Det finns idag en omfattande forskningslitteratur när det gäller jämställdhetspolitik, regional utveckling, innovation, företagande och entreprenörskap med ett genusperspektiv. Det finns också forskning om jämställdhet som innovationskraft och betydelse för tillväxt och
utveckling. Trots att det bedrivits aktiv jämställdhetspolitik sedan 1980-‐talet verkar det saknas kunskaper om hur jämställdhet kan skrivas in för att bli en drivkraft för att utveckla processer som regionalt tillväxtarbete. Genom att betona kunskaper om hur begrepp och abstrakta teorier kan omsättas till en praktik som syftar till inkluderande och likabehandling i det regionala utvecklingsarbetet skulle det vara möjligt att utforma ett forskningssamarbete mellan representanter för de regionala stödstrukturerna och entreprenörer och företagare i länet under ledning av forskare med syfte att arbeta fram underlag för en mer inkluderande regional utveckling.
Aktionsforskning
Aktionsforskning är en forskningsmetodologi där problemen som ska undersökas definieras av dem som befinner sig i det praktiska arbetet (Johannisson, Gunnarsson & Stjärnfeldt
2008, Rönnerman 2004). Aktionsforskningen syftar till förändring och förändringen i det här sammanhanget skulle vara att göra likabehandlingsfrågor till lika välformulerade och
initierade som vad de regionalekonomiska är, för de personer som arbetar med att formulera regionala utvecklingsstrategier och regionala utvecklingsprogram.
Vilka metoder som används i ett aktionsforskningsprojekt styrs av deltagarnas behov och önskemål. Genom att utforma läroprocesser i form av seminariegrupper eller fokusgrupper där gemensamt definierade teman systematiskt diskuteras tar gruppen ansvar för sin egen lärprocess. Det finns olika exempel på hur forskningssamarbete utifrån
aktionsforskningsperspektiv kan bedrivas men grundläggande kan sägas vara att alla bidrar till kunskapsprocessen. Det innebär att det i ett förslag som det här går det inte att peka ut exakt vilka frågeställningar som ett sådant projekt ska besvara. Däremot har medverkande forskare ett ansvar att bidra till att utveckla och underlätta läroprocessen. Utifrån de dokument som den här undersökningen granskats, enkätsvaren och intervjuerna framstår strukturerade möten som en intressant metod för att synliggöra strukturella villkor på olika organisatoriska och administrativa nivåer för företagare inom olika branscher, inte minst livsmedelsbranschen som i dagens regionala utvecklingsprogram knappt omnämns men som på den nationella politiska nivån framhålls som en viktig framtidssektor.
Dialogen är ett centralt redskap i ett aktionsforskningsprojekt och konsensus är inte ett ändamål i sig. Tvärt om synliggör olika ståndpunkter de villkor som omgärdar arbetet med att utforma en regional utveckling där inkludering och likabehandling är ledorden för processen.
Referenser
Ahl, Helene (2002). The making of the female entrepreneur : a discourse analysis of research texts on women's entrepreneurship. Jönköping International Business School.
Amin, Amin and Thrift, Nigel (eds.). (1994). Globalization, institutions, and regional development in Europe. ESF Programme on Regional and Urban Restructuring in Europe. Oxford ; Oxford Univ. Press.
Att välja jämställdhet. Rapport 0107. Tillväxtverket. Stockholm.
Barret, Mary J (2005). Making (Some) Sense of Feminist Poststructuralism in Environmental
Education Research and Practice. Canadian Journal of Environmental Education (CJEE), Vol
10, No 1.
Beauvoir, Simone de (1986). Det andra könet. Stockholm. AWE/Geber. Berger, Sune & Andersson, Roger (red.) (1995). Samhällets geografi. Nordisk samhällsgeografisk tidskrift. Uppsala.
Bondestam, Fredrik (2010). Kunskap som befrielse. SOU 2010:35. Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm. Fritze.
