En problematik som uppstår i samband med att sälja sex mot betalning uppfattar informanterna vara ärligheten kring det. Det finns däremot delade meningar hos dem över hur problematisk denna ärlighet kan tyckas vara i deras specifika situationer. Både Emma och Denise har valt att hemlighålla deras relation till sexsäljning för i stort sett alla i deras omgivning, medan Therese är betydligt mer öppen med det då både hennes familj och hennes systrar är medvetna om det. Samtliga informanter belyser dock att det existerar en problematik i att sälja sex mot betalning öppet då det ses som tabu. Även Rubin anser detta då hon skriver att prostitution för tillfället tillhör den mest avskydda sexuella praktiken jämsides med bland annat sadomasochister.157
Emma tydliggör hur det är att leva ett liv i hemlighet och känna en begränsning med avseende på ärlighet, vilket även Denise instämmer i.
Emma: Det är jobbigt att leva ett dubbelliv, men det skulle nästan vara jobbigare att inte göra det. Jag tror det faktiskt. Men det är ofta jag blir frustrerad över att jag måste ljuga och sådär. Det är ju mitt val också kan jag känna.
Jag tolkar det som att Emma känner en ambivalens över sitt förhållande till öppenhet då hon både vill vara öppen samtidigt som det är ett val hon medvetet har gjort, trots vetskapen om konsekvenserna. Samtidigt menar hon att konsekvenserna av att vara öppen skulle vara svårare att hantera. Hon upplever att andra människors oförståelse skulle resultera i att de såg ner på
155 Anna-Liisa Närvänen, ”Ålder, livslopp, åldersordning”, i Åldrande, åldersordning och ålderism, red. Håkan Jönson,
Linköping University Interdisciplinary Studies, (no2009:10), s.18-29, s. 22.
156 Walter Pierre Bouman, Jon Arcelus & Susan Mary Benbow, ”Nottingham study of sexuality & ageing. Attitudes
regarding sexuality and older people: A review of the literature” i Sexual and relationship therapy, vol.21, (2006:2), s. 150.
henne och att hon skulle behöva försvara och förklara sitt val att sälja sex. Det är möjligt att dra paralleller till Goffmans teorier om stigma i samband med det där en person som avviker ifrån normen stämplas som avvikare.158 Jag tolkar det dock som att det är själva identiteten som
prostituerad som är stigmatiserad i sammanhanget då Emma själv inte ifrågasätts så länge den delen av hennes identitet hemlighålls.
Therese däremot har funnit acceptans i sin omgivning men påpekar ändå att det finns vissa situationer där hon inte kan vara öppen med sin identitet som sexsäljare, exempelvis hyresvärden. Hon hänvisar ännu en gång till ålder som en betydande faktor i relation till sexsäljning och menar att yngre däremot borde vara försiktigare med sin öppenhet vilket belyses i nedanstående citat.
Therese: För dom är det ju väldigt viktigt att dom ändå är så anonyma som möjligt för dom har ju hela sitt liv framför sig, och med den attityd som är idag i samhället så kan dom få svårigheter på alla möjliga sätt. De kan få svårt att få jobb, de kan till och med bli avstängda, det har hänt, från skolan. Och dom kan bli avskedade om dom har ett jobb. Och dom kan bli vräkta.
Therese menar att hon redan levt det ”önskade” livet med barn, man och villa, och anser att det därför inte är lika viktigt för henne att hålla sin sexsäljning hemligt. Hon jämför det istället med en hög lottovinst och säger att lika lite som hon skulle berätta om vinsten skulle hon självmant berätta om sexsäljningen, men att hon däremot inte skulle neka om någon frågade. Unga däremot har oftast inte upplevt hela det ”önskade” livet än vilket hon menar sexsäljningen kan komma att förhindra. Detta instämmer även Emma i som tror att hon inte kommer kunna vara ärlig för sin framtida partner att hon tidigare i sitt liv sålt sex pågrund av en oförstående reaktion. Även Denise ställer sig skeptisk till en förståelse ifrån den framtida partnerns sida, men påpekar däremot att sexsäljningen är en del av henne och att det därför inte går att hemlighålla för en person man har för avsikt att spendera sitt liv med. Jag tolkar det utifrån alla exempel att det uppstår en kollision mellan sexsäljningen och den nuvarande livssituationen och den framtidsvisionen både Emma och Denise innehar vilket resulterar i ett dubbelliv. Detta belyses även av Goffman som menar att ett lyckat hemlighållande av en persons stigma ofrånkomligt leder till att denne lever ett dubbelliv för att på så vis skydda sig. 159 Att leva ett dubbelt liv, om än
i olika grad, är utifrån det en förutsättning för samtliga informanter då det begränsar konsekvenserna för deras normbrytande.
