De intervjuade pedagogerna var överens om att leken har en stor betydelse för sexåringar och deras utveckling. I leken utvecklar de allt det som Ola nämner:
Vi måste bli mer öppna för barns lek och tillåta barnen att leka mer. Ba rn lär också genom leken, de lär känna sig själv. I en roll i leken kan de lära sig mer o m sin självkänsla. De lä r sig även att behärska olika situationer i leken. De bygger upp sin fantasivärld där de själv är regissörer. Fortlöper inte le ken som de vill så säger barnen: STOPP, och då går de ur le ken för att diskutera och sen går de tillbaka och fortsätter leken. Hä r tränas fantasin, och skillnaden me llan fantasi och verklighet.
(Intervju med Ola)
Leken ska vara en central del i barnens liv. Barn lär genom att leka. De bearbetar upplevelser och känslor i leken, precis som om leken vore terapi. Media idag, så som datorer och tv, är en så pass stor del i barnens liv och därför är det viktigt med leken för att barnen skall kunna bearbeta den info rmation som datorer och tv ger barn. Eva berättade när hennes elever använde sig av leken för att bearbeta händelser:
Jag menar ta bara en sådan sak som, det var barn här ute på en rast,? det har varit nu i höst ett tag. Det var i och för sig fjärdeklassare och tredjeklassare, de lekte ”Hagamannen”. Det var en ta fatt lek, precis som vi lekte tjuv och polis eller så, men de kallade den för ”Hagamannen”. Där kan man ju fråga sig vad det stod för. Det var ju i den vevan där det var mycket o m ”Haga mannen” på tv och i tidningar, ja överallt och på Internet. Jag menar du kan bara slå på Internet, där kan du gå in på aftonbladet och läsa sånt direkt, vilken tidpunkt på dygnet som helst och det gör barn. Men barnen behöver kanske kalla det för ”Hagamannen” för att bearbeta det i sin lek och avdramatisera det. För det är ju väldigt he mskt det som hände där. Men vi kan ju också skuldlägga det där, det beror ju på hur vi tolkar det. Att man säger att ni får inte leka ” Haga mannen”. Jag frågade dem fa ktiskt o m de v isste vem ”Haga mannen” är och det visste de.
(Intervju med Eva)
Vidare berättade Eva om att hon förde en längre dialog med barnen senare inne på lektionen. Då de pratade om innebörden av deras lek och handling. Här ser vi hur viktig vuxnas närvaro och deltagande är i leken, vilket kommer att tas upp lite senare.
Leken har en annan stor betydelse som flera av de intervjuade tar upp. Det faktum att barn idag sitter alldeles för mycket vid datorn och tv-apparaterna gör att de rör på sig allt mindre än vad barn gjorde för 10-15 år sedan. Om barnen rör på sig mer, genom leken, så orkar de med en skoldag på ett hela annat sätt.
Barn måste få mö jlighet till att röra på sig me r och det gör de genom leken. Ba rn har ju väldigt lite idrott idag och sexå ringarna har alltså en timme i veckan, på den stunden hinner de inte eller får inte möjlighet att röra sig så mycket som de behöver. (Intervju med Ida)
Här visar Ida ett bra exempel på hur viktig leken egentligen är. Barnen är aktiva och rör sig när de leker och detta är ett bra komplement till den annars så stillasittande skolan. Det verkar som att pedagoger har blivit mer medvetna om hur viktigt leken är. På allt fler skolor arbetar man mycket mer med leken och dess betydelse. I alla sex intervjuerna påpekar pedagogerna att det är svårt att beskriva lekens betydelse för föräldrarna, de ser inte vilken betydelse leken har för barnen och deras utveckling. Föräldrar till sexåringar ser bara att de börjar skolan. Som Lena sa:
Ja, föräld rar bruka r förstora det, att nu ska ni börja i skolan. Nu ska ni läsa, rä kna och skriva och så, det kravet tror jag att de ställer /…/. Men jag kan tycka att kraven på barnen blir för stora med att de ska kunna läsa och skriva bara för att de börjar skolan. Man kanske inte rikt igt ser vad de behöver. (Intervju med Lena)
Föräldrar vill påskynda barnen och vill att de snabbt ska lära sig läsa, räkna och skriva. Som Lena tidigare berättade blir det ibland fel när föräldrarna ställer detta krav på sina barn. Innebörden av vad en förskoleklass egentligen ska arbeta med har glömts bort. Även Ola nämner det hårda kravet från föräldrarna. Han anser att föräldrarna inte har den kunskapen om hur det verkligen fungerar i en förskoleklass. Det handlar om dålig information till föräldrarna om hur förskoleklassens verksamhet går till. De kanske tror att sexåringarna skall kunna läsa, räkna och skriva när de går i förskoleklassen och att de måste göra något av värde och inte bara leka.
