Potential för regional utveckling med ett genusperspektiv?
Analys av dokument, enkätsvar ochberättelser från livsmedelsbranschen i Kronobergs län Torbjörn Blom & Christina Scholten
Förord
Den här studien är genomförd genom medel från Tillväxtverket och Regionalt
Resurscentrum Södra Småland inom programmet ”Kvinnors möjligheter och villkor inom regional tillväxt och företagande.” Vi vill rikta ett tack till Regionalt Resurscentrum Södra Småland för det bistånd med underlagsmaterial som vi fått ta del av i form av dokument och kontaktpersoner.
Vi vill också rikta tack till de personer inom de stödstrukturer som verkar för regional och lokal utveckling i Kronobergs län som tog sig tid att besvara den enkät som skickades ut och som frikostigt delade med sig av reflektioner och kommentarer. Vi vill också rikta ett tack till prof. Christina Skjöldebrand, vid Lunds tekniska högskola för stimulerande kommentarer. Sist men inte minst vill vi tacka de företagare och entreprenörer som tog sig tid att tala med oss när vi ringde upp och dela med sig av sina erfarenheter och synpunkter trots att tid är en av de verkliga knappa resurser småföretagare och entreprenörer har.
Stort tack till er alla
Torbjörn Blom & Christina Scholten Malmö högskola 2012-‐12-‐14
Sammanfattning
Undersökningen består av tre delar: en genomgång av de program och strategier som ska främja företagande och entreprenörskap ur ett genus-‐ och jämställdhetsperspektiv; en enkätundersökning om vad representanter för stödstrukturerna definierar som kärnfrågor för regional utveckling och tillväxt samt vad som definieras som hinder för kvinnors
delaktighet i regionala utvecklingsprocesser; samt djupintervjuer med två företagare inom olika segment av livsmedelsbranschen; tillverkning, förädling och service/besöksnäring.
Dokumentanalysen visar i enlighet med tidigare forskning att genus-‐ och
jämställdhetsperspektivet i hög utsträckning saknas eller kommenteras bristfälligt och oinitierat. Jämställdhet framställs i de sammanhang det presenteras fortfarande som en fråga om och för kvinnor. Vidare konstateras att livsmedelsbranschen inte betraktas som en potentiell framtidsbransch. Det är skog och verkstadsindustri som dominerar
beskrivningarna av strategiska områden att vidareutveckla.
Enkäten skickades till 54 personer och har besvarats av 56 procent med en övervikt på kvinnor. Igen av de utpekade strategiska miljöerna för innovation och utveckling i länet och som företräder det privata näringslivet har besvarat frågorna. Företrädare för myndigheter och offentlig verksamhet dominerar vilket med stor sannolikhet påverkat svaren som att universitetet, kommunerna och regionförbundet ses som de viktigaste aktörerna för att främja regional utveckling. Utbildningsfrågor, tillväxtfrågor och integrationsfrågor uppfattas som frågor som behöver ökat utrymme. Anledningen till att kvinnor inte är representerade i högre utsträckning i sammanhang där visioner och målformuleringar för regional utveckling utformas anses bero på att kvinnor diskrimineras och att det i ledningsgrupper som bjuder in till samverkan och partnerskap saknas kunskaper om genus-‐ och jämställdhetsperspektiv och dess betydelse.
Intervjuerna med företagarna visar att det småföretagandets villkor är tuffa och kräver stor arbetsinsats. De har successivt byggt upp verksamheten och bl.a. inhandlat utrustning second hand. Det tar lång tid att få en sådan omsättning att det går att leva på företaget om det byggts upp från grunden, båda företagarna har inkomster från andra anställningar för att kunna utveckla sina verksamheter. Det är svårt att nå ut till marknaden och flera aktiviteter som t.ex. exportcheckar kräver ändå en ansenlig privat finansiering. För de företag som vill certifiera sin verksamhet tillkommer ytterligare kostnader som företaget måste ha intäkter för. De som intervjuats för den här studien har mycket olika bakgrunder, men sammantaget går det att konstatera att de är välutbildade och erfarna. De utvecklar kontinuerligt sin verksamhet, de söker information, de identifierar samarbetspartners och arbetar aktivt med olika kanaler för att saluföra sina produkter. Internet är ett strategiskt verktyg ifråga om affärsverksamheten, varav ett av företaget är IT-‐certifierat.
