I Landstinget Sörmlands upptagningsområde ingår följande kommuner:
Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping (residensstad), Oxelösund, Strängnäs, Trosa och Vingåker. Invånarantalet för 2006 beräknades till 266 000 personer (Svensson, 2003).
Nuvarande organisation och verksamheter
Inom Landstinget Sörmlands ansvarsområde finns förutom hälso- och sjuk-vården även verksamheter som folktandvård, folkhälsa, handikapp- och ha-biliteringsservice, kultur- och utbildningsverksamhet samt regionsjukhuset Karsudden. Landstinget är också delägare i Länstrafiken (Landstinget Sörmland, 2007).
I Landstinget Sörmland genomfördes 1992, den så kallade Sörmlandsmodel-len (Landstinget Sörmland, 2000-03-08) där samtliga nämnder och
direktio-171
ner avskaffades för att stärka landstingsfullmäktige i syfte att vitalisera den politiska demokratin (Grimlund, Gustafsson och Zanderin, 1997). 1999 övergavs Sörmlandsmodellen för en ny organisation och 2004-2005 genom-fördes ytterligare en omorganisation i syfte att genom en samlad sjukvårds-organisation i länet reducera kostnaderna och skapa en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård (Landstinget Sörmland, 2005 b, sid. 2). Några av verk-samheterna som ingår i denna studie bytte namn i den nya organisationen och för att inte förvirra läsaren har jag valt att inte presentera en bild som visar någon av organisationerna.
Landstingets vision och politiska ledning
Landstinget Sörmlands vision (2001-11-29) är framtagen av den politiska ledningen, förvaltningsledning och fackförbunden i samförstånd och ska betraktas som grunden för all verksamhet. Grundsynen är alla människors lika värde (jfr. konventionen artikel 2), bästa möjliga hälsa för alla (jfr. artikel 24) och utvecklingen av hela Sörmland (a.a. sid. 1). Honnörsor-den är demokrati, respekt, trygghet, kompetens och kvalitet, och metoderna för att uppnå detta är samverkan, hushållning och goda arbetsplatser (a.a. sid. 2). Barn 0-19 år är sedan 1998, enligt strategen, en prioriterad grupp som har fri sjukvård.
Mellan 1927 och 2004 hade Landstinget Sörmland socialdemokratiskt styre (Maria Karlsson, informationschef, e-postkontakt, 2006-08-02). I mars 2004 tog en koalition bestående av v, m, mp, c, kd och fp över (a.a.). I valet 2006 fick socialdemokraterna och vänsterpartiet majoritet men efter det att två ledamöter från vänsterpartiet lämnat partiet till förmån för oppositionen kun-de en koalition mellan kun-det borgerliga blocket fortsätta regera berättar strate-gen.
Vilka verksamheter ingår i studien?
Sedan intervjuerna genomfördes har Landstinget Sörmland, som framgår ovan, genomgått en organisationsförändring. Därför har flera förvaltningar och verksamheter bytt namn. De verksamheter som presenteras nedan står med de namn de hade vid tiden för intervjuerna: Kultur- och utbildningsför-valtningen, Karsuddens sjukhus, Administrativa staben, Hälso- och sjukvår-dens utvecklingsenhet, Södra hälso- och sjukvårdsområdet, Landstingsfas-tigheter, Revisionen, Handikapp- och habiliteringsförvaltningen, Tandvår-den, Personalavdelningen, Informationsenheten, PatientnämnTandvår-den, FoU-enheten, Barn- och ungdomshabiliteringen, Barnhälsovården, Lekterapin, Central förvaltning, Barn- och ungdomspsykiatrin, Samlad mottagning, Vårdplatsenheten, Central operation, Radiologen, Vuxenpsykiatrin, Öron-näsa-hals och en Primärvårdscentral.
172
Data som ingår i detta kapitel
För att ge en så bred beskrivning av landstingets arbete som möjligt har olika typer av data använts: landstingsdokument (de dokument som inte redovisas i referenslistan finns i bilaga 3), strategens beskrivning av landstingets arbe-te, egna noteringar från de två pilotutbildningarna samt information från ett telefonsamtal med en kurator på Dammsdalsskolan där ett barn- och ung-domsråd har bildats. Här presenteras även resultaten av en enkät som FOU-enheten (Landstinget Sörmland, 2002-07-03) tog fram och skickade ut till samtliga piloter samt piloternas visioner om sitt uppdrag som de formulerats i ett pilotplaneringsdokument. De data som ligger till grund för avsnittet om den politiska viljan är politikernas utsagor om barnets rättigheter som de tolkats ur intervjuerna. De fyra citaten under Personliga bevekelsegrunder har informanterna getts möjlighet att kommentera och citaten har, i före-kommande fall, anpassats till skriftspråk utan att innehållet har förvanskats.
