kanske inte så förvånande, är att de båda grupperna anser sin egen könstillhörighet definiera landsbygden i större utsträckning än den andra. Även vardags- samt helgsbegreppet skiljer sig mellan kvinnor och män så tillvida att kvinnor i större utsträckning förknippar landsbygden med vardag och männen med helg. I övrigt lutar kvinnor och män åt samma håll och de är båda tydligast med att landsbygden är en hälsosam plats att leva på.
36
Figur 41: Vad landsbygden förknippas med, genomsnittlig bedömning uppdelat på kön.
*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001
37
Uppdelningen mellan kvinnor och män visar på samma spegelvända mönster som uppdelningen mellan kommunerna, vad gäller uppfattningen om staden jämfört med landsbygden. (Figur 42). De skillnader som ändå finns är, bland annat, att kvinnorna i högre grad uppfattar staden som borta samt att männen förknippar staden med meningslös. Den mest påfallande skillnaden är dock att männen uppfattar staden som passiv snarare än aktiv medan kvinnorna är av motsatt uppfattning. I jämförelse med uppfattningarna av landsbygden innebär det att ett större motsatsförhållande är närvarande bland männen medan kvinnor anser både staden och landsbygden vara aktiv.
Figur 42: Vad staden förknippas med, genomsnittlig bedömning fördelat mellan könen.
*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001
38