Företagarna pekar på att livsmedelssektorn är omgärdad av många lagar och krav från livsmedelsverket och miljöförvaltningar. De är principiellt positiva till säkerheten som omgärdar livsmedelsnäringen men påpekar också betydelsen av personkemi i kontakter och relationer till myndighetsutövare. En annan svårighet är att vissa myndigheter har både en stödjande och kontrollerande funktion. Dålig infrastruktur ifråga om trådlös kommunikation, teleförbindelser, standarden på vägsystemet och Trafikverkets restriktiva hållning för företag att sätta upp skyltar är andra förhållanden som företagarna tar upp i intervjuerna. De
betonar goda relationer till banken och att det upplevs som fördelaktigt att ha en fastighet taxerad som jord-‐ och eller skogsfastighet eftersom det då finns en säkerhet i företaget.
De upplever inte att kommunen de bor i eller regionen i stort uppmärksammar dem som viktiga aktörer för den regionala utvecklingen. De är till viss del leverantörer till kommunen men att de skulle ha en roll i att verka för regionen i något strategiskt avseende upplever de inte. Istället påpekar de att de ska medverka vid en rad olika tillställningar där de ska
beskriva sitt företagande och agera gott exempel. De bjuds in till seminarier för att lyssna på personer som de menar ibland har dålig kännedom om företagandets faktiska villkor. Det tas tid i anspråk från verksamheten som genererar lite tillbaka till dem som företagare.
De är alla intresserade av sammanhang som leder till utveckling av företaget, att få möta företag som befinner sig i ungefär samma situation som de själva och som drivs av att få vidareutveckla sin verksamhet. Dessa sammankomster ska däremot drivas av personer som kan bidra till att de som företagare för ny kunskap och kan fortsätta utveckla sin verksamhet. Att ingå som "gisslan" i EU-‐finansierade projekt som de menar dåligt följs upp och får lite effekt är en källa till irritation. Det krävs, menar de, långsiktighet, när tre år har gått och projekten ska börja leverera, då är pengarna slut och projekten avslutas utan att det resulterat i mer än vad de beskriver som bortkastade pengar.
För Regionförbundet Södra Småland ger undersökningen material till att arbeta vidare med att integrera ett genus och jämställdhetsperspektiv på regional utveckling och tillväxt. Det handlar bl.a. om att identifiera nya branscher för tillväxt och utveckling, att hitta former för hur dessa, många gånger mindre företag och familjedrivna verksamheter kan få anpassat stöd utan att det samtidigt innebär att småföretagarna själva ska utföra ännu mer obetalt arbete på den fritid som knappast finns. Materialet ger också underlag för diskussioner om hur olika sektorer i den regionala utvecklingspolitiken behöver kopplas ihop som dels handlar om företagande, innovation och entreprenörskap men också infrastrukturella
frågor, kompetensbehov mm. Det är lätt att ta för intäkt att det som alltid varit, i Kronobergs län skog och verkstadsindustri, ska fortsätta utvecklas och ha dominerande ställningar inom det regionala utvecklingsarbetet. För att möta framtiden behövs också andra perspektiv ges utrymme och komma till tals.
