Att leda i lag – en deskriptiv utsaga

Inom skolförvaltningen i kommundelen leds vid tidpunkten för undersökningen verksamhet i förskola och skola av team. Teamen varierar i storlek och sammansättning beroende på lokala förutsättningar. Teamorganisationerna i skolområdet bildades omkring år 2000 och är verksamma när detta skrivs. Skolledningen i Xby består av fyra skolledare som har ett gemensamt ledningsuppdrag för verksamhet från förskola till årskurs nio. Teamet i Xby är det minsta teamet i området beroende på att elevantalet är lägre än i övriga områden. Något som utmärker teamet i Xby är att alla skolledarna har en arbetsplats i samma byggnad . Teamet består av tre kvinnor och en man vilket återspeglar könsfördelningen bland skolledare i förskola och grundskola inom

kommundelen. Kvinnor dominerar som ledare inom förskola och skolans tidigare år. De flesta männen har en tjänst inriktad mot grundskolans senare år. Två faktorer som samverkar till att teamen till övervägande del består av kvinnor är en generell

utveckling mot skolledaryrket som kvinnodominerat samt sammanförandet av förskola och skola i en gemensam ledningsorganisation.

Skolledarna i Xby relaterar ofta till den helhet som utgörs av skolområdet. Den egna verksamheten och det egna ansvarsområdet är en del i den helheten. Ett språkligt uttryck för en helhetssyn på barns och elevers väg genom förskola och skola är ”1- till 16-årsperspektivet”. Detta perspektiv nämns som en ledstjärna med ett intuitivt innehåll. Vad ryms och vad ryms inte inom detta begrepp? En föreställning hos

skolledarna är att perspektivet lett till att personalen känner en större samhörighet med varandra gentemot förhållandet när organisationerna verkade var för sig. Samtidigt framkommer att det finns kulturskillnader mellan olika enheter . En rektor menar att förskolans arbete och personal har synliggjorts för skolans personal och att det finns en förförståelse mellan förskola och skola som gynnar barn och elevers övergång mellan de två verksamheterna. Det är också möjligt att samutnyttja lokaler i hela området. Alla skolledare är kända i området och flera skolledare känner all personal vid namn.

Denna helhetssyn kommer ur det uppdrag förvaltningschefen givit skolledarteamet, ett gemensamt uppdrag med gemensamma mål i ett ledningsteam. På olika sätt uttrycker skolledarna att man har vilja och ambition att anta detta uppdrag och göra så mycket

som möjligt av det. Man uppfattar härigenom också ett frirum i uppdraget som kan antas mer eller mindre.

Flera av skolledarna har erfarenheter av teamorganisation i en mer hierarkisk modell med en ledande rektor och flera underställda biträdande rektorer. Inom teamet i Xby upplever man sig som jämställda medarbetare i ledningsteamet. Det som bryter denna homogeni är ansvarsområden i skollag och arbetsmiljölag som riktar sig direkt till rektor och förhållandet att rektor är chef även för sin medarbetare biträdande rektorn med ansvar för t.ex. individuell lönesättning.

Skolledarna täcker på olika sätt upp för varandra genom att t.ex. hänvisa till annan tillgänglig skolledare när man inte är på plats för att ta hand om akuta ärenden med elever, personal eller föräldrar. Kravet på tillgänglighet beskrivs också som

problematiskt när teamet ibland behöver ha gemensam tid för att arbeta ostört. För den skolledare som tidigare endast arbetat inom förskolan har teamarbetet inneburit mer kunskaper om skolan och vice versa.

Teammedlemmarna beskriver på flera sätt en känsla av trygghet av att arbeta i ett team. I akuta situationer finns det möjlighet att bolla frågor med en kollega eller ha stöd av en kollega vid ett svårt möte. De gemensamma frågorna diskuteras och beslutas enligt en konsensusprincip. Processen att fatta gemensamma beslut beskrivs som ett tagande och givande men också som tidskrävande. När ett beslut fattats måste alla vara solidariska med beslutet. Styrdokumenten som i sig erbjuder rika möjligheter till tolkningar måste i flera frågor tolkas ur ett helhetsperspektiv. Det nära samarbetet kan, menar en av

skolledarna, bidra till ett alltför snävt perspektiv. Teamet måste också gemensamt förhålla sig till nya uppdrag från förvaltning och myndighet. Även här beskrivs ett frirum som ger handlingsfrihet. Det kan handla både om att tolka vad som avses med nya direktiv, hur man kan integrera det i pågående verksamhet och vilka åtgärder som ska vidtas.

Ett formellt forum för information och beslut som ska förankras hos personalen kallas inom samverkansavtalet mellan arbetsgivare och fackliga organisationer för

arbetsplatsträffar (APT). APT hålls enhetsvis inom organisationen vilket i praktiken innebär att olika delar inom skolan och olika förskolor har skilda APT. För att

synliggöra det gemensamma uppdraget fastställs gemensam dagordning vid APT av teamet tillsammans. Med detta vill man uppnå en känsla av delaktighet i frågor som berör alla medarbetare.

Personalen i skolor och förskolor tillhör olika arbetslag. Varje arbetslag har en

arbetslagsledare. Skolledningen har regelbundna träffar med arbetslagsledare inom sin enhet, inom hela skolan eller förskolan men också i vissa fall från hela området. Inför arbetslagsledarträffar kan teamet ha överlagt vilka frågor som ska tas upp och hur man vill ta upp dem. För att utveckla skolan inom olika områden har olika arbetsgrupper bildats med personal från olika delar av verksamheten och skolledare. För att leda utvecklingen mot fastlagda mål har skolledarna deltagit i grupperna från början med ambition att grupperna ska bli mer självgående så småningom.

Ett påtagligt sätt för teamet att styra är genom tjänstefördelning och schema. Varje enskild skolledare har ansvar för sin personal men vid överlappningar krävs samarbete skolledarna emellan. Schemaläggningen för årskurs 6-9 görs av en schemagrupp under ledning av en biträdande rektor. Fördelning av personal och lokaler kan här ge

återverkningar även på verksamheten i de yngre skolåren.

När skolområdet bildades år 2000 formulerades en gemensam vision för området om den goda skolan med inriktning på att utveckla och bibehålla barns och elevers lust att lära. Ett långsiktigt arbete med värdegrundsfrågor kopplas till visionen.

Värdegrundarbetet har involverat alla delar av verksamheten och uppmärksammat begrepp som trygghet, bemötande och relationer.

Det finns en tydlig ambition att hitta nya sätt att fördela arbetsuppgifter och disponera gemensam tid för att förankra en gemensam målbild för skolutveckling i teamet och i hela organisationen. Styrkan i att kunna dela ansvar beskrivs också som en belastning genom att perspektivet kan bli alltför snävt och att alla blir inblandade i allting.

Tydligare spelregler och ett gemensamt fokus för vad man vill och vad man skall göra i det gemensamma arbetet efterfrågas. Omvärldsbevakning lyfts också fram som ett område som behöver prioriteras. Den tid som står tillbuds för att både hantera den operativa verksamheten och en långsiktig strategisk planering beskrivs som otillräcklig.