Liberal eller restriktiv migrationspolitik åren 2000/01?

Arbetskraftsinvandring I motion 2000/01: Sf626 skriven av den socialdemokratiska parlamentarikern

Carin Lundberg urskiljs en oro vad gäller urholkningen av arbetsrätt. Tillfällig utländsk arbetskraft har anlänt i Sverige på felaktiga grunder och blivit utlovade ersättningsnivåer som svårligen skulle kunna uppnås inom bärplockningsbranschen. Lundberg betonar att en inledande översyn rimligen bör göras vad gäller förutsättningarna att tillfälligt ta in utländsk arbetskraft. Samtidigt som en restriktiv linje kan urskiljas i den nyss nämnda motionen finns emellertid tecken på ett visst, om än begränsat uppöppnade på detta område. I motion 2000/01: Sf619 refererar Ekendahl och Hjortzberg- Nordlund (M) till hur den socialdemokratiske justitie- och

migrationsministern accentuerat hur regeringen via praxis möjliggjort

invandring av ’’gästforskare och idrottsutövare’’. Med tanke på att denna typ av arbetskraftsinvandring är begränsad, kategoriseras trots allt

Socialdemokraternas arbetskraftinvandring för 2000/01 som restriktiv.

Asyl- och flyktingpolitik I motion 2000/01: Sf630 framkommer det att Socialdemokraterna under

början av 2000-talet menade att viseringskraven bör vara begränsade, vilket är i linje med en liberal asyl- och flyktingpolitik (Thielmann & Hobolth 2016: 643). Beträffande flyktingpolitiken talar man om en generös och human riktning vilket kan tolkas som att beteckningarna human och generös ses som synonymer. Följande citat kan därtill belysa partiets liberala

flyktingpolitik: ’’En instängd "europeisk fästning" är inte bara oacceptabel, den är i längden också ohållbar i den alltmer globaliserade värld vi lever i.’’ Att partiet därtill i negativa ordalag talar om en restriktiv minsta

’’njuggaste lagstiftning’’ stärker resonemanget i enlighet med Thielemann & Hobolths diskussion om möjligheter för vidarebosättning för

tredjelandsmedborgare (2016: 643).

Familjeåterföreningar och anhöriginvandring I likhet med Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapps tolkning (2012: 595)

uppfattas det att Socialdemokraterna kring sekelskiftet förde en restriktiv migrationspolitik på området familjeåterföreningar och anhöriginvandring. Svar på skriftlig fråga 2000/01: 120 skriver statsrådet Klingvall följande: ’’Ett synsätt innebärande att barn närmast regelmässigt anses ha det bäst i Sverige, oavsett språklig, kulturell och nationell bakgrund och tillhörighet strider dock mot det synsätt barnkonventionen ger uttryck för.’’ Barn som inte varit hemmavarande hos sin Sverigebosatta förälder har därför inte per automatik rätt till svenskt uppehållstillstånd. I samma dokument

framkommer det att rätten till familjeåterförening berör kärnfamiljen, vilket kan tolkas som att en restriktiv policy förespråkas och därmed stämmer överens med Bacchetti & Moradis (2016) diskussion kring restriktiv migrationspolitik.

Uppehållstillstånd I början av 2000-talet rådde det diskussioner kring kosovoalbanska och

bosniska flyktingars situation i Sverige. Framförallt kosovoalbanerna hade fått tillfälliga uppehållstillstånd som skulle gå ut i mars 2001. I svar på skriftlig fråga 2000/01: 795 skriver Klingvall att omständigheter som föranlett behov av tillfälligt skydd i Sverige innebär inte nödvändigtvis att personerna av samma anledning ska ha rätt till permanent uppehållstillstånd. Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapp menar att Socialdemokraterna mellan 1994-2002 förde en restriktiv migrationspolitik då de i relation till

uppehållstillstånd betonade återflyttning av migrantgrupper. I riksdagens protokoll 2000/01: 104 anf. 21 kommenterar Maud Björnemalm följande:

´´Detta också för att underlätta när de skulle återvända hem. Alla var medvetna om att uppehållstillståndet var tillfälligt och gällde så länge kriget pågick´´. I avseenden till uppehållstillstånd klassas därmed partiets

migrationspolitik som restriktiv.