Innehållsförteckning
Inledning 6
Syfte 7
Frågeställningar 8
Från regionalpolitik till regional tillväxt och innovation
med ett jämställdhetsperspektiv 8
Genusperspektiv 9
Genusperspektiv på regional utveckling 10
Jämställdhetspolitiken 11
Jämställdhetsintegrering 12
Det praktiska jämställdhetsarbetet 14
Metod och material 15
Dokumentanalys 15
Det som inte sägs 18
Enkäten 19 Intervjuerna 20 Resultat 20 Resultat från dokumentanalysen 20 Resultat från enkäten 24 Resultat från intervjuerna 30 Diskussion 40
Likabehandling och inkludering-‐förslag till ett aktionsforskningsprojekt 41
Referenser 43
Bilaga 1. Enkät till representanter för stödstrukturer 45
Bilaga 2. Intervjuguide företagare 55
Inledning
Kvinnors delaktighet i lokala och regionala utvecklingssammanhang både som företagare och aktiva inom landsbygdsrörelsen har funnits på den politiska dagordningen sedan länge och kom att institutionaliseras som verksamhet i samband med att organisationen
resurscentrum för kvinnor bildades vid mitten av 1990-‐talet grundat på ett förarbete av Tora Friberg (1993). Kvinnors entreprenörskap och företagande har också varit en fråga för forskning under lång tid som också visat hur kvinnor historiskt varit aktiva som företagare (Holmquist & Sundin (red.) 2002) men att begreppet företagare är starkt förknippat med män och maskulinitet (Ahl 2002, Pettersson 2002). Beroende på den nationella politikens utformning och uppdraget till dåvarande Nutek och sedermera Tillväxtverket som finansiellt bidragit till de regionala resurscentraorganisationerna kom företagande och
entreprenörskap att vara den dominerande aktiviteten inom resurscentraverksamheten i flera år.1
Trots att jämställdhetsintegrering som modell för jämställdhetspolitikens genomförande antogs vid mitten av 1990-‐talet fortsätter staten att inrätta program och stöd för kvinnor som grupp. Kvinnors företagande och entreprenörskap särordnas därmed i särskilda jämställdhetsinsatser genom att medel och program inrättas till stöd för kvinnors
verksamheter. Olika skäl anförs som motiv till att dessa satsningar görs gentemot kvinnors delaktighet och inflytande. Oavsett vilket argument som används, tenderar logiken i argumentationen handla om att kvinnor har brister och behöver stöd (Eduards 2008, Pettersson 2007)
Det finns också flera perspektiv att anlägga på jämställdhet. När det gäller
jämställdhetspolitiken som drivkraft för regional utveckling är det ofta i ett nyttoperspektiv. Det handlar om att ta tillvara kvinnor och mäns resurser för samhällsutvecklingens fromma. Genom att särskilt betona resurser legitimeras jämställdhetsarbetet med ekonomiska argument. Malin Rönnblom (2009) beskriver detta som att jämställdhetspolitiken underordnas det ekonomiska perspektivet2. Detta påpekas t.ex. vid ett
regeringssammanträde 8 mars 2012:
”Det är centralt att jämställdhet är en framgångsfaktor som naturligt byggs in som en given tillväxtskapande åtgärd i programmen och projekten och att det finns ett uttalat
lönsamhetsperspektiv kopplat till jämställdhet” (Bilaga till beslut I 3 vid regeringssammanträde den 8 mars 2012, N2012/1365/RT, s. 5).
1 Se t.ex. Följeforskning av verksamhet vid lokala och regionala resurscentra för kvinnor. Slutrapport 2009. 2 Se även Att välja jämställdhet. Rapport 0107. Tillväxtverket. 2011 och Sundin, Elisabeth (2012) Förstudie inom
ramen för Tillväxtverkets program för Att främja kvinnors företagande. På uppdrag av Östsam, överlämnad 14.6.2012.
Hållbarhetsfrågor som omfattar såväl ekonomiska aspekter som sociala och miljömässiga, s.k. horisontella mål för den regionala utvecklingspolitiken, blir diffusa, oprecisa och svåra att följa upp (Forsberg 2005) de konkretiseras inte och tas inte för intäkt till vad regional utveckling också skulle kunna vara.
