Ledarens betydelse för användandet av informella styrmedel

I empirin framgår det tydligt att ledningen och cheferna har en väsentlig roll när bankerna genomgår förändring, eftersom det är ledarna som för vidare bankens värderingar och skapar inställningar kring förändring i banken. För att anpassa den existerande verksamheten till den digitala förändringen menar Jansson och Andervin (2016) att ledningen behöver våga investera i digitaliseringen och ta kontroll över verksamhetens styrning. Samtliga respondenter menar att arbetet med att möta den digitala transformationen har pågått under flera år och att det utvidgats till att involvera större delar av respektive bank. Utifrån detta kan vi se att det skett en stor satsning på digitalisering inom studiens samtliga banker. Enligt Nilsson och Olve (2013) är ledarskapets lyhördhet och mognad avgörande för om de kan leda en förändringsprocess med hjälp av värderingar, vilket visar vikten av tydligt ledarskap vid arbetet med detta.

Nilsson och Olves (2013) argument om att ledarskapets betydelse för styrning med hjälp av värderingar stärks även av empirin då respondenterna belyser vikten av kommunikation och ledarskap i arbetet med kulturen i bankerna. Samtliga respondenter beskriver att de har en kultur som genomsyras av bankens värderingar samt att värderingarna används av ledningen för att involvera personalen i den digitala transformationen. Gemensamt för dessa kulturer är att de genomsyras av en vilja att lära och ständigt utvecklas, vilket underlättar i den del av den digitala förändringen som Parviainen et al (2017) beskriver som “Disruptive changes”, de stora förändringarna som digitaliseringen bidrar till. Vi ser därav att ledarskapet spelar en viktig roll i att forma kulturen genom att tydligt sätta dessa normer och värderingar för att underlätta denna förändring.

I studiens banker framkommer vikten av att en person i ledande ställning kommunicerar ut stora förändringar inom bankerna. Att förändring bör kommuniceras från ledningen kan ses som ett sätt bankerna arbetar för att skapa förtroende och ökar tryggheten bland de anställda. Skulle en större förändring i banken istället kommuniceras från medarbetare på samma nivå finner vi en risk att en osäkerhet istället skulle kunna skapas kring förändringen. Detta argument styrks vidare av respondenten från bank 4 som poängterar att det är viktigt med transparent kommunikation så att medarbetarna lägger fokus på rätt saker. Tidigare forskning visar att hur budskapet kommuniceras har stor påverkan på förändringens resultat

(Coch & French, 1948; Lawrence, 1954). Detta påvisar vikten av planerad och tydlig kommunikation från ledningen för att öka förtroendet samt göra medarbetarna mottagliga för informationen.

Ledarnas och ledningens sätt att kommunicera kring ny teknik menar respondenten från bank 3 skapar de normer som omger förändringen. Relationen mellan ledarna och kulturen är tydlig då tidigare forskning visar att kulturen består av medvetna och uttalade värderingar ledningen kommunicerar men även de outtalade normerna (Argyris & Schön, 1978). Empirin antyder att samtliga banker med hjälp av ledare och förebilder försöker skapa normer kring vilket beteende de önskar att medarbetarna anammar men även normer som främjar ny teknik och förändring. Detta knyter an till vikten av att ledarna uttrycker positiva attityder och är transparenta vid användandet av kommunikation som styrmedel.

En stor utmaning med digitaliseringen som framkommer i samtliga banker är att engagera medarbetarna i förändringar och skapa en vilja att anamma nya arbetssätt. Enligt Ellström (1992) behöver ledarna aktivt arbeta med att känslomässigt engagera medarbetarna i organisationen för att skapa motivation till utveckling. Det framkommer inte i empirin att ledarna avsiktligt försöker engagera medarbetarna känslomässigt, men genom att agera förebilder kan ledarna skapa ett intresse bland medarbetarna att vilja bidra till bankens utveckling. Ledarens roll anser vi inte enbart är viktig för att skapa engagemang utan även för att bidra med det stöd som behövs när engagemanget finns hos medarbetarna. Ledarskapet uppfattas därav som avgörande för förändringen i och med att det är ledarna som till största del säkerställer att rätt kompetens finns hos medarbetarna. För att möta digitaliseringen arbetar bankerna som tidigare nämnt med en integrerad kompetensutveckling genom att ledaren kartlägger framtida behov i banken samt ger stöd i lärandet av de nya kompetenserna. Detta indikerar att ledarens roll är essentiell för användandet av kompetensutvecklingen som styrmedel.

6. Slutsats

Denna studie undersöker hur de svenska bankerna mött den digitala transformationen med hjälp av användning och anpassning av informella styrmedel. Två forskningsfrågor har legat till grund för studien. Forskningsfrågorna behandlar vilka informella styrmedel som används samt hur personer i ledande positioner använder sig av dessa för att möta digitaliseringen. Studien visar att samtliga banker använder informella styrmedel för att möta den digitala transformationen på liknande sätt men i olika utsträckning. Vi har genom denna studie konstaterat att bankerna använder sig av kommunikation, kompetensutveckling och organisationskultur för att möta denna förändring.

Studiens resultat visar att kommunikationen och kompetensutvecklingen är de två informella styrmedlen som anpassats och påverkats mest till följd av digitaliseringen. Kommunikationen har blivit mer frekvent och lättillgänglig, vilket bidragit till att förändringsbudskapet kan kommuniceras ut genom fler kommunikationsvägar. Kompetensutvecklingen sker mer digitalt och då nya roller tillkommer ställs det ökade krav på kompetenser inom bankerna. De digitala utbildningsplattformarna digitaliseringen möjliggjort har bidragit till ett mer lättillgängligt lärande. Studien visar även att organisationskulturen behövt bli mer snabbfotad, nytänkande och tillitsbaserad som följd av digitaliseringen. Kulturen har visats vara en viktig grund för användandet av samtliga styrmedel, vilket gjort att kulturen anpassats.

Studien påvisar vikten av att kommunikationen används för att involvera medarbetarna, genom att kommunicera ut information kring förändringar som sker inom banken. För att minska osäkerheter och därmed skapa en trygghet och gemenskap framkommer vikten av att ledarna använder transparent kommunikation. Vidare konstateras vikten av att personalen besitter rätt kompetens, vilket görs genom kompetenskartläggning och digitala utbildningar. Studien visar även att företagskulturen skapar förutsättningar för kommunikationen och kompetensutvecklingen genom att låta ett lärandeklimat genomsyra organisationen där medarbetarna uppmanas att utveckla och dela sin kunskap. Skapandet av normer är en stor del i bankernas användande av informella styrmedel. Normerna används dels för att skapa en kultur som främjar förändring men även för att skapa ett lärandeklimat inom bankerna. Kommunikationen i kombination med organisationskulturen har påvisats som viktigt vid skapandet av dessa normer och värderingar.

Slutligen har vi kommit fram till att samtliga informella styrmedel måste samspela för att möta den digitala förändringen. De informella styrmedlen skapar förutsättningar för varandra när de utformas och används i samma riktning. Vidare belyser studiens resultat också att ledarens roll är av betydelse för att styrmedlen ska användas på ett integrerat sätt.

Det är ledarna som kommunicerar förändringen och skapar de normer och värderingar som bidrar till en kultur där medarbetarna vill utvecklas och lära. Det är därför av stor vikt att ledarna förstår de utmaningar och behov digitaliseringen medför för att kunna arbeta med samt anpassa de informella styrmedlen.