Gränskontroller De tidigare nämnda begränsade viseringskraven (2000/01: Sf630) kan

betraktas som ett tecken på en liberal migrationspolitik på temat gränskontroller. Någon urskiljbar betoning på stärkta yttre EU-gränser alternativt inre gränser inom Sverige förekommer inte i materialet. I svar på skriftlig fråga 2000/01: 921 skriver justitieminister Bodström att inre

gränskontroller kan ses som en mekanism som kompenserar för borttagandet av gränskontroller inom Schengenområdet. Dock hänvisar Bodström till polisens bedömning och betonar slutligen att diskriminering inte tillåts och att inresande från Schengen inte kommer kontrolleras. Härmed kan

migrationspolitiken på detta område inte betraktas som restriktiv utan snarare

tentativt liberal. Irreguljär migration Med utgångspunkt i riksdagens protokoll 2000/01: 65 anf. 3 och 7 av

statsrådet Maj-Inger Klingvall (S) skönjas en restriktiv migrationspolitik på området irreguljär migration. Asylsökande har enbart rätt till akut sjukvård som inte kan anstå. De personer som har fått avslag ska återvända till sina hemländer och ska därmed inte har rätt till en fullständig hälso- och sjukvård i paritet med svenska medborgare. I enlighet med kriterierna stipulerade av Caihol, Lebon & Sherlaw (2020: 1) karakteriseras restriktiv migrationspolitik som just sådan som inte erbjuder samtliga migranter tillgång till

välfärdssystemet, vilket stämmer överens med Socialdemokraternas linje för åren 2000/01.

5 Analys och resultat

5.1 Liberal eller restriktiv migrationspolitik åren 2007/08?

Arbetskraftsinvandring En specifik diskussion som fördes 2007/08 på ämnet arbetskraftsinvandring

inbegrep det oundgängliga med att hälla isär arbetskraftsinvandring respektive asylprövning. Detta enligt Socialdemokraterna för att inte undergräva asyl- och skyddsskälen (Socialförsäkringsutskottets betänkande 2007/08 SfU6: 76). Här kan man dock tänka sig att motvilligheten att underlätta ett spårbyte från asylansökan till arbetsansökan kan vara ett uttryck för Socialdemokraternas historiskt sett restriktiva policyer med avseende på arbetskraftsinvandring (Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapp 2012: 595). Resonemanget stärks av protokoll 2007/08: 83 anf. 1 där ’’/…/ oskäligt dåliga löner, anställningsvillkor och arbetsmiljöer. ’’ kopplas samman med den borgerliga regeringens förslag om att asylansökande som fått avslag på sin ansökan kan göra en ny ansökan som

arbetskraftsinvandrare. Socialdemokraterna åberopar det då aktuella systemet som överlägset enligt de själva men även enligt medier och fackförbund. Attityden till arbetskraftsinvandring är således restriktiv.

Asyl- och flyktinginvandring I riksdagsprotokoll 2007/08: 43 anf. 1 framkommer det att

Socialdemokraterna är positiva till den borgerliga regeringens förslag om ökat antal kvotflyktingar. Här menar man dock att möjligheterna till att ytterligare utöka antalet kvotflyktingar bör ses över. Detta motiveras på grundval av Sveriges roll som migrationspolitiskt föredöme; genom att utöka kvotflyktingmottagandet signalerar vi till övriga västerländska nationer att likväl ta sitt ansvar. Liknande diskurs kan skönjas i prot. 2007/06: 6 anf. 1 där Sverige betraktas som ’’drivande’’ i frågan om europeisk harmonisering

på flyktingområdet såväl som uppöppnandet av systemet. Samtidigt som asylrätten benämns i positiva ordalag framkommer det att ett mer slutet Europa inte är önskvärt.

Enligt Thielemann & Hobolth finns en tendens till att humanitär migration – kvotflyktingmottagandet i det här fallet – separeras från övriga

migrationsformer och därigenom övriga migrationspolicyer (2016: 644). Fastän Socialdemokraternas asyl- och flyktingpolitik kategoriseras som liberal för åren 2007/08, innebär detta inte nödvändigtvis att övriga

migrationspolitiska områden uppvisar samma mönster.