Tillväxtverkets satsningar
Projektet som redovisas nedan är finansierat av Tillväxtverket för att undersöka vilka
erfarenheter entreprenörer och företagare har av att driva sina verksamheter och vilket stöd de upplever sig fått från de stödstrukturer som ska verka för företagare och entreprenörer. I projektet har vi valt att utgå från kvinnors erfarenheter och synpunkter på vad de upplever som villkor för sin verksamhet. Utgångspunkten att kvinnor har svårt att nå inflytande i regionala utvecklingsprocesser beror med sannolikhet på flera orsaker. En kan vara att kvinnors engagemang sidoordnas genom inrättandet av arenor avsedda för kvinnor som resurscentraorganisationen, andra orsaker kan vara att kvinnors medborgerliga rättigheter åsidosätts och att genusordningar (Connell 2003) och regionala genuskontrakt (Forsberg 1997) samverkar på ett sätt som medför att normen för vad regional utveckling bör vara inte utmanas och därmed utestänger grupper som skulle kunna bidra till att utveckla det
regionala perspektivet kvalitativt.
Vi har valt att synliggöra en grupp företagare och entreprenörer som på olika sätt omfattas av jordbruksdepartementets vision Matlandet Sverige. Anledningen till att lyfta fram just livsmedelssektorn är det intresse som sedan ett antal år tillbaka bidragit till att sätta Sverige på den internationella kartan när det gäller mat och livsmedel. Men det finns också en lång tradition som kopplar mat och livsmedel till kvinnor. Livsmedelsindustrin har varit och är fortfarande till stor del en kvinnodominerad sektor av arbetsmarknaden, de som arbetar med mat och livsmedel i offentliga tjänsteorganisationer som vårdinrättningar och skolor utgörs av kvinnor, livsmedelsutbildningarna vid gymnasier och högskolor attraherar kvinnor i högre utsträckning än män. Detta till trots, domineras fortfarande branschen av en syn på medarbetare och ledarskap som kan beskrivas som traditionellt manlig (Scholten, Hansson, Stridh & Swärd 2012). Det finns också potentialer i form av att upplevelseturismen söker sig till intressanta områden präglade av livsmedelskulturer är en växande sektor.
Syfte
Denna studie har till syfte att undersöka hur regional utveckling konstrueras utifrån program-‐, visions-‐ och styrdokument i Kronobergs län och hur representanter för s.k.
stödstrukturer definierar centrala frågor och strategiska områden för regional utveckling och tillväxt. Syftet är därutöver att relatera enskilda företagares erfarenheter av kontakter med olika stödstrukturer för att identifiera om det finns behov för att utveckla formerna för mötet mellan entreprenörer, företagare och stödstrukturer. Målsättningen med
föreliggande arbete är att bidra med underlag för en mer genusmedveten praktik hos dem som utformar regionala utvecklingsprocesser och att ge förutsättningar att skriva fram
forskningsprojekt som bygger på samverkansformer och kollaborativa metoder. Anledningen till detta är att forskningsprojektet ska träffa rätt och bli en angelägenhet för dem det berör, dvs. företagande kvinnor och entreprenörer som genom sin verksamhet bidrar till lokal och regional utveckling. Genom att försöka dra konturer för ett aktionsforskningsprojekt mellan stödstrukturer och entreprenörer syftar projektet bidra till potentiella utvecklingsområden där kedjan av aktörer inom regional utveckling breddas och fler kommer till tals.
Frågeställningar
Frågeställningar som det här projektet avser besvara är vilka branscher som lyfts fram i regionala utvecklingsdokument och vad de representerar utifrån ett genus och
jämställdhetsperspektiv. Kopplat till dokumenten är författarna och organisationerna bakom dessa och som representerar de stödstrukturer som verkar för att stödja företagande och entreprenörskap. En andra frågeställning handlar om hur de genom att skriva fram och sortera i den regionala mångfalden av företagande, entreprenörskap och projekt bidrar till att konstruera kärnområden för regional utveckling. Vi har i upplägget av studien valt att utgå från en bransch som i det offentliga samtalet och i media idag har genomslag i olika typer av matlagningsprogram – livsmedelssektorn. En frågeställning som driver projektet handlar om entreprenörernas upplevelse av regional utveckling och stöd.