Bull, Marianne (1991). Kvinnor utvecklar glesbygden. En sociologisk studie av kvinnors utvecklingsprojekt i byarna Los, Vrångö och Aapua. Östersund. Glesbygdsmyndigheten. Butler, Judith (1990). Gender trouble: feminism and the subversion of identity. New York ; Routledge.
Connell, Raewyn (2003). Om genus. Göteborg. Daidalos.
Danilda, Inger & Granat Thorslund, Jennie (red.) (2011) Gender and Innovation. Tillväxtverket. Stockholm.
Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44. Stockholm. Allmänna förlaget.
Den osynliga entreprenören. LRF 2009. Stockholm.
Eduards, Maud (1995). En allvarsam lek med i ord. I Viljan att veta och viljan att förstå – kön makt och den kvinnovetenskapliga utmaningen i högre utbildning. Slutbetänkande. SOU 1995:110. Stockholm. Fritze.
Eduards, Maud (2002). Förbjuden handling. Malmö. Liber.
Eduards, Maud (2007). Kroppspolitik. Om moder Svea och andra kvinnor. Stockholm. Atlas.
Forsberg, Gunnel (1997). Rulltrapperegioner och social infrastruktur. I Sundin, Elisabeth (red.). (1997) Om makt och kön-‐ i spåren av offentliga organisationers omvandling. Rapport till utredningen om ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. SOU 1997:83. Stockholm. Fritze.
Forsberg, Gunnel & Grenholm, Cristina (red.). (2005). …och likväl rör det sig. Genusrelationer i förändring. Karlstad. Karlstad University Press.
Forsberg, Gunnel och Lindgren, Gerd (red.). (2010). Nätverk och skuggstrukturer i regionalpolitiken. Karlstad. Karlstad University Press.
Friberg, Tora (1993). Den andra sidan av myntet-‐ om regionalpolitikens enögdhet : en idéskrift ur kvinnligt perspektiv från Glesbygdsmyndigheten. Östersund.
Glesbygdsmyndigheten.
Friberg, Tora (2008). Det uppsplittrade rummet-‐ regionförstoring i ett genusperspektiv. I Andersson, F, Ek, R och Molina, I. (red.). Regionalpolitikens geografi : regional tillväxt i teori och praktik. Lund. Studentlitteratur.
Följeforskning av verksamhet vid lokala och regionala resurscentra för kvinnor. Slutrapport 2009. Rapport 0039. Tillväxtverket. Stockholm.
Gemzöe, Lena (2002). Feminsm. Stockholm. Bilda.
Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet-‐ teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning. Uppsala. Maktutredningen
Hirdman, Yvonne (2001). Genus. Om det stabilas föränderliga former. Malmö. Liber. Holmquist, Carin och Sundin, Elisabeth (red.). ( 1999). Företagerskan-‐ om kvinnor och entreprenörskap. Stockholm. SNS förlag.
Hudson, Chris och Rönnblom, Malin (2007). “Regional development policies and the
constructions of gender equality: The Swedish case.” I European Journal of Political Research Volume 46, Issue 1, pages 47–68, January 2007.
Johannisson, Bengt, Gunnarsson, Ewa & Stjernfelt, Torbjörn (2008). Gemensamt kunskapande. Den interaktiva forskningens praktik. Växjö. Växjö University Press. JämStöds praktika : metodbok för jämställdhetsintegrering : metodbok från JämStöd / Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten, SOU 2007:15. Stockholm. Fritze. Kulick, Don (1987). Från kön till genus-‐ kvinnligt och manligt i ett kulturellt perspektiv. Stockholm. Carlsson.
Lindberg, Malin ( 2009). ”Män och manlighet i svensk innovationspolitik”. Tidskrift för genusvetenskap nr. 2-‐3.
Lindberg, Malin (2010). Samverkansnätvek för innovation. Institutionen för arbetsvetenskap, Avdelningen för genus och innovation, Luleå tekniska universitet.
