Det var skilda meningar om huruvida sexåringar är mogna eller inte för att kunna gå i skolan. Har det skett en förändring i sexåringarnas mognad?
Eva berättade om sin syn på en eventuell förändring i sexåringarnas mognad: ”Jag tror egentligen inte att barnen är mer mogna idag, men vi kräver mer av dem än vad vi gjorde förr. På ett vis är de mer mogna, för vi utsätter dem för helt andra saker, barn vet väldigt mycket mer idag.”
Det Eva talade om var att sexåringarna kanske inte är så mycket mer mogna än vad de var för tio år sedan men dagens samhälle pressar dem till det. Barn idag är mer medvetna om vad omvärlden säger. Om detta har med deras mognad att göra k an vara svårt att säga. Anna höll med Eva om hur det ser ut.
Kla rt att samhället påverkar barnen idag att bli me r mogna. Det är vi vu xna som formar allt utefter vår väg, tyvärr. Vill vi att sexå ringarna ska bli me r mogna och klara av en skola så formar vi de m till det. (Intervju med Anna)
Att Eva och Anna ser saken på ett likadant sätt är intressant. Båda två tar upp att det är samhället och vi vuxna som formar barnen utefte r det som vi vill. Vilket i sin tur gör att barn idag kanske anses vara mognare eftersom de vet mer men i själva verket är de inte alls mer mogna än vad de var för tio år sedan. Barn utsätts för helt andra saker idag. TV och media har stor inverkan och påverkan i barns liv. Ola pratade också om samhället och att det är det som påverkar barnen att bli mer mogna än vad de var förr.
…sexåringarna är inte mognare, de kan ju inte ta till sig skolans information på ett annat sätt än förr. Men de är mognare för att de är me r dela ktiga i dagens samhälle. Men de är inte mogna för de tar inte ansvar, vilken sexåring idag plockar undan efter sig, hjälper till i he mmet med att städa och så vidare? Det gjorde barnen förr. Inte konstigt att begreppet curlingförä ldrar och servicebarn har ko mmit så myc ket på tapeten. (Intervju med Ola )
Ida kände sig kluven när det gällde sexåringarnas mognad. Den första tanken som kom från henne när vi ställde frågan om huruvida sexåringarna har blivit mer mogna sedan de kom till förskoleklassen, var:
Ja det tycker jag och det ser jag på mitt eget barn som gick i förskole klass i just det här huset. För när hon började i förskoleklassen upptäckte man att hon kunde ju så mycket redan innan så hon gick dire kt in i ettan, på ett sätt är det ju bra då, bara man får ha kvar lekfullheten. Så bara de inte tror att bara för att du är så duktig som du är, så behöver du inte le ka. (Intervju med Ida)
Efter en stund när samtalet hade fortgått så berättade Ida:
Jag tycker det är så konstigt för jag tycker de var mognare förut. Ja det tycker jag, jag vet att det låter konstigt om man ser på förra frågan, men det tycker jag. Men jag kan inte riktigt sätta fingrarna på vad det är. Men jag tror att det beror på hur samhället ser ut och hur det har förändrats i samhället. (Intervju med Ida)
Frågan väckte många tankar men var inte helt lä tt att besvara. Mognad är ett starkt laddat begrepp som inte är lätt att beskriva, självklart kan man vara kluven och tycka olika och därför är det svårt att berätta om det för någon annan. Kerstin, som idag arbetar på en förskola med barn i åldrarna tre till fem år, har en syn på saken som hon inte delar med någon av de andra. För henne handlar det mer om trygghet än mognad.
Hade jag fått bestämma hade sexå ringarna fått stanna kvar i försko lans värld. De kan behöva det skyddet som finns där och den personalen. I skolan finns det ju inte alls lika myc ket personal som i förskolan. Va rför ska barnen mogna så snabbt och börja skolan så tidigt? Kan de inte få känna sig tryggare längre? (Intervju med Ke rstin)
Vad hon menar är att sexåringarna behöver känna en trygghet, en trygghet som hon anser inte finns att få i en förskoleklass. Denna trygghet kan ligga till grund för hur pass
Förändringen i barns mognad har inte att göra med barnen utan det är vuxna och hela samhället som gör att de förändras. Det glöms ofta att det inte är barnen som ska leva upp till skolan och mogna för att deras skolgång ska fungera utan det är skolan som måste förändra sig och möta barnen på deras nivå. Skolan måste ändra sin pedagogik och låta barn vara barn för att utvecklingen ska gå framåt.