Från regionalpolitik till regional tillväxt och innovation med
ett jämställdhetsperspektiv
3Den regionalpolitiska utredningen SOU 2000:87 fastslog att det fanns anledning att reformera regionalpolitiken genom att Sverige blivit medlem av EU och att regionala förutsättningar kommit att ändras sedan 1960-‐talet. Omfördelningspolitiken ersattes med en tillväxtpolitik som ökade ansvaret på landets alla regioner att efter förmåga bidra till det gemensamma välståndet. I detta lyftes också storstadsregionerna fram som betydelsefulla för att generera tillväxt och agera som tillväxtmotorer. Fördelningspolitiska inslag finns kvar i form av EU:s regionalfond men den bärande ideologin är att regionerna i allt högre
utsträckning själva ska ansvara för ökad attraktivitet, entreprenörskap och därmed tillväxt. Det finns, vad Lindgren och Forsberg (2010) kallar för en superstar-‐politik som vilar på antagen om att regionerna har oanade tillväxt-‐ och attraktionskraft som inte alltid stämmer överens med förutsättningarna. I nya modeller för styrning4 tilldelas regionerna allt större makt och inflytande över tillväxtpolitiken och den regionala utvecklingen. Det innebär att lokala och regionala nätverk både är en förutsättning och betydelsefulla för att driva det
3 Stycket Från regionalpolitik till regional tillväxt och innovation med ett jämställdhetsperspektiv samt
Jämställdhet och gender mainstreaming bygger på material från Att läsa RUPEN med jämställdhetsglasögon. Scholten 2010.
4 Det finns en diskussion som handlar om att statens styrning utvecklat delvis nya former och känneteckna av
en förskjutning från tydlig statlig styrning ”government” mot ökad samverkan och delegering av
regionala utvecklingsarbetet. Även om det tillsätts partnerskap utifrån en princip som handlar om att ge kommuner och organisationer inflytande över den regionala utvecklingen visar forskning (Lindgren & Forsberg (red.) 2010) att dolda maktstrukturer utövar starkt inflytande över vad som i slutändan tillmäts betydelse och bedöms som strategiska satsningar. Förutsättningarna för att skapa ”starka” regioner skiljer sig också mellan olika regioner (Nutek 2004). När regionen blir en aktör innebär det också att ansvaret för att lyckas eller misslyckas också blir den enskilda regionens (Hudson och Rönnblom 2007). Genom Lissabonfördraget har Sverige förbundit sig till att verka för att unionen ska vara en av världens mest framgångsrika, kunskapsbaserade ekonomier. I arbetet med att skapa den ”starka regionen” finns också kopplingar till lärande, innovation och entreprenörskap. Innovationspolitikens genomslag och kopplingen som görs mellan regionala tillväxtprogram och regionala utvecklingsprogram bidrar till att utbildning, lärande och kompetens i en bred förståelse är viktiga element. Regionernas framgång beskrivs utifrån vilken institutionell täthet som kännetecknar dem (Amin och Thrift 1994), vilka möjligheter till god,
grundläggande men också avancerad spetsutbildning regionen kan erbjuda (Florida 2006), den kulturella kontexten (Stevrin och Uhlin 1996) men också villkor för hur det sociala kapitalet i form av t.ex. tillitsfulla relationer kan underhållas (Putnam 1993). I alla dessa förutsättningar finns maktaspekter invävda som handlar om målet med politiken, vilka frågor som hamnar på dagordningen, vad som beskrivs som strategiskt viktiga frågor, vem som får eller ges möjlighet att ta plats, på vilka villkor deltagandet sker och vilket reellt inflytande detta deltagande innebär. Ytterst handlar det om att politiken ska få materiellt uttryck och praktisk betydelse för kvinnor och män i regionerna. För de som arbetat med kvinnors villkor och inkludering i regionalpolitiken har det varit av stor betydelse att hitta modeller och former för att synliggöra hur politiken påverkar både kvinnor och män samt att utfallet ibland blir olika. Det har alltså varit centralt att börja synliggöra och beköna
politikens aktörer och målgrupper. (Bull 1991, Friberg 1993, Pettersson 2007, Rönnblom 2002, Scholten 2003).
