Begreppet sati som länge varit ett begrepp använt inom buddhismen har sedan 1994 blivit allt mer använt i Europa och Nordamerika. I västerlandet lanserades det av Jon Kabat-Zinn, docent i medicin och grundare av en stressklinik vid University of Massachusetts Medical Center. Kabat-Zinn använde det i dess eng-elska form mindfulness. Det har ofta lämnats oöversatt i svenska texter. Under de senaste åren har det allt oftare börjat översättas till ’medveten närvaro’, van-ligtvis av dem som tydligt vill visa att de talar om ett sekulärt begrepp.
Sati inom buddhismen samt ’mindfulness’ och ’med-veten närvaro’ i nyandlig och terapeutisk version
På Sri Lanka och i Sydostasien inleds många buddhistiska ceremonier och ri-tualer med en hyllning till Buddha, ett nämnande av de tre tillflykterna, även kallade buddhismens tre ädelstenar, varefter de fem moralföreskrifter som gäller för lekmän reciteras. De tre tillflykterna innebär att den troende yttrar: ”Jag tar min tillflykt till Buddha. Jag tar min tillflykt till läran. Jag tar min tillflykt till munk- och nunnegemenskapen.”
I den andra av de tre tillflykterna, tillflykten till läran, hittar vi begreppet sati. Grundläggande för läran är de fyra ädla sanningarna, de satser som Sidd-harta Gautama Buddha har uttalat om lidandets orsak och upphävande:
1. Sanningen om det otillfredsställande.
2. Sanningen om det otillfredsställandes uppkomst.
3. Sanningen om det otillfredsställandes upphörande.
4. Sanningen om vägen till det otillfredsställandes upphörande.
Den fjärde satsen – sanningen om vägen till det otillfredsställandes upphörande – leder till den ädla åttafaldiga vägen: rätt uppfattning, rätt tanke, rätt tal, rätt handlande, rätt livsföring, rätt strävan, rätt uppmärksamhet, rätt koncentration.
Det som på svenska brukar kallas ’rätt uppmärksamhet’ härrör från ordet sati på språket pali. I översättning till engelska blir det ’mindfulness’. Det finns dock en stor skillnad mellan begreppet sati i buddhismen och ’mindfulness’ i västerländsk kontext. Inom buddhismen har sati en funktion i ett lärosystem.
▼28
En svensk buddhistisk hemsida framför uppfattningen att delarna i lärosystemet skall praktiseras samtidigt, inte enskilt var för sig.1
Katarina Plank har i sin avhandling Insikt och närvaro: Akademiska kon-templationer kring buddhism, meditation och mindfulness konstaterat att det finns en tendens att både meditationslärare och allmänhet isolerar meditation,
’mindfulness’ och andra buddhistiska begrepp från sitt historiska och religiösa sammanhang och lär ut dem i en sekulär inramning.2
’Mindfulness’, som ofta ses som kärnan i buddhistisk meditation, har av sekulära företrädare fått en annan innebörd än vad som lärs ut inom den religiösa tradition, theravada, varur begreppet härrör, och därigenom har ’mindfulness’
och delar av buddhistisk psykologi genomgått en stark kulturell anpassning.3 Plank konstaterar vidare att representanter för buddhismen underkänner väs-terländsk ’mindfulness’ och att ’mindfulness’-appropriatörer oftast inte är inte buddhister, men medverkar till att forma buddhismreceptionen i Sverige.”4 Mc-Mahan tydliggör hur meditation har blivit privatiserad, deinstitutionaliserad och detraditionaliserad i buddhismens västerländska historia.5
Rune EA Johansson6 översatte sati till ’rätt medvetenhet’ i sin översätt-ning av Dhammapada. Katarina Plank menar att ”denna uppmärksamhet och medvetenhet innefattar en vaksamhet, en alert aspekt som har ett drag av ana-lytisk närvaro, som möjliggör en observation av reaktionsmönster och som ba-lanserar mellan olika etiska valmöjligheter.” Hon framhåller vidare att det som presenteras som ’mindfulness’ handlar om två olika fenomen: buddhistiskt sati och terapeutisk ’mindfulness’, som har vissa likheter med varandra, men som av
’mindfulness’-appropriatörer framställs som detsamma.