Familjeåterförening och anhöriginvandring Åren 2007/08 förefaller debatten kring familjeåterföreningar och

anhöriginvandring inom Socialdemokraterna ha varit begränsad. Motion 2007/08: Sf311 möjliggör dock en tolkning av en mer liberal

migrationspolitisk på detta område. Enligt Socialdemokraternas Thomas Bodström borde utlänningslagen revideras; en maka eller sambo till någon som bor i Sverige ska inte behöva återvända till hemlandet för att söka uppehållstillstånd. Detta ifall paret har barn tillsammans och då med anledning av barnets bästa. I enlighet med Hinnfors, Spehar & Bucken- Knapp där underlättningar av familjeåterföreningar och anhöriginvandring tolkas som liberal policy (2012: 595), tolkas Socialdemokraternas politik som just sådan för 2007/08.

Uppehållstillstånd I skriftlig fråga 2007/08: 1613 refererar Matilda Ernkrans (S) till

utlänningslagen som anger att vid förekomsten av verkställighetshinder kan uppehållstillstånd komma att ges. Hon skriver följande: ’’Jag vill mena att det är orimligt att låta en ung kille leva på detta sätt under så lång tid. Någonstans måste humaniteten träda in.’’ Med tanke på att migranten ifråga inte ombeds deporteras och att ordvalet omfattar substantiveten humaniteten

kategoriseras Socialdemokraternas policy vad gäller uppehållstillstånd, som liberal.

Gränskontroller I riksdagsprotokoll 2007/08: 27 anf. 24 motsätter sig Socialdemokraternas

Hillevi Larsson att Sverige ska vara med i Frontex styrkor. Larsson menar att är en myt att det väller in flyktingar i EU och att gränserna måste bevakas mycket hårt för att undvika en våg av flyktingar. Därtill kommenterar hon följande:

’’ Det har förekommit militära sammandrabbningar också mellan Frontex och båtflyktingar. Det pekar åt fel håll när det inte i första hand handlar om att rädda liv. Man måste ändå fastslå att detta med att rädda liv kommer före allt annat; det får man aldrig tumma på.’’

Därjämte etablerar Larsson premissen att om migranterna väl tagit sig in i Europa, ska de ha rätt till att söka asyl och inte jagas vid kusten (prot. 2007/08 anf 24).

Ytterligare ett möjligt tecken på en mer liberal inställning till gränskontroller återfinns i motion 2007/08: Ju377 där Carina Hägg (S) tar upp sina farhågor om planen på att inkludera fingeravtryck i europeiska pass då detta kan leda till en urholkning av den personliga integriteten. Med tanke på att en enhetlig kontroll av migrationsströmmar inom EU kan betraktas som en restriktiv policy (Laube 2019: 2), kan därmed Häggs uttalande med reservationer mot stärkt kontroll (motion 2007/08: Ju3779), ses som motsatsen och således ett möjligt uttryck för en liberalisering inom Socialdemokraterna vad gäller gränskontrollfrågan.

Irreguljär migration På ämnet irreguljär migration rådde det under tidsperioden 2007/08 en debatt

om huruvida utlänningslagen på ett adekvat sätt speglade relationen mellan arbetsgivare och illegala arbetstagare. Här menar Luciano Astudillo (S) utlänningslagen bör revideras med anledning av att det är offret som

utnyttjats och att offrets rättigheter bör stärkas. Att ord som utnyttjas, osjysta villkor och osjyst sätt används för att beskriva de illegala migranternas situation, tyder på en mer öppen inställning till dessa personer (prot. 2007/08 83 anf. 127). Samtidigt är det en komplex fråga och Socialdemokraternas ståndpunkt kan svårligen tolkas som liberal då de trots allt fortfarande avser att utvisa migranterna: ’’Både gömda och papperslösa bryter mot

utlänningslagen genom att vistas illegalt i landet och ska även i

fortsättningen avvisas eller utvisas.’’ (Socialförsäkringsutskottets betänkande 2007/08 SfU6: 76). Slutligen framför Streijfert (S) kommentaren att ’’Vuxna människor som befinner sig i Sverige utan papper har inte rätt till

subventionerad sjukvård.’’ (prot. 2007/08: 115 anf. 1). Partiets ståndpunkt i fråga om irreguljär migration kategoriseras således som restriktiv.

