Ledarskapsutveckling i kommuner

I dokument Konferensbok FALF juni 2021 (sidor 141-144)

Marie Moström Åberg Högskolan Dalarna

Bakgrund

Ledarskapsutbildningar är ett väl beforskat område, som visar att utbildningar ger effekt, men också att det finns en hel del svårigheter som rör hur mycket av utbildningen som faktiskt kommer till användning. Mycket fokus har legat på formella utbildningar, men det finns också studier om t ex mentorskap, nätverk och kortare utbildningsinsatser. Ur ett lärandeperspektiv skulle utbildning av ledare kunna ses ur ett holistiskt perspektiv, vilket utvecklas i denna studie. I studien undersöks hur 15 kommuner arbetar med ledarskapsutveckling.

Syfte

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur kommuner kan arbeta holistiskt med ledarutveckling.

Metod

Intervjuer med Kommunchefer och Personalchefer i 15 kommuner.

Resultat

Resultatet visar stora likheter vad gäller utmaningar, men också stora skillnader vad man gör idag. Skillnader i utförande handlar om hur planerad ledarskapsutvecklingen är, där några har en tydlig plan medan andra arbetar mer ad hoc. Olikheter finns vad gäller om man har en ledarskapsfilosofi eller inte, om man kopplar utbildningar till värderingar eller inte. När det gäller utbildning har några kommuner ett sk aspirantprogram, i de flesta finns kurser i t ex SAM, arbetsrätt, förvaltningsrätt mm, utbildningar i ledarskap ser mer olika ut, t ex har vissa egna kurser, andra köper vid behov in t ex UGL, UL. Lärande i vardagen sker t ex genom Chefsintroduktion, olika former av chefsträffar, olika former av mentorprogram, handledning, coaching grupper, eller program där ledare och medarbetare utvecklas tillsammans. Många arbetar även med sk chefsförtätningsprogram. Störst utmaning ser man i följande: Hur man ska hitta, förbereda, ”klä på”, och kontinuerlig utveckla sina chefer. Vilken form av ledarskap vill vi ha, och hur kan vi koppla ihop ledarskapsfilosofi, utbildning och medarbetare. Vilka kompetenser behöver ledaren? Att arbeta aktivt med att skapa förutsättningar för ledarna att kunna göra sitt arbete? Hur kan vi attrahera och behålla chefer? Nya krav på ledarna;

digitalisering, attrahera och behålla, hantera förändring, att arbeta i ”öppenhet”. En slutsats utifrån detta är att många kommuner kan utveckla sitt sätt att arbeta med ledarutveckling för att förbereda och utveckla sina ledare.

Utifrån ett holistiskt lärandeperspektiv, kan detta förstås som att ledarskapsutveckling behöver hanteras på flera olika sätt. Studien bidrar med att kombinera teorier om individuellt lärande, arbetsplatslärande och deltagande praxis.

Kontaktinformation: mmt@du.se

141

Att gå från individnivå till organisatorisk nivå i arbetsmiljöarbetet – resultat och praktiska erfarenheter från följeforskning inom Västra Götalandsregionen

Magnus Åkerström1,2, Jonathan Severin1, Ingibjörg H. Jonsdottir1,3

1Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen, Göteborg, Sverige, 2Arbets- och miljömedicin, Avdelningen för Samhällsmedicin och folkhälsa, Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige, 3Socialmedicin, Avdelningen för Samhällsmedicin och folkhälsa, Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige

Bakgrund och syfte

Många arbetsplatser, särskilt inom den offentliga sektorn, brottas med en hög sjukfrånvaro, ofta i samband med en hög personalomsättning. Den arbetsrelaterade psykiska ohälsan utgör en betydande del av denna sjukfrånvaro och leder till stora effekter både för arbetsgivaren och de enskilda individerna som drabbas.