Theravadabuddhistisk sati handlar om att ”observera och se igenom inre skeenden, inte att acceptera dem. Det handlar också om att sträva mot ett yttersta mål, inte närliggande hälsomål eller minskad patologi.” Terapeutisk mindfulness handlar om uppmärksamhetsträning, men saknar den reflexiva dimensionen och ihärdigheten i utövandet, som är viktig i buddhismen.7 Vidare saknas den etiska
1 Vad det innebär att praktisera den åttafaldiga vägen. SAMÂDHI - SILA - PAÑÑA. http://www.
dhamma.se/buddha/35.html.
2 Katarina Plank. Insikt och närvaro. Akademiska kontemplationer kring buddhism, meditation och mindfulness. (Göteborg: Makadam 2011).
3 Andrew Olendzki. ”The Roots of Mindfulness”, Mindfulness and Psychoterapy. Red Germer Christopher, Siegel Ronald & Fulton Paul. (New York: Guilford 2005), s. 261, enligt Katarina Plank, Insikt… s 187.
4 Katarina Plank, Insikt…, s. 215, 220.
5 David McMahan. The Making of Buddhist Modernity. (Oxford: Oxford University Press 2008), s. 57, enligt Katarina Plank, Insikt… s 187.
6 Rune Johansson. Dhammapada. Buddhistiska aforismer. (Stockholm: Natur och kultur 1983), s.
34.
7 Katarina Plank, Insikt…, s. 227.
▼29 kontexten och ett soteriologiskt mål. Kommersialiseringen har tillkommit.
Yt-terligare en skillnad mellan buddhistisk sati och terapeutisk mindfulness är att den buddhistiska lärosuccessionen har brutits upp. Jon Kabat-Zinn och Marsha Linehan har gått i träning hos buddhistiska lärare, men de har utelämnat cen-trala delar av läran när de har fört vidare vissa tekniker. Katarina Plank sam-manfattar sin analys av skillnaden mellan theravadabuddhistisk och västerländsk terapeutisk mindfulness genom en tabell:8
Sati Mindfulness
Religiös: buddhistisk Religiös: nyandlig Sekulär Thai,
Srilankesisk Goenka Vipassana-gruppen 3
juveler MBSR MBCT DBT
”inbäddad” ”urbäddad”
MBSR står för Mindfulness Based Stress Reducion som är den form av ’mind-fulness’ som presenterades av Jon Kabat-Zinn: ’Mind’mind-fulness’ används i ett åtta veckorsprogram med liggande kroppsskanning, sittande meditation, uppmärk-samhet på förnimmelser och hatha-yogaövningar för att behandla kronisk smär-ta och stressrelaterade sjukdomar.9
MBCT (Mindfulness Based Cognitive Therapy), är lanserat av Teasdale, Segal och Williams och är en gruppbehandling i åtta veckor med inslag av kog-nitiv terapi för att förhindra återkommande depressioner.10
DBT (Dialektisk beteendeterapi) utformades av Marsha Linehan och an-vänds för att behandla personer med emotionellt instabil personlighetsstörning, som kan ta sig uttryck i form av ätstörningar, depression o.s.v. På socialstyrelsens hemsida beskrivs DBT med genomgående sekulära termer.11 En artikel i Afton-bladet beskriver däremot DBT med termer som för tankarna närmare budd-hism: zen-buddhism, meditation, lotusställning och orangea kläder.12 Om Af-tonbladets beskrivning är riktig innebär det att DBT, som enligt Katarina Plank är den mest urbäddade och sekulära formen av mindfulness, ändå har tydliga drag av nyandlighet.
8 Katarina Plank, Insikt…, s. 198, 227, 238-239.
9 Katarina Plank, Insikt…, s. 200 f.; Mindfulness-baserade modeller för stresshantering, smärtlind-ring och mot återfall i depression. http://www.hornborg.se/mindfulness/index.html
10 Katarina Plank, Insikt…, s. 201.; MBCT – Mindfulnessbaserad kognitiv terapi för depression.
www.skbt.se/PDF/MBCT.pdf 2012-03-13
11 Dialektisk beteendeterapi. http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/insatser/funk-tionshinder/dialektiskbeteendeterapi 2012-03-09
12 DBT – en metod som fungerar. Så kan unga med självskadebeteenden få hjälp. http://www.
aftonbladet.se/wendela/article11798277.ab 2012-03-09
▼30