Genusperspektiv
Sverige har lång erfarenhet av jämställdhetspolitik och jämställdhetsarbete. Dagens jämställdhetspolitik har sin grund i den genusvetenskapliga forskningen som i sin tur är en utveckling av den tidigare kvinnoforskningen. Det går att säga att tidigare forskning som synliggjorde kvinnors villkor har utvecklats mot att synliggöra relationen mellan könen. Vissa forskare hävdar att detta försvårar maktanalysen (Eduards 1995) medan andra hävdar att kategorierna ”kvinnligt” och ”manligt” låser fast föreställningar och försvårar eller t.o.m. omöjliggör förändring i maktrelationen mellan könen som jämställdhetspolitiken
eftersträvar eftersom ”manligt” och ”kvinnligt” beskrivs som ”naturliga” kategorier (Butler 1990).
Det finns idag en utbredd uppfattning bland genusforskare att kön är en handling som tar sig uttryck i socialt handlande och något människor ”gör” i dagliga interaktioner (Lykke 2009, West and Zimmerman1987). Det betyder att genus är socialt, historiskt, kulturellt och geografiskt variabelt (Gemzöe 2003, Hirdman 1990, Kulick 1987). Vad det innebär att vara kvinna eller man skiftar alltså mellan platser, historiska tider och sociala sammanhang. Kön betraktas som den mest grundläggande kategorin i hur samhället organiseras och
föreställningar kopplade till manligt och kvinnligt har i sig en inbyggd maktrelation, där det som beskrivs som manligt har företräde och betraktas som bättre (SOU 1990:44, Gemzöe 2003, Hirdman 2001). Denna tudelning mellan könen sträcker sig långt tillbaka i västerländsk filosofi5 och en uppdelning kan t.ex. vara följande:
Kvinna Man objekt subjekt känsla förnuft irrationell rationell kropp intellekt passiv aktiv beroende oberoende (från Gemzöe 2003:83) Dessa föreställningar bidrar till att skapa strukturer i politiken, på arbetsmarknaden, i
utbildningssystemet, i hemmen osv. Problemet uppstår när kulturella konstruktioner omformas till och framställs som biologiska och därmed ”naturliga” (de Beauvoir 1986) skillnader och färgar av sig på vad som anses lämpligt, brukligt, bra eller dåligt för respektive könskategori och när kulturella könsmärkningar sorterar kvinnor och män olika beträffande t.ex. arbete, utbildning, makt och inflytande i samhället.
Genusperspektiv på regional utveckling
Det finns en rad studier som undersöker föreställningar om kön kopplat till regional
utveckling och kvinnors roll i det regionala utvecklings-‐ och tillväxtarbetet. Vad dessa studier pekar på är kvinnor inte funnit utrymme som aktiva i statligt finansierade utvecklingsprojekt (Friberg 1993), att kvinnor utestängts från regionalpolitikens lokala och regionala arenor och därmed inte kunnat utverka sin demokratiska rättighet (Rönnblom 2002), att regioner som beskrivits som framgångsrika ifråga om entreprenörskap och lokal och regional utveckling saknar beskrivningar om kvinnors roll och delaktighet (Pettersson 2002) och att från regeringens sida ensidigt driva företagande som väg till försörjning för långtidsarbetslösa
kvinnor på landsbygden är ett cyniskt förhållningssätt (Scholten 2003). I samband med den politiska betoningen på innovation och tillväxt har studier om innovations-‐ och
klusterpolitiken granskats ur genus-‐ och jämställdhetsperspektiv. Denna forskning visar att verksamheter som traditionellt dominerats av män eller beskrivits som manliga
intresseområden kommit att prioriteras i de specifika program som upprättas och att de sektorer och områden där kvinnor utgör en majoritet (eller associeras med kvinnor) bortprioriteras eller tas inte med i beräkningen (Ibid). (Danilda & Granat Thorslund (eds.) 2011, Lindberg 2010) Detta gäller också för Kronobergs län där skogsindustrin samt
tekniksektorn är de områden som lyfts fram och premieras. Forskningen visar också att det trots en aktiv jämställdhetspolitik sedan 1980-‐talet och jämställdhetsintegrering som metod sedan mitten av 1990-‐talet att jämställdhet fortsatt sidoordnats i policydokument och strategier (Pettersson 2007).