Lykke, Nina (2009). Genusforskning. en guide till feministisk teori, metodologi och skrift. Stockholm. Liber.
Montin, Stig & Hedlund, Gun (red.) (2009). Governance på svenska. Stockholm. Santérus Academic Press.
Makt att forma samhället och sitt eget liv, nya mål i jämställdhetspolitiken. Regeringens proposition 2005/06:155
Nordström, Olof (1986). Glasbruk och hyttor i Sverige 1555-‐1985. Smålands museum. Växjö. Nyberg, Ann-‐Christine (2009). Making ideas matter-‐ gender, technology and women's invention. Luleå. Avdelningen för genus och innovation, Luleå tekniska universitet. Pettersson, Katarina (2002). Företagande män och osynliggjorda kvinnor-‐ diskursen om Gnosjö ur ett könsperspektiv. Uppsala. Kulturgeografiska institutionen.
Pettersson, Katarina (2007). Men and male as the norm? : a gender perspective on innovation policies in Denmark, Finland and Sweden. Stockholm. Nordregio.
Porter, E Michael (1998). The competetive advantages of nations. Basingstoke. Macmillan.
Putnam, Robert D (1992). Making democracy work-‐ civic traditions in modern Italy. Princeton, N.J. : Princeton University Press.
På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2010. Stockholm. Statistiska centralbyrån.
Rees, Teresa (2000). “The learning region? Integrating gender equality into regional economic development”. I Policy & Politics, Volume 28, Number 2, pp. 179-‐191(13). Rees, Teresa (2005). “Reflections on the uneven development of gender mainstreaming in Europe”. I International Feminist Journal of Politics, Volume 7, Issue 4, pages 555 – 574. Regionalpolitiska utredningens slutbetänkande, SOU 2000:87, Stockholm. Fritzes offentliga publikationer.
Rönnerman, Karin (2004). Aktionsforskning i praktiken. Lund. Studentlitteratur.
Rönnblom, Malin (2002). Ett eget rum? Kvinnors organisering möter etablerad politik. Umeå. Institutionen för statsvetenskap, Umeå Universitet.
Rönnblom, Malin (2005). Kvinnors organisering möter den etablerade politiken. I Forskarrapporter till den jämställdhetspolitiska utredningen. N 2004:07. Bilaga till SOU 2005:66. Utbildningsdepartementet.
Scholten, Christina (2003). Kvinnors försörjningsrum-‐ hegemonins förvaltare och murbräckor. Lund, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet.
Scholten, Christina (2010). Att läsa RUPEN med jämställdhetsglasögon. Malmö högskola/Regionförbundet Kalmar.
Scholten, Christina, Hansson, Agneta, Stridh, Kicki & Swärdh, Mia (2012). Inward and outward learning processes. I Andersson, Susanne, Berglund, Karin, Gunnarsson Ewa & Sundin Elisabeth (red.). Promoting Innovation. Stockholm. Vinnova.
Starka regioner – för ökad konkurrens och välfärd. Stockholm. Stockholm. Nutek 2004.
Stevrin, Peter och Uhlin, Åke (1996). Tillit, kultur och regional utveckling-‐ aspekter på Blekinge som mentalt kulturlandskap. Landstinget Blekinge.
Sundin, Elisabeth (2012). Förstudie inom ramen för Tillväxtverkets program för Att främja kvinnors företagande. På uppdrag av Östsam, överlämnad 14.6.2012.
Viljan att veta och viljan att förstå-‐ kön, makt och den kvinnovetenskapliga utmaningen i högre utbildning: slutbetänkande av Utredningen om insatser för kvinno-‐ och
jämställdhetsforskning. SOU 1995:110, Stockholm. Fritze.
West, Candice and Zimmerman, Donnald H (1987). “Doing gender”. I Gender & society. 1(1987):2, s.125-‐151.
Winther Jørgensen, Marianne och Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund. Studentlitteratur.
Bilaga 1.