5.2 Liberal eller restriktiv migrationspolitik åren 2012/13?

Arbetskraftsinvandring Åren 2012/13 vill Socialdemokraterna strama åt möjligheterna för svenska

arbetsgivare att anställa arbetskraftsinvandrare. Skatteskulder, tidigare systemmissbrukning samt en rättsligt etablerad lägsta lönenivå anges som nödvändiga för att främja rättssäkerhet. Enligt partiet skall Migrationsverket inom ramen för arbetskraftsinvandringen följa upp och kontrollera

ansökningar om arbetstillstånd samt deras efterlevnad (Socialförsäkringsutskottets betänkande 2012/13 SfU7:84).

Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapp framhäver det faktum att även när Socialdemokraterna hamnade i opposition under 2000-taet (2012: 598), avvek de inte från sina ideologiskt förankrade yttranden om liberal

arbetskraftsinvandring som en slags skymf mot den svenska välfärdsstaten och i anslutning, mot den svenska modellen (ibid: 599). Att partiet

uttryckligen påpekar systemmissbruk (Socialförsäkringsutskottets

just det svenska välfärdskontraktet. Härmed kategoriseras partiets policy på området arbetskraftsinvandring som restriktiv för åren 2012/13. Samtidigt bör det noteras att tonen beträffande arbetskraftsinvandring är något mer positiv än tidigare under 2000-talet. I riksdagsprotokoll 2012/13: 97 anf. 136 exempelvis accentuerar socialdemokratiska företrädare hur

arbetskraftsinvandringen faktiskt bidragit till att bygga Sverige ’’starkt’’. Här urskiljs således en nyansskillnad.

Asyl- och flyktinginvandring Socialdemokraterna ställer sig positiva till den utveckling som skett på

flyktingområdet, nämligen ett ökat mottagande av kvotflyktingar. En viss reservation kan emellertid utläsas då partiet betonar att den borgerliga regeringen borde på ett kraftfullare sätt markera att det inom EU handlar om ett gemensamt ansvar (mot. 2012/13: Sf3649). Trots att den generella

attityden till flyktinginvandring fortfarande är positiv vad gäller åren 2012/13 urskiljs dock en subtil nyansskillnad i komparation med tidigare år.

Samtidigt bör det påpekas att hållningen inom partiet fortfarande är positivt till ett generöst flyktingmottagande. I motion 2012/13:Sf322 betonas den generösa inriktningen samt även det faktum att Sveriges kommuner vill ha ett stort ansvarstagande för asylsökande. Liknande diskurs urskiljs i motion 2012/13: Sf343 där Carina Hägg (S) propagerar för en ’’förbättring’’ inom Migrationsverket vad gäller tolkningen av barnkonventionens och

kvinnokonventionens intentioner. Här för Hägg en normativ diskussion och menar att kvinnor och framförallt barn borde i högre utsträckning ha rätt att stanna kvar i Sverige och inte bli hotade med utvisningar. Med tanke på att den liberala riktningen med förbättrade möjligheter till vidarebosättning av tredje landsmedborgare (Thielemann & Hobolth 2016: 643), kategoriseras Socialdemokraternas politik för 2012/13 som liberal. Notera att graden av öppenhet icke desto mindre kan anses vara lägre än under de två tidigare mätpunkterna.

Familjeåterförening och anhöriginvandring I skriftlig fråga 2012/13: 756 kritiserar Lars Mejern Larsson (S) den

’’fyrkantiga’’ lagstiftningen vad gäller anhöriginvandring. Frågan utgår ifrån ett fall där en 88årig döv man nekats uppehållstillstånd i Sverige på grund av en för svag familjekoppling. Detta trots att mannens dotter och enda

kvarlevande släkting är Sverigebosatt. Mejern Larsson menar därtill att lagstiftningen bör revideras och bli mindre ’’stelbent’’. Ordvalet tyder på en mer liberal riktning på Socialdemokraternas policy. Kategoriseringen motiveras på grundval av att partiet är positivt till friare tolkningar beträffande vem som utgör en invandrares familj, vilket i enlighet med Bacchetti & Moradi är motsatsen till en restriktiv migrationspolitik (2016).