Det finns ett starkt samband mellan den arbetsrelaterade psykiska ohälsan och bristande förhållanden på arbetsplatsen. För att förebygga arbetsrelaterad ohälsa rekommenderar därför både tidigare forskning, och arbetsmiljöverkets regelverk, insatser på en

organisatorisk nivå, dvs. åtgärder som fokuserar på att genom förändrade strukturer, styrning, beslutsfattande och ramar förbättra medarbetarnas arbetsförhållanden snarare än att stärka enskilda individer.

Utvärderingar av genomförda arbetsmiljöinterventioner, samt annan forskning, har dock visat att majoriteten av de insatser som görs fortfarande är på individnivå och kunskaper om hur man arbetar med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i praktiken har

efterfrågats av såväl chefer, HR och Företagshälsovården. Behovet har aktualiserats ytterligare under den pågående covid-19-pandemin då den ökade belastningen på medarbetarna lett till krav på snabb mobilisering av organisatoriska åtgärder för att säkerställa en hållbar arbetsmiljö även under pandemin.

Sedan 2017 har Västra Götalandsregionen initierat en storskalig satsning som syftar till att förbättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron bland dess medarbetare genom åtgärder på en organisatorisk nivå. Institutet för stressmedicin har både bedrivit följeforskning av denna satsning samt fått en unik insyn i arbetet genom sitt stödjande uppdrag både till regionen, satsningen och den interna företagshälsovården.

Detta symposium syftar till att sprida både resultat från denna följeforskning och de praktiska erfarenheter som arbetet med satsningen gett. Utifrån dessa resultat och erfarenheter kommer vi sedan att diskutera arbetssätt för att gå från individnivå till

organisatorisk nivå i det systematiska arbetsmiljöarbetet samt hur befintlig personalstatistik kan användas för att utvärdera och utveckla arbetsmiljöarbetet och användas för att designa anpassat stöd under extraordinära situationer inom en organisation.

142

Upplägg

Symposiet kommer bestå av fyra forskningspresentationer som belyser olika aspekter utifrån ovanstående tema (se titlar nedan). Alla presentationerna kommer följa samma upplägg och gå från ”forskning till praktik”, dvs. resultat från följeforskning utifrån varje aspekt kommer presenteras följt av en diskussion om fyndens praktiska relevans och hur resultaten användes för att utveckla arbetsmiljöarbetet inom Västra Götalandsregionen. Tiden kommer även anpassas så att möjlighet till en kort diskussion och frågor kommer finnas efter varje föredrag.

De ingående forskningspresentationerna samt föredragshållare är:

1. Metodik för att utvärdera förändringar inom arbetsmiljön – hur befintlig personalstatistik kan ge kunskap om effekten av insatser och förändringar i arbetsmiljön

Magnus Åkerström, utvecklingsledare på Institutet för stressmedicin

2. Kan arbetsförhållandena förbättras och sjukfrånvaron sänkas genom interventioner designade och implementerade av första linjens chefer med stöd av HR?

Jonathan Severin, forskningsassistent på Institutet för stressmedicin

3. Att använda processtödjare för att sänka sjukfrånvaron – utvärdering av en intervention där arbetsplatser med hög sjukfrånvaro erbjöds externt stöd i förändringsarbetet

Magnus Åkerström, utvecklingsledare på Institutet för stressmedicin

4. Hur har covid-19-pandemin påverkat arbetsförhållandena bland medarbetare inom vården – en utvärdering av pandemins effekter på arbetsförhållandena samt

arbetssätt för att anpassa stöd till utsatta grupper

Ingibjörg Jonsdottir, verksamhetschef på Institutet för stressmedicin

Kontaktinformation: magnus.akerstrom@vgregion.se

143

Detta abstrakt ingår i symposiet ” Att gå från individnivå till organisatorisk nivå i

arbetsmiljöarbetet – resultat och praktiska erfarenheter från följeforskning inom Västra Götalandsregionen”

I dokument Konferensbok FALF juni 2021 (sidor 141-144)