Avslutande diskussion
Ett resultat som framgår genom den avslutade analysen är att det finns en normativ sexualitet som verkar för vad som anses vara ett sexuellt accepterat beteende i vårt samhälle. Samtliga informanter har erfarenhet av dessa normativa uppfattningar men menar att den främsta åsikten
158 Goffman, s. 14. 159 Goffman, s. 84.
är att prostitution likställs med avvikande. Att sexsäljning bemöts med skepticism och oförståelse är således därför att det utmanar de förgivet tagna sexuella akterna, det vill säga sex utan betalning och utan en hierarkisk relation. I samband med att prostitution anses vara dåligt och omoraliskt160
är det därför tydligt att finns en agens hos informanterna att distansera sig ifrån maktlösheten att inte passa in i denna sexuella norm. Det tydliggörs när de menar att detta normbrytande lett till en sexuell frihet. Trots att identiteten prostituerad stämplas som avvikande har de genom att anamma den till viss del brutit sig loss ifrån de rådande normerna kring sexualitet och på så vis själva bestämt i vilka former deras sexualitet ska uttryckas. Det är därmed uppenbart att det både finns sociala möjligheter och begränsningar med avseende på prostitution och att det har en betydande roll för hur individernas identiteter och livsvillkor konstrueras och upplevs.
Ytterligare en iakttagelse som gjorts i samband med analysen är den balanssvårighet informanterna tvingas förhålla sig till med avseende på identitet. De normativa uppfattningar om hur en prostituerad är och bör vara, och den normativa uppfattningen om hur en samhällsindivid och kvinna är och bör vara kolliderar och orsakar svårigheter för individernas identitetsskapande. Att skapa sin identitet, liksom att praktisera sin sexualitet, på sina egna villkor blir därmed svårt då krav på normalisering från samhället hela tiden existerar i relation till just prostituerad och kvinna. Det tydliggörs av Jenkins som hävdar att identitetsskapandet aldrig är individuellt utan är någonting som förstås genom sociala interaktioner.161 Identitetsskapande på sina villkor är alltså
aldrig möjligt. Det uppdagas även av Goffman då ett normbrytande stämplar individen som avvikare162 vilket också sker genom sociala interaktioner. Samtidigt blir detta paradoxalt då
individen omöjligt kan förhålla sig fullständigt till dessa normer då analysen visar att de sällan är förenliga med varandra. En normativ uppfattning över hur en prostituerad är och bör vara följder den inte den sexuella normen för hur en samhällsindivid eller en kvinna är och bör vara vilket styrks av Tiina Rosenberg i boken Queerfeministisk agenda som skriver att normer är kontextberoende.163 Analysen visar att själva identitetsskapande processen blir ifrågasatt då
informanterna genom ett självständigt val ämnar konstruera en identitet som är stigmatiserad och uppfattas som avvikande.
Avslutningsvis är sexualitet, precis som Rubin, någonting politisk.164 Att konstruera sin identitet
som prostituerad blir som konsekvens ett mer offentligt uttryck till skillnad från en sexuell identitet som inte uppfattas som avvikande. Det är inte längre individens och direkta omgivningens ensak, utan blir en angelägenhet som berör hela samhället.
160 McKay, s.48. 161 Jenkins. S. 47. 162 Goffman, s. 14.
163 Tiina Rosenberg, Queerfeministisk agenda, (Stockholm, 2002), s.101. 164 Rubin. S. 171.