Uppehållstillstånd Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapp framhåller att tillfälliga uppehållstillstånd

generellt varit ett grundläggande uttryck för Socialdemokraternas syn på migrationsfrågor. Specifikt tillfälliga uppehållstillstånd var ett sätt att betona att Sveriges kollektiva identitet och svårgenomträngliga gränser (2012: 598). Åren 2012/2013 urskiljs emellertid en annorlunda och mer liberal hållning i motion 2012/13: Sf332. Eberstein och Nilsson (S) menar att kvinnor som kommer till Sverige för att gifta sig med en svensk man, ska få permanent uppehållstillstånd även i de fall där skilsmässa inträffar under de två första äktenskapsåren. Detta för att motverka psykisk och fysisk misshandel av dessa kvinnor, som i vissa fall väljer att stanna kvar i ett ohälsosamt

äktenskap enbart för uppehållstillståndets skull. Riksdagsledamöterna skriver att ’’humanare’’ regler om permanent uppehållstillstånd vid eventuell

skilsmässa kan bidra till en begräsning av beroendesituation mellan makarna (mot. 2012/13: Sf332). Härmed betraktas Socialdemokraternas policy

avseende uppehållstillstånd som liberal för åren 2012/13.

Gränskontroller Barker skriver att runtom den Europeiska unionen har tusentals icke-

medborgare avlägsnats och repatrierats till sina hemländer. Trots skillnader i policyinstrument och omfattning har målet varit detsamma: undvika oönskad invandring (2017b: 442). Därtill menar författaren att straffmakt (penal power) rutinmässigt används inom Norden som ett sätt markera och begränsa tillgången till materiella såväl som symboliska resurser. Enligt Barker rör det sig om en sorts ’välfärdschauvinism’ (2017b: 447–448). Med utgångpunkt i motion 2012/13: Sf364 kan möjligtvis Barkers påståenden ifrågasättas, i alla fall vad gäller Socialdemokraternas policy för åren 2012/13. I likhet med åren 2007/08 fördöms Frontex för att ha bidragit till murbyggande mot omvärlden. Det poängteras dessutom att:

’’Styrkeförhållandena mellan migranter som kommer i rangliga båtar över Medelhavet, i många fall utan vatten och mat, och Frontex skiljer sig markant. Därför bör Frontex utvärderas och dess funktion diskuteras och granskas inom EU. UNHCR bör ges en än mer aktiv roll i Frontex operativa arbete vid EU:s gränser.’’ (mot. 2012/13: Sf364).

Här framkommer en mer liberal migrationspolitik vad gäller gränskontroller med fokus på humana aspekter framför straffmakt.

Irreguljär migration I följdmotion 2012/13: So10 skriven med anledning av prop. 2012/13: 10910

betonas att regeringen bör tydliggöra begreppet ’’vård som inte kan anstå’’ samt utarbeta gemensamma riktlinjer som landstingen kan förhålla sig till vid vård av papperslösa. Å ena sidan genom att accentuera att det rör sig om just vård som inte an anstå, det vill säga omedelbar alternativt omfattande vård- och sjukvård (Socialstyrelsen 2019), kan Socialdemokraternas position möjligen tolkas som en restriktiv sådan då partiet ämnar till att försäkra sig om en korrekt definition och tillämpning av en begränsad vård till

papperslösa. Å andra sidan kan emellertid en mer liberal definition skönjas då papperslösa barns rättigheter påpekas med stöd i FN:s barnkonvention

10 _{Här föreslår den borgerliga regeringen att landstingen ska vara tvungna att erbjuda att}

erbjuda vuxna papperslösa migranter vård som inte kan anstå inklusive tandvård, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning (prop. 2012/13: 109).

(mot. 2012/13: So10). Här menar partiet att ’’/…/ åtminstone alla barn omfattas av vård på lika villkor.’’ (mot. 2012/13: So553). Att

Socialdemokraterna röstade ja till den nya lagen om hälso- och sjukvård till personer utan tillstånd (SuU20) motiverar trots allt kategoriseringen av en tentativt liberal riktning vad gäller detta område.

