Mitt syfte är att genom intervjuer med personal inom kriminalvården och män som tidigare varit intagna utforska reproduceringen av de maskulina beteendena i relation till identitet och livsvillkor på anstaltsmiljöer. Utifrån mitt syfte kommer denna del av antologin främst basera sig på frågeställningarna nedan:
Vilka normer kring maskulinitet och heteronormativitet på anstalter finns det enligt intervjudeltagarna, samt vad får brytande av dessa normer för konsekvenser?
Hur reproduceras maskuliniteten på anstalterna?
Metod
Denna studie har genom fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en observation på kriminalvårdens hemsida. Under arbetets gång har jag till största mån förhållit mig till Juliet
95 Kriminalvården http://www.kriminalvarden.se/sv/Fangelse/Kvinnor-i-fangelse/2012-04-05. 96 Mats Hilte, Avvikande beteende- en sociologisk introduktion, (Lund, 1996) s, 99f.
Corbin och Anselm Strauss version av Grounded Theory; som bygger på att stegvis bryta ned data för att komma närmare fältet samt få en större förståelse för intervjudeltagarnas utsagor. Under arbetets förlopp har jag även förhållit mig till Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer
inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Eftersom samtliga bidrag i antologin bygger på dessa
metoder beskrivs de utförligare i den gemensamma kappan.
Observation
Innan den påbörjade studien var mina förhoppningar angående observationen att få följa med en dag på en anstalt för att själv få uppleva hur rutinerna ser ut, hur personalen jobbade och framför allt hur det kan se ut på en anstalt. Efter kontakt med ansvarig insåg jag att denna variant av observation inte var möjligt för mig på grund av säkerhetsskäl. Istället valde jag kriminalvårdens hemsida som har varit mig till hjälp då jag behövt information om kriminalvården och dess olika säkerhetsklasser på olika anstalter och dess innebörd. Jag har även kunnat hitta information om rutinerna på anstalterna kan se ut för både interner och personal en vanlig dag. Denna form av observation är en samling av diskursiv data menar Katrine Fangen i hennes bok Deltagande
observation. Det vill säga att jag har samlat in data från fält där jag själv inte deltagit och observerat
människor i sampel utan tagit del av den data som har återberättas av andra.98
Urval
Innan studiens gång var min tanke att ta reda på hur de manliga anstalterna skiljde sig från de kvinnliga och hur det gav sig i uttryck. Jag förstod dock att sammanhanget blev för stort för denna studie och var tvungen att avgränsa mig. Jag valde därför att lägga fokus på att utforska normen på anstalterna, det vill säga maskulinitet. Valet av informanter gjordes dels genom ett så kallad bekvämlighetsurval som Alan Bryman skriver i Samhällsvetenskapliga metoder att det är ett urval där intervjupersonen tar med personer i studien som finnas lättillgängliga.99 Dessa två
informanter fick jag genom detta urval via bekanta. De två andra deltagarna fick jag tillgång till genom en så kallad portvakt när jag sökte via en organisation. Fangen menar att en portvakt är den person som kan förmedla kontakt och ge tillträde till fältet.100 Det vill säga jag kontaktade en
projektledare som hörde sig för i organisationen om någon ville delta i min studie och sedan hänvisade mig vidare till två möjliga deltagare. Martyn Hammersley och Paul Atkinson problematiserar också detta i boken Ethnograpy- principles in practice, begreppet portvakt eller som de benämner det i sin text, gatekeeper. Även om en gatekeeper underlättar tillträdet till fältet kan också denne person vara med och påverkar urvalet av informanter från organisationen och där med att forma studien, vilket i sin tur kan ifrågasättas för sin trovärdighet.101 Jag hade inget krav
98 Katrine Fangen, Deltagande observation, (Malmö, 2005)s, 83. 99 Alan Bryman, Samhällvetenskapliga metoder, (Malmö, 2009)s.114. 100 Fangen, s, 72.
på ålder eller vilken typ av säkerhetsklass de tidigare varit intagna eller arbetat på eftersom jag då inte ansåg att det var aktuellt för ämnet. Jag insåg i efterhand att detta hade en betydande roll för studiens resultat, då det framkom under intervjuerna att anstalternas klimat kan ha en stor skillnad beroende på var man sitter eller jobbar. Det vill säga, desto högre säkerhetsklass desto hårdare var klimatet. Det enda kravet jag hade var män som tidigare suttit inne eftersom jag valt att fokusera på maskulinitet bland interner och hade därför inget krav på kön av dem som arbeta inom kriminalvården.
Informanter
Deltagarna i denna studie består dels av två män som avtjänat sina straff på både öppna och slutna anstalter. De är alla från medelstora städer i Sverige. Tommy och Sam har dock flyttat runt i landet på grund av sin bakgrund och för att få komma ifrån sitt gamla liv och starta om. För att undvika identifiering av deltagarna är alla namn och platser fiktiva. Samtliga deltagare i denna studie pratar främst utifrån sina egna erfarenheter och upplevelser.
Erik: Är i 25-årsåldern och har jobbat i några år inom kriminalvården. Han började jobba när han
var 23 år då på en klass 3 anstalt och blev något år senare fasanställd på en annan anstalt som hade en högre säkerhetsklass. Idag pluggar han men jobbar fortfarande under somrarna på det senare stället. Erik jobbar med pratade mycket under intervjun om ett så kallad 12-stegs program mot droger.
Marianne: Började jobba inom kriminalvården på 90-talet och har haft olika positioner i yrket.
Idag jobbar hon som makthavande befäl på en klass 3 anstalt. Hon pratar om kriminalvården generellt från slutna till öppna anstalter.
Tommy: Är i 30- årsåldern. Han har suttit inne sammanlagt 5 ½ år på en klass 1 anstalt. Han
jobbar på en organisation som stödjer och hjälper före detta kriminella som vill bryta med sin gamla livsstil och komma in i samhället igen.
Sam: Är i 45- årsåldern och frigavs från sin sista vistelse på anstalt för mindre än ett år sedan.
Sam pratade till mestadels om en öppen anstalt (klass 3) där han senast satt inne. Han praktiserar just nu på en organisation men vill i framtiden gå tillbaka till sitt tidigare yrkes område.