Jämställdhetspolitiken
I den svenska politiska diskussionen går det att urskilja tre skiljelinjer i argumentationen till varför jämställdhet är eftersträvansvärt; rättighet, resurs och intresse. Jämställdhet ur ett rättighetsperspektiv går ut på tanken att kvinnor bör ha samma rättigheter (och
skyldigheter) då de utgör halva befolkningen. Resurstänkandet grundar sin uppfattning på att kvinnor och män är essentiellt olika och således bidrar jämställdhet till att olika resurser kommer till gagn för samhället. Den sista premissen, intresse, bygger på föreställningen om att män och kvinnor har olika intressen att bevaka och att män därmed inte kan företräda kvinnor (Bondestam, 2010). Samtliga synsätt har dock sina begränsningar och vilar på fem begränsande principer som utgör det som beskrivs som den svenska jämställdhetsdiskursen: tanken på ”en essentiell biologisk olikhet mellan könen, idén om antal och komplettering, förminskning, frivillighet och samarbete” samt dess koppling till arbetsmarknadspolitiken (Rönnblom 2005).
Antagandet om biologisk olikhet utmynnas i två varandra uteslutande könskategorierna ”man” och ”kvinna” där kvinnor görs till kön med hänvisning till att kvinnor föder barn och de aktiviteter som kopplas till moderskapet avgör förmåga och kompetens inom andra områden. Män däremot definieras inte på samma sätt som könsvarelser och blir till en outtalad norm som kvinnor mäts gentemot. Kvinnor relateras härmed också till den privata sfären och kön blir en icke-‐politisk kategori (Rönnblom 2005:381).
Rönnblom konstaterar också att det finns en idé i den politiska diskursen om att kvinnor och män kompletterar varandra och att ett jämställt samhälle kännetecknas av en jämn
fördelning i representationen av män och kvinnor i olika sammanhang. ”Problemet” är därmed snart är löst genom att fördelningen kvinnor och män blir jämlik (ibid:) detta menar Rönnblom kan kopplas till principen om förminskning, vilket innebär ovilja och oförmåga att tala om kön utifrån ett kritiskt perspektiv, att ”olikheten” mellan könen är en sådan självklar del av diskursen att den nästan är omöjlig att tala om.” (Rönnblom 2005:382)
Rönnblom menar också att principerna om Jämställdhet, jämn fördelning och komplettering avlägsnar familjen från den offentliga arenan. Familjer bygger på en man och en kvinna som kompletterar varandra och är s.a.s jämställd. Detta uppfattas som ”naturligt” menar
Rönnblom och något som står utanför politikens sfär. Detta betraktelsesätt överförs till den politiska tolkningen av relationen mellan det privata/offentliga och arbetsmarknaden blir en arena där komplettering uppfattas som ett mål. Med jämn fördelning av män och kvinnor på arbetsmarknaden blir den mer ”komplett” och ”På så sätt blir exempelvis den låga andelen kvinnor på ledande poster inom näringslivet en fråga om outnyttjade resurser.
Argumentationen handlar inte om att kvinnors inflytande i näringslivet bör öka utan om att näringslivet i sig tjänar på att fler kvinnor blir chefer. Alltså inte en maktfråga utan en kompletteringsfråga.” (Rönnblom, a.a:383)
Jämställdhetsintegrering
Svensk jämställdhetspolitik bygger på tre hörnstenar: politik, teori och strategi som kan sammanfattas i följande modell (SOU 2007:15):
Vad? Politik
Jämställdhetspolitik
Varför? Teori Hur? Strategi
Genusordning Jämställdhetsintegrering
Figur 1. Svensk jämställdhetspolitik. Från JämStöds Praktika. Metodbok för jämställdhetsintegrering. SOU 2007:15, s. 14.