9.6. Läroplanen
Det är ju det som är, lä roplanerna är jättefina och det är skrivet bra och så och det är vettiga saker som står där. Men det står ingenting om förutsättningar, vilka förutsättningar man ska ha för att kla ra av att jobba efter styrdokumenten. Utan det skall man kla ra oavsett vilka barngrupper man har och hur många barn som finns i grupperna, för det påverkar ju också. (Intervju med Lena)
Lena sa dessa visa ord till oss. Detta var något som vi själva inte har tänk t på förut. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet skall vara anpassad till att en förskoleklass skall kunna ingå i den. Denna anpassning gjordes år 1998 då förskoleklassen bildades. Vad Lena menar är att de inte har tänkt till på den punkten om förutsättningarna. Med de förutsättningar som idag råder i en förskoleklass eller rent av i skolan också, kan det vara svårt att rätta sig efter läroplanerna. Lena, som arbetar med sexåringar, talade även om hur hon brukar göra för att kunna följa styrdokumenten.
Se xåringarna ligger ju någonstans mitte mellan känner jag. Jag bruka r läsa båda för jag tycker att det är mycket so m jag tar från fö rsko lans läroplan som stämme r in på sexåringarna. Så jag tycker det är dåligt att det inte finns mer om leken i skolans läroplan, det gäller inte bara sexå ringar utan leken måste få finnas även lite högre upp i åldrarna tycker jag. I sju- och åttaåringars verksamhet ska det också finnas inslag av lek. (Intervju med Lena)
Som hon säger nämns inte leken i Lpo94 och det anser hon är dåligt, därför tar hon del av båda oavsett vilken ålder det är på barnen som undervisar. Eftersom att de båda läroplanerna, Lpfö98 och Lpo94, är skrivna var för sig så finns leken inte som en röd tråd genom de båda. Skolverket har inte tittat på båda läroplanerna när de skrevs. Ida
som idag arbetar på en nyöppnad skola där tanken var att förskolans tänk och pedagogik skulle komma in mer i skolan, känner idag att det misslyckades totalt.
Nä, för det är som en mur som man måste riva på något viss och vi från förskolan får kä mpa hela tiden för att mötas . De (lära rna i skolan) sky lle r hela t iden på att de är så styrda av allting och det är klart att man är det på en skola men vi kan inte förstå att när man ä r i sa mma hus att man inte kan ha mer öppna dörrar. Alltså dörrarna ska vara öppna på det viset att om barnen har svårt för att sitta still låt de m ko mma in t ill oss på förskolan och leka i vårt ru m med kuddar lite då. Så kan de jobba bättre sen. (Intervju med Ida )
Både Ida och Lena menar att om man använder sig av varandras läroplaner så skulle det blir en lättare övergång för sexåringarna och deras verksamhet. Även samarbetet pedagogerna emellan, grundskolepedagog och förskolepedagog, skulle bli lättare att genomföra. Ingen skulle vara så styrd av att ”min läroplan tillåter inte det här”. Även för barnen hade det blivit bättre, för det finns äldre barn som behöver leka för att lära. Lpo94 skriver inte så mycket om leken och därför kan det tolkas som att den inte tillåter leken och därför leks det inte i skolan. Det är alltså upp till pedagogen att mixa ihop läroplanerna så att det passar just dennes barngrupp.
10. Diskussion
Nu har vi kommit till slutklämmen på vår undersökning. I följande avsnitt kommer det att skrivas om lite av det som vi tidigare tagit upp och dra paralleller mellan författare, teoretiker och de intervjuade pedagogernas berättelser. Det viktiga för oss är att se tillbaka på vår problemprecisering, Har sexåringars lek och mognad påverkats sen flytten upp till skolan enligt pedagogerna vi intervjuat.
Vi kommer även att ta upp en kritisk granskning av vår undersökning, detta under rubriken med samma namn, kritisk granskning av vår undersökning. En undersökning kan inte gå helt perfekt och som undersökningsledare är det en viktig del att kritiska granska det du gjort. Därför kommer vi att göra detta.
Under rubriken Nya funderingar och frågeställningar, kommer vi ta upp de funderingar som undersökningen har gett oss. Det finns mycket som är oförklarat. Vi ger även förslag på andra undersökningar som skulle kunna ta vid där vi slutade vår undersökning.