Enkät till representanter för stödstrukturer i Kronobergs län
Tillväxtverket finansierar via Regionalt Resurscentrum Södra Småland en studie om företagande kvinnors och entreprenörers roll för länets regionala utveckling. Studien utförs av Centrum för tillämpad arbetslivsforskning/CTA vid Malmö högskola och omfattar en enkät och en workshop med företagare och entreprenörer som deltagare. Materialet kommer att sammanställas i en rapport till Regionalt Resurscentrum Södra Småland. Rapporten ska användas som underlag för ett jämställt regionalt utvecklingsarbete samt som underlag för en forskningsansökan för att fördjupa kunskaperna om regionala utvecklingsprocesser utifrån ett
jämställdhetsperspektiv.
Vi uppskattar om du vill ta dig de tio minuter som det tar att svara på enkäten. Dina svar behandlas konfidentiellt och du förblir anonym i studien. Genom enkäten vill vi kartlägga centrala aktörer, frågeställningar och områden ni bedömer vara av vikt för Kronobergs regionala utveckling. Rapporten kan rekvireras från Regionalt
Resurscentrum Södra Småland efter den 15 december 2012.
Om du har några frågor angående undersökningen eller enkäten går det bra att kontakta Christina Scholten som är projektledare på telefon 040-665 77 93 eller via e-post: christina.scholten@mah.se.
Tack på förhand!
Christina Scholten & Torbjörn Blom Malmö högskola/CTA 1. Kön q Man q Kvinna q Könsöverskridande identitet 2. Ålder q 20-25 q 26-35 q 36-45 q 46-55 q 56 -
3. Vilken är din högsta utbildningsnivå q Grundskola q Gymnasie q Yrkesutbildning q Högskola (grundnivå) q Högskola (avancerad) q Högskola (forskarnivå)
4. Vilken organisation företräder du?
q Swedbank q ALMI q Coompanion q Destination Småland q Exportrådet q Företagarna q Inkubatorn i Kronoberg AB q Landstinget Kronoberg q Länsstyrelsen Kronoberg q Svenskt Näringsliv q Ung företagsamhet q Växande Älmhult q NyföretagarCentrum q Teknikcentrum q Drivhuset q SIP q Medak Network q Sydsvenska handelskammaren q Företagsakademin
q Qvinnor på G/Winnet Kronoberg q GoTech q Svenskt Aluminium q Tunga fordon q Möbelriket q Vi företagare Tingsryd q Teknopol q Leader q Linnéuniversitetet q Kommunen q RFSS q Annat
5. Hur länge har du arbetat i din nuvarande organisation? q 0-2 år q 3-5 år q 6-10 år q 10 år eller mer
6. Vilken tjänstebefattning/titel titel har du? q Projektledare q Handläggare q Kordinator q Samordnare q Avdelning/Enhetschef q Vd q Annat ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________
________________________________________
7. Vilka är, enligt din uppfattning, de viktigaste sammanhangen att delta i för att påverka länets regionala utveckling? Ange max tre alternativ.
q Sydsvenska handelskammaren
q Sydsam
q Nätverk som drivs av företagarorganisationer q Nätverk som drivs av Länsstyrelsen
q Nätverk som drivs av universitetet q Nätverk som drivs av inkubatorn q Nätverk initierat av regionsförbundet q Nätverk som drivs av kommunen q Annat ( var god specificera) ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________
8. Olika aktörers betydelse för den regionala utvecklingen belyses bland annat i länets regionala utvecklingsprogram. Vilka anser du är de
viktigaste aktörerna för det regionala utvecklingsarbetet? q Företagarna q Södra Skogsägarna q Universitet q ALMI q Sydsvenska Handelskammaren q Sydsam q Regionförbundet
q Regionalt Resurscentrum för Kvinnor Södra Småland q Qvinnor på G q Möbelriket q Sparbanken Eken q Kommunerna q Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) q Hushållningssällskapet q Coompanion q Tunga fordon q Swedbank q Svenskt Aluminium q Exportrådet q Destination Småland q Företagsakademin q Landstinget q Länsstyrelsen q Växande Älmhult q NyföretagarCentrum (NFC) q Drivhuset q SIP q Medak Network q GoTech
q Teknopol q Leader Linné
q Leader Småland Sydost q Svenskt Näringsliv q Teknikcentrum
q Vi Företagare Tingsryd q Annat ( var god specificera) ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________
9. Regional utveckling är ett komplext område som omfattar olika
sektorsområden med olika ansvariga organisationer. Vilka organisationer samverkar ni med för att driva regionala utvecklingsfrågor?
