En ledstjärna i vårt arbete

En av frågorna som genuspedagogerna fick var "vad innebär jämställdhet för dig?". De flesta genuspedagogerna menade att jämställdhet var demokrati. Att alla får vara den de må vara, att alla har samma rätt att uttrycka sig och få bekräftelse för sina uttryck. Att alla barn i barngruppen blir bekräftade för den de är.

”Jämställdhet har ersatts med social rättvisa och att man ser barn istället för kategorier så ser man dem, istället för att vara ett kön så gör dem kön, vilket är en stor skillnad”(Genuspedagog 2).

Britta Olofsson (2007) belyser att pedagogernas sätt att bekräfta barnet påverkar barnets föreställningar om kön. Det är därför av största vikt att alla barn blir individuellt bemötta och

38

inte bemötta efter sin könsidentitet. En av genuspedagogerna menade att det är orimligt att alla genuspedagoger har samma uppfattning om jämställdhet och besitter samma tolkning om vad begreppet innebär. Maria Hedins (2006) anmärker på att begreppet inte är definierat och att det råder delade meningar om hur det skall tolkas. Delar av förskolans lag Lpfö98 rev. 2010 blir till en tolkningsfråga. Men genuspedagogerna finner att det väsentligaste är att kontinuerligt föra diskussioner kring ämnet, att ständigt reflektera över det aktuella arbetet och att ha en god kommunikation. ”Att aldrig säga att någonting är rätt eller fel, utan att reflektera och kommunicera, låt det få bli en ledstjärna för oss inom arbetet med jämställdhet”. (Genuspedagog 5)

Flòrenz (2009) menar att arbetet med genusperspektivet och jämställdhet ständigt skall ge möjlighet till reflektion för pedagogerna. Det är när pedagogerna får tid att reflektera över sin verksamhet som de kan driva den framåt. Alla människor oavsett var dem kommer ifrån, vilka de är, vilket kön eller vilken sexuell läggning de har, skall de ges samma möjlighet att utvecklas, att prova och att göra det de vill göra. Detta avser otvivelaktigt samtliga barn på förskolan.

Genuspedagogerna påtalar att all personal inom förskolan har ett ansvar jämte styrdokumenten att tillgodose dessa behov hos alla barnen i deras verksamhet. Lpfö98 rev. 2010 är en internationell läroplan som alla pedagoger i förskolan är pliktskyldiga att rätta sig efter. I läroplanen behandlas bland annat ämne som jämställdhet. Det är därför av stor vikt att pedagogerna ute på förskolorna besitter en fullgod kunskap om sitt pedagogiska uppdrag och den rådande läroplanen. Likväl vill genuspedagogerna klarlägga att jämställdhet inte handlar om att bemöta och behandla alla barnen likadant. ”Vi är alla olika individer oavsett kön, alla tjejer är inte lika och fungerar inte heller likadant bara för att dem är tjejer”. (Genuspedagog 3)

Men alla barn skall ges samma möjligheter utifrån sina förutsättningar. Alla barnen skall ges samma potentialer till lärande och utveckling utan könsbegränsningar. Alla barn skall vara inkluderade för den de är. Elizabet Flòrenz (2010) menar att all undervisning i skolan skall anpassas efter varje elevs förmåga. Detta är självklart lika viktigt för verksamheten i förskolan, att den anpassas efter varje barns behov och förutsättningar.

Att det är av största vikt att arbeta med jämställdhetsfrågor är alla genuspedagogerna överrens om. Att arbeta mot ett mål där alla barn får samma möjligheter. Det är inte heller bara essentiellt, det är ett av de lagstadgade uppdrag som en pedagog åtar sig att följa, enligt

39

läroplanen. Med genuspedagogernas ord och ett lagstadgat uppdrag som grund är det därför inte heller ett ämne som pedagogerna kan bearbeta tillsammans med barnen en gång i veckan. Jämställdhet är något som skall sätta sin prägel på hela deras verksamhet.

Men hur skall då pedagogerna på förskolorna nå upp till dessa anspråk? Genuspedagogerna menar att de vill att alla verksamma pedagoger inom förskolan får verktyg i form av handledning och utbildning för att bedriva en jämställd verksamhet. Syftet med detta är att pedagogerna får kunskaper och ges utrymme för diskussion med barnen om makt och normer; normer kring kön, etnicitet och mobbing. Allt för att i sin tur stärka barnen, lära dem att förstå diskriminering och jobba emot detta. Hedin (2006) påpekar att det krävs kunskap som är förankrad i forskning samt ett professionellt förhållningssätt när man arbetar med jämställdhet. Det är därför av största vikt att den centrala ledningen ger pedagogerna möjlighet till utbildningar och handledningar för att stärka förskolans kvalitet.