5.3 Liberal eller restriktiv migrationspolitik åren 2017/18?

Arbetskraftsinvandring och irreguljär migration I proposition 2017/18: 176 föreslår regeringen att polismyndigheten ska ha

utökade befogenheter att utföra inspektioner på arbetsplatser med syftet att kontrollera för illegala arbetare. Den socialdemokratiske riksdagsledamoten Mathias Tegnér kommenterar följande: ’’Den utvecklingen riskerar att accelerera om inte arbetsmarknaden förändras och om vi inte stoppar oseriösa arbetsgivares utnyttjande av svart arbetskraft som inte har rätt att vistas i Sverige.’’ (Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18: SfU26 anf. 17). Med tanke på att en liberal arbetskraftsinvandringspolitik

kännetecknas av bland annat en underlättning av arbetskraftsinvandring från tredje land samt en positiv inställning till mer generösa bestämmelser för arbetskraftsinvandring (Berg & Spehar 2013: 148), kategoriseras

Socialdemokraternas politik som motsatsen till detta, nämligen som restriktiv arbetskraftsinvandringspolitik för åren 2017/18. Därmed kan partiets

migrationspolitik på detta område betraktas som historiskt och ideologiskt konsistent (Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapp 2012: 596), vilket även bekräftas i denna studie.

I anslutningen till prop. 2017/18: 176 samt betänkande 2017/18: SfU26 kopplas arbetskraftsinvandring ihop med irreguljär migration. Samtidigt som Socialdemokraterna ämnar till att öka kontrollen av arbetskraftsinvandrare, görs i anslutning en igentäppning av möjligheterna till irreguljär migration. Ordvalet ovan /…/ svart arbetskraft som inte har rätt att vistas i Sverige’’

(Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18: SfU26 anf. 17) kan tolkas som en skeptisk inställning gentemot irreguljära migranter. Statsminister Löfven nämnde att barn till irreguljära migranter inte skulle få gå i skolan och fastän denna kommentar dementerades i efterhand (Stenberg 2018), framkommer en diskursivt restriktiv migrationspolitik.

Asyl- och flyktinginvandring Margot Wallström skriver att frivillig återvandring bör främjas samt att

tillgången till tredjelandslösningar bör ökas vad gäller lösningar för flyktingar. Det framkommer därtill att ansvarsfördelning anses utgöra ett grundläggande komponent i hanteringen av de större flyktingströmmarna. Att ’’/…/ lätta trycket på värdländer’’ urskiljs som ett viktigt mål

beträffande det globala flyktingramverket (svar på skriftlig fråga 2017/18: 1478), tyder likväl på en mer restriktiv asyl- och flyktingpolitik. I proposition 2017/18: 35 föreslås att utlänningar som genomgår in-och utresekontroll skall vara tvungna till att lämna fingeravtryck och bli fotograferade. Detta som ett sätt att kontrollera resehandlingar samt identitet. Med tanke på att policyer som försvårar vidarebosättning alternativt betonar återvandring ses som restriktiva (Thielmann & Hobolth 2016: 643), kategoriseras

Socialdemokraternas asyl- och flyktingpolitik som restriktiv för åren 2017/18.

Familjeåterförening och anhöriginvandring Den tillfälliga lagen antagen av den socialdemokratiska regeringen begränsar

anhöriginvandringen under 2017/18 (Svahn 2018). Regeringens regler avseende familjeåterföreningar har av exempelvis företrädare för Liberalerna kallats för ’’restriktiva’’ (motion 2017/18: 2818). Trots detta röstade

Socialdemokraterna nej till moderaten Fredrik Schultes motion 2017/18: 3436 om skärpta försörjningskrav vid anhöriginvandring som ska gälla för samtliga svenska medborgare samt de som har uppehållsrätt i Sverige (Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18 SfU16: 3).

Uppehållstillstånd beviljade med anledning av familjeanknytning nådde därtill rekordnivåer under 2017 och fastän nivåerna sänktes något år 2018 förblev de höga (Migrationsverket 2020f). En tämligen komplex bild urskiljs. Politiken som förs kan klassas som svagt restriktiv även här. Det bör dock påpekas att förd politik inte är synonymt med resultatet av den förda politiken.

Uppehållstillstånd Statsrådet Heléne Fritzon står fast vid att begräsningarna vad gäller

möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige behövs på grund av de

påfrestningar som asylsystemet försattes i under 2015 (svar på skriftlig fråga 2017/18: 152). Samtidigt betonas det att den nya lagen – hit hör de tillfälliga uppehållstillstånden – inte är en permanent lösning (prot. 2017/18: 30 anf.