Viktiga beslut och händelser
Under denna rubrik presenteras beslut som fattats och initiativ som tagits av Landstinget Sörmland och som varit viktiga på vägen mot implementering av konventionen om barnets rättigheter.
1998
I april framlades en motion om att utvärdera landstingets verksamheter i förhållande till konventionen om barnets rättigheter (Hedberg, 1998).
I september fick motionen bifall i landstingsstyrelsen (Landstinget Sörmland, 1998-09-28).
I oktober fick motionen bifall i landstingsfullmäktige (Landstinget Sörmland, 1998-10-27).
1999
Folkhälsochefen fick i uppdrag att ta fram underlag till direktiv.
En arbetsgrupp till projektet utsågs.
I juni presenterades ett förslag till direktiv för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Landstinget Sörmland (1999-06-22).
I december omvandlades arbetsgruppen till styrgrupp och medlemsantalet utökades.
2000
I januari timanställdes en projektsamordnare.
En styrgrupp tillsattes.
I februari presenterade Folkhälsoenheten en projektbeskrivning: FN:s konvention om barnets rättigheter i Landstinget Sörmland (2000-02-11).
I mars godkändes projektplanen i landstingsstyrelsen.
173 I maj genomfördes en upptaktsdag på Åsa Folkhögskola. Inbjudna var politiker, förvaltningsledning och verksamhetschefer.
I augusti halvtidsanställdes projektsamordnaren.
I december genomfördes den första barnpilotutbildningen, 15 deltagare.
2000-2001
Projektsamordnaren besökte chefsgrupperna och de politiska grupperna (utom Folkpartiet) och informerade om konventionen och landstingets arbete.
2002
I januari genomfördes ett uppföljande seminarium för landstingsstyrelsen, samtliga direktörer, förvaltningschefer och barnpiloter. Det genomfördes även en enkät till seminariedeltagarna rörande implementeringen av konventionen.
I februari genomfördes en andra barnpilotutbildning, 30 deltagare.
I maj genomfördes en tredje barnpilotutbildning, 30 deltagare.
Underlag för det fortsatta arbetet med konventionen presenterades (2002-05-23).
I augusti beslutade landstingsstyrelsen att permanenta konventionsarbetet i Lands-tinget Sörmland.
I november genomfördes en fjärde barnpilotutbildning, 30 deltagare.
I december påbörjades samordnarens samarbete med landstingsförbundets Nationel-la nätverket för konventionsreNationel-laterade frågor.
2003
Under våren omvandlades styrgruppen till referensgrupp och medlemsantalet utöka-des igen för att alla förvaltningar skulle vara representerade.
I maj permanentades en Samordnare för barnrättsfrågor på halvtid och arbetet fick en organisatorisk tillhörighet på Folkhälsoenheten.
2005
I mars genomfördes en femte barnpilotutbildning, 29 deltagare.
I december beslutades om ett nytt uppdragsdirektiv för arbetet med konventionen. I samband med direktivet reviderades budget för uppdraget och samordnar tjänsten omvandlades till en tjänst som strateg. Strategen placerades på Lednings- och verk-samhetsstöd under folkhälsochefen. Referensgruppen lades ned och i enlighet med direktivet bildades ett Barnkonventionsråd (Landstinget Sörmland, 2005 a, LS
§:104/2002).
2006
I maj träffades Barnkonventionsrådet första gången.
I september träffades Barnkonventionsrådet andra gången.
Under hösten genomfördess fyra juridiska seminarier om ”Barnets rättigheter som patient”.
174
I november träffades Barnkonventionsrådet tredje gången.
I december genomförs en sjätte barnpilotutbildning, ca 35 deltagare.
2007
I februari träffades Barnkonventionsrådet fjärde gången.
I maj träffades Barnkonventionsrådet femte gången.
Under våren placerades konventionsarbetet i en särskild Sektion för barnrättsfrågor.