q Företagarna q Södra skogsägarna q Universitet q ALMI q Sydsvenska Handelskammaren q Sydsam q Regionförbundet
q Regionalt Resurscentrum för Kvinnor Södra Småland q Qvinnor på G q Möbelriket q Sparbanken Eken q Kommunerna q Lantbrukarnas riksförbund (LRF) q Hushållningssällskapet q Companion q Tunga fordon q Swedbank q Svenskt Aluminium q Exportrådet q Destination Småland q Företagsakademin q Landstinget q Länsstyrelsen q Växande Älmhult q NyföretagarCentrum (NFC) q Drivhuset q SIP q Medak Network q GoTech q Teknopol q Leader Linné
q Leader Småland Sydost q Svenskt Näringsliv q Teknikcentrum
q Vi Företagare Tingsryd q Annat (var god specificera)
________________________________________ ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________
10. Om perspektivet på regional utveckling ska breddas förutsätter det representation av organisationer som idag inte deltar i det regionala
utvecklingsarbetet. Saknar du idag samarbete med någon organisation när det gäller regional utveckling?
________________________________________ ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________
11. Det finns olika sätt att påverka länets regionala utveckling. Hur skulle du beskriva att er organisation i huvudsak driver regionala
utvecklingsfrågor?
q policypåverkan på regional nivå q policypåverkan på nationell nivå q policypåverkan på lokal nivå q Egna projekt
q Aktivt deltagande i andra organisationers projekt q Styrgruppsuppdrag i regionala utvecklingsprojekt q Annat ( var god specificera)
________________________________________ ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________
12. I styrdokument är näringsliv, företagande och entreprenörskap viktiga områden för regional utveckling. Vad övrigt är grundläggande för regional utveckling, enligt din uppfattning ?
________________________________________ ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________
13. Vilka är de tre viktigaste regionala utvecklingsfrågorna att driva i Kronobergs län enligt din uppfattning?
q Arbetsmarknad q Utbildning q Demografi
q Hållbar ekonomisk utveckling q Hållbar social utveckling q Miljöfrågor
14. Vilka frågor nedan tycker du behöver få ökat utrymme i det regionala utvecklingsarbetet?
q Tillväxtsfrågor q Utbildningsfrågor q Jämställdhetsfrågor q Miljöfrågor q Integrationsfrågor q Infrastrukturfrågor
15. Sedan 1995 har det funnits olika former för att främja kvinnors
delaktighet i regionalt utvecklingsarbete som varit organiserat i framför allt regionala resurscentra. Aktivitetsgrad och inriktningar av den
verksamheten har variet mellan olika delar av landet. Främjar er
organisation kvinnors delaktighet i regional utveckling? Om ja, specificera. q Ja q Nej ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________
16. Tillväxtverket stödjer kvinnors villkor och delaktighet i regionala
utvecklingsprocesser. Anser ni att det finns hinder för kvinnors delaktighet i det regionala utvecklingsarbetet?