Genuspedagogerna talar också om rädslor när de ägnar sig åt jämställdhetsarbete i förskolan. Att det handlar så mycket om män och kvinnor, pojkar och flickor och orättvisor dessa grupper emellan. Genuspedagogerna besitter en rädsla för att lyfta fram dessa grupper och på så sätt förstärka segregationen ytterligare.

Jag funderar mycket på om man kan prata om något annat än pojkar och flickor. För om jag bara pratar om dessa två, förstärker jag då uppdelningen? Jag vill prata om ett bredare perspektiv. Jag har inte kommit på någon lösning, men jag provar mig fram. (Genuspedagog 6)

En av frågorna genuspedagogerna fick svara på var vad begreppet "en jämställd barngrupp" betydde för dem och om det var någonting de upplevde på förskolan. ”En jämställd barngrupp är när de olika kategorierna är i balans och många barn kan göra olika saker utan att kön blir viktigt”.(Genuspedagog 5)

Några av genuspedagogerna bekräftar att de vid vissa tillfällen ser en jämställd barngrupp. En barngrupp där pedagogerna ser de olika kompetenserna hos olika barn och där pedagogerna vågar utmana barnen i den vardagliga verksamheten. Att barnen får möjlighet att ta upp mat själv på sin egen tallrik, trots att maten är varm. ”Barnen är också människor, med känslor, om än väldigt små människor. Barnen lär sig så småningom att maten är varm och att de måste ta det försiktigt”.(Genuspedagog 2)

40

Pedagogerna vågar inbjuda barnet till utmaningar så som av- och påklädning. En jämställd barngrupp är en barngrupp där pedagogerna bekräftar alla barnen i gruppen. Detta finner dock genuspedagogerna oerhört svårt, de anser inte alltid att det finns tid, personal eller resurser till detta. Det behövs mer tid för att kunna möta vare individ. För just bekräftelsen till varje barn är genuspedagogerna överrens om är något av det mest essentiella i för att erhålla en jämställd barngrupp.

Alla pedagogerna skall inte bekräfta det tjocka lilla glada barnet bara för att dem själv får bekräftelse tillbaka. Alla barn i gruppen behöver lika mycket bekräftelse och vem vet, alla barn kanske blir glada om bekräftelsen sprids ut jämt över gruppen? (Genuspedagog 4)

41

7. DISKUSSION

Studiens övergripande resultat visar att genusmedvetenhet skall genomsyra hela förskolans verksamhet och pedagogerna skall uppvisa en stor medvetenhet i sina iakttagelser när de reflekterar över sina roller i verksamheten och barngruppen. Detta styrks av Svaleryd (2004) som belyser att pedagogerna måste reflektera eftertänksamt även över det mest vardagliga händelserna som sker i barngruppen. Vidare påvisar vår studie att resultatet med ett genusarbete i förskolan kan leda till att dagens barn får ett vidare perspektiv av vilka möjligheter det finns att formas till en egen individ. Graaf, Helmadotter och Ruben (1991) styrker resultatet då de anser att genom uppmärksamhet och bedömning på likadana villkor, leder till motivation hos barnen att utveckla olika sidor hos sig själva och frambringar att barnen blir enhetligare som individer.

Syftet med vår forskning har varit att klarlägga genuspedagogernas arbete. Kvalitativa intervjuer ansåg vi besvarade våra forskningsfrågor på ett mest tillfredställande sätt. Vi valde att begränsa oss till att intervjua sex genuspedagoger då vi upplevde att det var lagom utifrån den angivna tidsaspekten. Vår studie exemplifierar de utvalda respondenternas verklighet. Hade möjlighet erhållits hade vi gärna intervjuat fler genuspedagoger för att kunna göra en mer omfångsrik tolkning. De sex utvalda genuspedagogerna hittades med hjälp av nätet och personliga kontakter, möjligheten att faktiskt hitta verksamma genuspedagoger har inte varit tillfredställande. De som valde att ställa upp vid vår forskning visade redan tidigt ett stort intresse att berätta för oss om sin verksamhet och var väldigt tillmötesgående. De har tillhandahållit tidigare forskningsmaterial och förslag på relevant litteratur. Detta visar på stort engagemang och ett brinnande intresse. Vid analysen av de kvalitativa intervjuerna har ord som kunskap, förståelse och reflektion återspeglat genuspedagogernas generella arbete i förskolan. Vi skribenter har insett hur olika de två könen kan avspeglas i förskolan samt pedagogernas makt i skapandet av könsroller.

Eventuella svårigheter vi har stött på under vår forskning är att hitta tidigare forskning om effekten av att ha en anställd genuspedagog på en förskola. Vad det har för effekt på barngruppen, i verksamheten och för pedagogerna.

42