Lean utifrån ett filosofiskt synsätt och en strategisk dimension

Studien visar att Leankonsulterna i denna studie ser Lean som ett långsiktigt sätt att tänka kundorienterat som bland annat innefattar aktivt arbete med att ta bort aktiviteter i processer som inte skapar något värde för kund. Att ha ett långsiktigt tankesätt är en av grunderna vid implementeringen av Lean. Konsulterna nämner att ett för kortsiktigt perspektiv gör att

satsningen riskerar att fallera. Lean är inte en metod att lösa kortsiktiga problem utan är ett sätt att tänka som skall genomsyra företagets fortsatta arbete ur ett långsiktigt perspektiv.

Långsiktighet är något som även tidigare forskning tar upp som viktigt i

implementeringsprocessen (Bhasin 2008; Näslund 2013; Arlbjørn & Freytag 2013) Enligt konsulterna krävs det också att resurser avsetts vid implementeringarna, vilket kan kopplas till teorier om att Leanimplemterningar kräver finansiell och mänsklig hängivenhet (Bhasin 2012a). Däremot ser inte konsulterna stora resurser som en avgörande faktor utan företag med mindre resurser kan också få till stånd en lyckad implementering. Det är enligt konsulterna i stället viktigt att ledningen och övriga involverade har en stark tro på att Lean är rätt väg för dem och att de har en stark vilja att lyckas med satsningen, vilket även tidigare studier nämner som viktigt (Malmbrandt & Åhlström 2013).

Konsulterna i denna studie antas se på Lean utifrån det som Arlbjørn och Freytag (2013) benämner som en filosofi, eftersom vikten av att skapa kundvärde och eliminera slöseri är centralt både i informanternas antagande om Lean och i Arlbjørn och Freytags teorier om Lean som en filosofi. Dock lade konsulterna mer fokus på att förklara vikten av att skapa kundvärde än de gjorde på att förklara vikten av att eliminera slöseri. Konsulternas förklaringar kring hur kundvärde är viktigt är till stora delar likt principerna 1 och 4 i Figur 1, som konkret behandlar kunden. Detta kan ses som att konsulterna i denna studie har ett starkt kundorienterat synsätt, vilket kan bero på att de arbetar med att skapa värde för kunders kunder. Konsulternas egen lönsamhet hänger mycket på att de lyckas med detta annars riskerar de att tappa kunder till

andra konkurrerande konsulter. Utöver detta redovisades även att Lean är att ständigt tänka och utöva förbättringsarbete, vilket kan kopplas till princip 5 i Figur 1: Strävan efter perfektion genom att kontinuerligt ta bort slöseri som upptäcks. Konsulterna pratar med andra ord om Lean både som en filosofi och som något bestående av principer utifrån kundvärde och förbättringsarbete som beskrivs i Figur 1.

Att Lean för konsulterna är ett tankesätt som bygger på specifikt långsiktigt arbete för varje enskild företag kan härledas till Pettersen (2009) och Hines et al. (2004) definiton av Lean i en filosofisk dimension, eftersom denna definition förklarar Lean som ett sätt att vara och att det är specifikt för varje enskild företag. Lean för konsulterna verkar inte definieras utav de verktyg som används utan verktygen anses snarare finnas tillgängliga, och vilka som bör användas avgörs av hur situationen och behovet ser ut för företaget. Det faktum att

konsulternas syn på Lean inte innebär något fokus på verktyg kan förklaras som att Lean enligt konsulterna inte är vad Pettersen (2009) och Hines et al. (2004) benämner som en operationell dimension. Pettersens (2009) har gjort antagande om att praktiker ofta ser Lean ur en

operationell dimension, dock anses konsulterna i denna studie se Lean ur en mer strategisk dimension. Detta eftersom konsulterna förklarade Lean som något bestående av principer snarare än verktyg. Att konsulterna antas se Lean ur både en filosofisk och strategisk dimension innefattar vad Pettersen (2009) benämner som Lean thinking, det vill säga att Lean är ett

tankesätt. Att Lean av konsulterna i större utsträckning antas vara ett tankesätt än ett praktiskt agerande kan medföra svårigheter när konsulterna ska hjälpa en organisation att tillämpa Lean, eftersom det filosofiska tankesättet måste komma inifrån organisationen och det kan vara svårt för konsulterna att påverka detta.

Både Dynamate och HiQ nämner att arbetet med implementeringen av Lean handlar mycket om att coacha kunderna att själva införa Lean, där konsulterna presenterar tankesättet för kundföretaget och coachar dem i införandet men själva jobbet att bli Lean måste kunderna göra själva. Konsulternas antaganden om att kunderna coachas till att bli Lean är någonting som återigen kan kopplas till att Lean för konsulterna ses ur en filosofisk dimension där

När det kommer till kunskapsaspekten vid implementering av Lean är det främst kunskap kring tankesättet bakom Lean som ses som viktig vid arbetsprocessen, vilket ytterligare tyder på att konsulterna ser Lean som en filosofi och inte en praktik. Trots att konsulterna nämner att implementeringsprocessens måste anpassas specifikt till varje enskild företag nämner Sven Ohde och Anders Eriksson att det finns olika bestämda modeller och verktyg som de följer när de hjälper företag vid implementeringen av Lean. Detta kan ses som att konsulterna

komplementerar Lean med egna metoder och modeller, vilket enligt forskning bör göras för att underlätta implementeringen (Antony 2011; Arlbjørn & Freytag 2013). Vidare skulle arbetet med implementeringsprocessen kunna utvecklas genom att införa ett instrument för att bedöma om implementeringen går som den är tänkt eller inte, detta i enlighet med Malmbrandt och Åhlström (2013) antaganden om införandet av bedömningsinstrument. Bedömningar och utvärdering av Leanarbetet går i viss mån att urskilja utifrån konsulternas förklaring av att de mäter ledtider vid arbetet med att kvalitetssäkra processer. Detta kan även härledas till

outputstyrning där icke-finansiella mått, exempelvis i form av mätning av ledtider, ska hjälpa företag att motivera, influera och underlätta beslutsfattande (Kristensen & Israelsen 2014).