Sen när det gäller förä ldrar, för det är väldigt svårt när du jobbar som förskole lärare att visa hur man lär sig genom en lek? Alltså du kan ju visa en bok där barnen har skriv it siffror, där ser ni t itta så fint de skriver. Titta vilka siffro r och nu har de läst sig att läsa, nu kan de skriva ett S här, titta så fint. Men hur ska jag visa att nu kan de leka turtagning och klara av motgångar i le ken och nu har de utvecklats på den biten elle r de har utvecklat det språkliga medvetandet, eller de kan jämföra mate matiska begrepp med stor- liten, färre-flest-fler och den biten. (Intervju med Eva)
Diskussionerna i fyra av intervjuerna kring lekens betydelse slutade med att de tycker det är svårt att få föräldrars tillåtelse att låta sexåringar leka i förskoleklassen. Vad som behövs är en bättre kommunikation pedagoger och föräldrar emellan där de kan diskutera saker som leken och vilken betydelse den har för barnen.
9.2. Fri lek
Begreppet ”fri lek” gav inget entydigt svar från pedagogerna utan begreppet kan man egentligen tolka hur man vill. Det första Lena nämnde var att: ”Barnen fritt ska kunna fantisera och få leka fritt, men att det finns vuxet stöd i leken”.
Ida kände att: ”Med en gång när jag tänker på det så tänker jag på fantasi. Att man ska få möjligheten att uttrycka sin fantasi och att man ska få leka mer och utan så mycket avbrott”.
Eva sa: ”Ja fri lek för mig det är inte, vad ska man säga, nått slags fritt. Utan fri lek för mig är att det skall ges möjlighet till variationer i leken.”
Olas först tanke var: ”Fri lek för mig är att barnen leker de lekar som de själva vill. Där de får bestämma innehåll, händelser, ja allt själva.”
Alla tänker olika när de först hör begreppet fri lek, men sedan vänder deras berättelse åt samma håll.
För dagens sexåringar finns fri lek på schemat men precis som allt annat i deras vardag är den fria leken styrd så att den infinner sig på speciella tidpunkter. Lena pratade om att det ofta läggs fri lek på de korta tiderna, de tider som blir över på lektionerna.
Jag tror inte på en halvtimmes lek, fri lek, det är för kort. Där kan jag se att förskolans tänk och pedagogik är väldigt bra, som jag skulle vilja ha in i skolan också, inte så myc ket styrt med raster och att de får lov att gå in i leken och avsluta leken och så. (Intervju med Lena)
Skolan är styrt av många fasta tider att det inte finns tid över för spontanitet vilket gör att pedagogerna ofta får bryta barnen mitt i deras lek, vilket kan leda till att barn inte sätter igång med en mer djupgående lek för de vet att de snart ska göra något annat på schemat. Eva tar upp att barn även är styrda av tider på sin fritid.
Barn le ker inte på samma sätt som vi själv g jorde, för nu ska man å ka på akt iviteter. Föräldra rna kör dem till akt iviteter hur små de än är liksom. Så går de på kyrkans barntimme och de ska sjunga i kören, sen på pyssel, det är målning och så är det dans och såna saker. Så var finns utrymme i barns liv idag för fri le k? Att få leka spontant med fantasilekar och låtsaslekar. (Intervju med Eva )
Detta var något som Eva tog fasta på och pratade om några gånger till under sin intervju. Enlig henne har sexåringar för lite fri lek på fritiden och därför måste den fria leken få mer utrymme i förskoleklassen, där även de vuxna har möjligheten att vara med och övervaka leken. Bara för att det kallas fri lek innebär det inte att vuxna blir fria från ansvar, de kan inte bara lämna barnen och låta dem leka fritt utan som vuxen har man ett ansvar att veta vad som pågår i leken.
Fri lek betyder absolut inte att vi lä mnar barnen själva, vu xna har en viktig roll även i den leken. Vad jag menar är att det är vi som ska guida dem i lekens värld och vara en stöttepelare för barnen.” (Interv ju med Ola )
Förut var det tabu att gå in i leken som vuxen men med en ny syn på leken och dess betydelse är det nu mer accepterat för vuxna att ha insikt i leken för att veta var barnen befinner sig i leken och utvecklingen.
Som vi tidigare nämnde gav pedagogerna oss olika syn på begreppet fri lek. Ida berättade om sin syn på begreppet:
Den fria le ken kan ju ta vägen vart som helst. När våra barn började leka vägarbete i maj månad, då slutade det med att vi åkte till Clas Ohlson och köpte nya redskap och det var vägkoner och det var arbetshandskar och allt möjligt. Barnen fic k å ka med sjä lv och gå och plocka till sig saker. Så vill de ju ha allting, då få r man ju säga att det kostar för myc ket pengar men ni kan välja me llan detta o ch detta. Då fic k vi köpa sprayburkar och spraya övergångställen här då. För det var den le ken som va r så central för de m då, då får man ju ta tillvara på det. Sen var det några andra som lekte något annat då får man fokusera på det. Man måste ju fånga intressena i den fria leken och finnas med i den någonstans. I den fria le ken känner jag att det mest är fantasi, det är det som jag tänker på först då. Att man ska få leva ut det man tänker på mest. (Intervju med Ida)
I den fria leken är det barnen so m guidar till vad som ska lekas. Pedagogerna ska bara följa barnen och tar tillvara på det intresse som barnen visar för något. Barnen styr leken men den vuxne är hela tiden med och stödjer dem i leken. De bekräftar för barnen att de ser dem och att de godkänner det barnen leker.