q Ja q Nej
17. Enligt Regional utvecklingsplan för Kronobergs län, Tillväxtverket och OECD-rapporten Territorial reviews Småland-Bleking påpekas att kvinnor inte är representerade i regionala utvecklingsprocesser på samma sätt som män är. Vad anser ni det bero på? Ta ställning till följande påståenden. instäm mer inte alls instäm mer i låg grad instäm mer i hög grad instä mm er helt Kvinnor finns inte representerade på nyckelpositioner för
regional utveckling q q q q
Kvinnor är inte intresserade av att driva regionala
utvecklingsfrågor q q q q
Kvinnor saknar kompetens inom nyckelområden för
regionala utvecklingsfrågor q q q q
Kvinnor missgynnas i rekryteringsprocessen till grupper
som driver regionala utvecklingsfrågor q q q q
Det saknas policies om jämställd rekrytering till grupper
som driver regional utveckling q q q q
Det saknas generell kunskap på ledningsnivå i de
organisationer som driver regionalt utvecklingsarbete om betydelsen av jämställdhet i i regionala
utvecklingsprocesser
q q q q
kvinnors delaktighet i regional utveckling?
q Utbildningsinsatser för kvinnor i att driva regionala utvecklingsprocesser q Utbildningsinsatser för ledningsgrupper om betydelsen av jämställd rekrytering
till ledningsuppdrag
q Styrelseutbildningar för kvinnor
q Att begreppet regional utveckling vidgas för att inkludera fler organsiationer, verksamheter och perspektiv
q Utarbeta handlingsplaner i syfte att motverka diskriminering vid rekrytering till samverkans- och ledningsgrupper
q Övrigt ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________
19. Statliga myndigheter som t.ex Vinnova som finansierar
utvecklingsprojekt inom innovation, entreprenörskap och företagande har sedan mitten av 1990-talet på olika sätt verkat för att jämställdhet ska integreras i de verksamheter som myndigheten stödjer för att det främjar utveckling. Delar du uppfattningen att jämställdhet främjar regional utveckling?
q Ja q Nej
20. Vilket är enligt din mening det huvudsakliga argumentet för att öka kvinnors delaktighet i det regionala utvecklingsarbetet?
q Kvinnor och män ska ha lika möjligheter att påverka den regionala utvecklingen q Både kvinnor och mäns resurser skall tas tillvara
q Kvinnors intressen tas inte tillvara om kvinnor inte finns representerade i regionala utvecklingssammanhang
q övrigt (var god specificera) ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________
21. I de styr- och visionsdokument som analyserats framgår att behovet av strategiska utbildningsinsatser är stort för att främja regional utveckling. Vilka utbildningsinsatser tycker du bör prioreteras?
q Grundskoleutbildning q Gymnasieutbildning q Folkhögskoleutbildning q Universitetsutbildning q Arbetsmarknadsinriktad utbildning q Annan form av utbildning
________________________________________ ________________________________________
________________________________________ ________________________________________
22. I länets regionala utvecklingsprogram framkommer att man vill "främja otraditionella utbildningsval ur ett jämställdhetsperspektiv". Vad anser ni är exempel på "otraditionella utbildningsval"?
________________________________________ ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________
23. I de strategi- och visionsdokument som analyserats framgår det att komptensutveckling ska utgöra en viktig komponent i den regionala utvecklingen. Vilken form av kompetensutveckling bör prioriteras enligt dig? ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________ 24. Övriga kommentarer ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________
Bilaga 2. Intervjuguide företagare Företagandet:
Beskriv bakgrunden till din verksamhet, huvudsakliga affärsidé, marknad, affärsrelationer, utveckling av företaget, försörjning, kunskaper om företagande, drivkrafter, nätverk
Kontakter med stödstrukturer:
Beskriv vilka företaget haft kontakter med i fråga om vilken typ av stöd, hur du upplever de erfarenheterna, vad som har varit bra, vad som har fungerat mindre tillfredsställande, vilka behov du har och vilken hjälp du fått
Regional utveckling:
Beskriv hur du uppfattar ditt företag som en del i den regionala utvecklingen i Kronobergs län, hur andra uppfattar ditt företag som del i Kronobergs regionala utveckling