Lgr 11 har inte förändrat någonting

Utifrån lärarnas beskrivningar tolkar vi att det finns ett dominerande förhållningssätt till att Lgr 11 inte har förändrat lärarnas arbete med digitala texter och digitala verktyg, utan flertalet lärare pratar istället generellt om vad som har förändrats med Lgr 11 gällande tydlighet och struktur. Några lärare pratar om att det står tydligare i styrdokumenten om digitala texter och digitala verktyg, men lärarna är ganska vaga i sina formuleringar. Flertalet lärare menar snarare att det i Lgr 11 har blivit mer centralt jämfört med tidigare styrdokument gällande att diskutera kunskap och vilka olika förmågor som eleverna ska arbeta med och några lärare säger:

Nä, det finns ju, det är i så´na fall lättare. Det finns ju i Lgr 11 asså stödet, och just med bilden att dom ska lära sig med bilder och redigera och lägga in och när man jobbar med det. Det är ju både med att kunna skriva med handstil och kunna använda datorn som skrivverktyg. Sen blev det ju lättare när man fick datorer och jag vet inte, det var ju precis i samband med Lgr 11 som vi fick tillgång. (Informant 2)

42

Ja, hur har det förändrats?/…/utvecklingen går ju framåt hela tiden så att man försöker ju ligga i framkant där hela tiden, men det är kanske inte så lätt. Man använder det ju mer nuförtiden, men det är inte så konstigt eftersom det finns mer nuförtiden /…/ Sen läroplanen, det står ju tydligare vad eleverna ska kunna /…/. (Informant 1)

Ja, men alltså jag vet inte om det har. Det låter inte klokt ju om det så har förändrats men det man fokuserar på det är ju det här med vad heter det -inte målen, inte kunskaperna, alltså i läroplanen- vad är det man kräver? Att man utgår mer från den /…/ Kunskaperna är ju tydligare nu och det tycker jag är bra /…/. (Informant 5)

Här kan vi utskilja ett förhållningssätt med en ansats till hur den medieteknologiska samhällsförändringen också synliggörs i styrdokumenten och speglar den multimediakultur, som vi tolkar efter Drotner (i Elmfeldt & Erixson, 2007:66) när hon lyfter människans fem kommunikationskulturer, där multimediakulturen är den senaste och visar hur kommunikationsutvecklingen satt sin prägel i styrdokumenten och på lärarna.

Kommunikation och kommunikativ förmåga betonas av en lärare som läraren lyfter ett fokus på förmågorna och nämner begreppet ”the big five”, som bland annat handlar om den kommunikativa förmågan och förmågan att hantera information, vilket läraren inte relaterar direkt till själva arbetet med digitala texter och digitala verktyg, utan läraren arbetar med dessa förmågor ämnesövergripande. Läraren menar att Lgr 11 lyfter förmågorna, vilka vi menar kan kopplas till digitala texter och digitala verktyg eftersom förmågorna handlar om att hantera information och att utveckla den kommunikativa förmågan. Här kan vi förstå lärarens beskrivning utifrån ett sociokulturellt perspektiv där vi kommunicerar med digitala texter och digitala verktyg, det vill säga att med hjälp av intellektuella och praktiska redskap och i samspelet med andra interagera med dem (Säljö, 2000:22) och genom dessa kan individen utveckla den kommunikativa förmågan. Andra lärare pratar mer om en ökad tydlighet i styrdokumentens text om digitala texter och digitala verktyg. En lärare menar till exempel att i Lgr 11 står det tydligare än i tidigare styrdokument att digitala texter och digitala verktyg ska vara en del av undervisningen:

/…/ det gamla traditionella - det klarar vi jättebra, men vi fixar inte det digitala/…/ Står ju att dom ska ha samma förutsättningar för det, ja. Det står inget om det i Lp94, där stod inte så mycket. Fanns inte så mycket på 90-talet heller på samma sätt. Och det är ju tydligare att det ska vara en del av undervisningen så att säga. /…/. (Informant 8)

43

Här kan vi se en antydan till förändring där läraren också kopplar det till ojämlik fördelning av resurser. Utifrån Säljö (2000), som diskuterar vem som får möjlighet att utveckla kunskaper och kompetenser för att kunna kommunicera i ett tekniskt avancerat samhälle kan vi tolka att läraren har ett kritiskt förhållningssätt till Lgr 11 och hur de digitala texterna och digitala verktygen genom styrdokumenten får utrymme i skolan. Utifrån Säljös syn kan vi också förstå läraren som uttrycker att det kan leda till olika förutsättningar i kunskapsutvecklingen i att kunna hantera digitala texter och digitala verktyg. Detta menar vi kan också förstås utifrån Elmfeldt och Erixon (2007:16–19) när de uttrycker att skolan bör utgå från att de nya digitala medieteknologierna erbjuder nya sätt att läsa och tolka världen, att skrivförmågan står i direkt relation med dessa och det är något som vi tolkar att läraren ser att skolan bör arbeta med.

Lgr 11 verkar inte ha förändrat så mycket utifrån vad lärarna berättar även om de pratar om en generell samhällsförändring och några ser att det står tydligare i Lgr 11, så tolkar vi att det snarare är samhällsutvecklingen och skolans resurser som påverkar hur lärarna förhåller sig till och tolkar hur de ska arbeta med digitala texter och digitala verktyg. Det förekommer enligt flera lärare många diskussioner på skolorna kring digitala texter och digitala verktyg både vad gäller att utbyta tips och erfarenheter, men det framgår inte om dessa diskussioner beror på Lgr 11 eller den tekniska utvecklingen generellt. En av lärarna berättar till exempel att:

Asså just då har vi specifikt vigt åt att det ska handla om digitala, när vi har haft de här ämnesträffarna. Då har det handlat om bara… vad finns det för spel, pedagogiska spel, vad använder du och varför använder du det? Så just på den träffen, så pratar vi bara om datorer och tipsar om någon varit på föreläsning och fått länkar, så kan man gå igenom och kolla dom spelen tillsammans. Vi använder inte så mycket böcker på det sättet, då är det mer hur vi jobbar med texter på olika sätt som vi har tipsat varandra om /…/ (Informant 2)

Det finns sammanfattningsvis ett progressivt förhållningsätt och en medvetenhet eftersom digitala texter och digitala verktyg får diskussionsutrymme, vare sig det beror på Lgr 11 eller inte, där lärarna verkar inse vikten av att ha en gemensam diskussion kring hur den digitala revolutionen bör implementeras i skolans värld. Detta kan kopplas till vad Dewey (2011) säger om att skolan ska vara ett redskap för samhällsutvecklingen, samtidigt som aktiviteterna i skolan också ska engagera och vara meningsfulla i nuet. Det är ett närvarande diskussionsämne på skolorna, vilket efter Elmfeldt och Erixons (2007) aktualisering om hur medier briserat i samhälletkan tolkas

44

vara en diskussion som landat i skolan och som förhoppningsvis initierat tankar om hur skriv- och läsutveckling kan stimuleras, utmanas och förenklas med hjälp av digitala texter och digitala verktyg.

45