Politiken har formulerats i de jämställdhetspolitiska målen som presenterades i Makt att forma samhället och sitt eget liv (Prop. 2005/06:155) och omfattar:
− En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. − Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i
fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. − Jämn fördelning av det obetalda hem-‐ och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta
samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. − Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha
samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Teorin är baserad på Yvonne Hirdmans arbete om genussystemet som hon menar bygger på två logiker: om det manliga könets primat och segregering av det som uppfattas som manligt respektive kvinnligt (SOU 1990:44, Hirdman 1988, 2001). I korthet innebär det att det som
samhället definierar som manligt uppfattas mer positivt än det som definieras som kvinnligt och därmed underordnas kvinnor män. Det andra är att det inte får ske någon
sammanblandning av det som uppfattas som kvinnligt respektive manligt, dvs. könens isärhållande. De genusstrukturer som finns i samhället upprätthålls och återskapas av oss alla, såväl kvinnor som män, varje dag.
Modellen för att göra Sverige jämställt är gender mainstreaming. I samband med FNs konferens i Peking 1995 om att stärka kvinnors mänskliga rättigheter och villkor antogs ett handlingsprogram om att systematiskt arbeta för att integrera jämställdhetsperspektivet i myndigheter och organisationer. Arbetssättet beskrevs som gender mainstreaming vilket innebär att jämställdhet ska integreras i alla processer och sektorsområden och inte bedrivas vid sidan om som ett särintresse. Jämställdhetsintegrering har funnits med på EU:s agenda sedan Amsterdamfördraget 1997 och den officiella definitionen av gender mainstreaming har utformats av Europarådet och Europeiska kommissionen. Rees (2005) tolkar definitionen som att:
”Gender mainstreaming innebär främjandet av jämställdhet mellan könen genom att perspektivet systematiskt integreras i alla system och strukturer, i alla policydokument, processer och procedurer, i organisationen och dess kultur, i hur vi ser och gör.” (s. 560, förf. övers.)
Det finns enligt Rees (2000), tre skäl till varför gender mainstreaming fått genomslag: ekonomiska, legala och demokratiska/sociala. I korthet går dessa ut på att strukturer och institutioner för ekonomisk aktivitet producerar segregerade arbetsmarknader, både horisontellt, vertikalt och funktionellt. Detta är inte ekonomiskt försvarbart, menar Rees. Mainstreaming ses som en långsiktig strategi och komplement till lagstiftning och positiv särbehandling och bygger på utgångspunkten om olikhet, mellan könen och inom respektive kategori (Rees 2005:559). Regionernas ökade ekonomiska och politiska betydelse har
inneburit ett skifte i fråga om regionala utvecklingsstrategier som innebär mer av ett underifrån perspektiv där entreprenörskap och innovation kommit att betonas. I detta måste kvinnors villkor och kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och social hållbarhet
tydliggöras, fortsätter Rees. Formuleringar om vad en social hållbar utveckling innebär måste konkretiseras.
Jämställdhet innehåller både en kvantitativ och en kvalitativ dimension. Kvantitativt handlar jämställdhet om hur många kvinnor respektive män som finns representerade i olika
sammanhang. Att räkna huvuden är en viktig början för att få en uppfattning om vem som finns var och gör vad och är en könskonsekvensanalys (SOU 2007:15,s. 16). I Sverige har det bestämts att gränsen för när jämställdhet är uppnådd går vid 40 procent (SCB 2010). Men jämställdhet handlar mer än om representation i form av numerärer. Kvalitativ jämställdhet handlar om att kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar ska tas tillvara. Det kräver att frågor besvaras om vad som tas för givet, vd som uppfattas som normer och
hur det har blivit så. En jämställdhetsanalys bygger på att inventera, kartlägga, analysera, upprätta mål och slutligen handlingsplaner för att uppnå målen (SOU 2007:15, s. 16). Som ett resultat av mångårigt jämställdhetsarbete inom offentlig och privat sektor har det arbetats fram en rad instrument och metoder som stöd för att bedriva ett mer
systematiserat jämställdhetsarbete som t.ex. checklistor, 3R-‐metoden, jämställdhetskompassen, och Jämstöds praktika som är en metodbok för
jämställdhetsintegrering framför all inom offentlig verksamhet (SOU 2007:15). Det finns alltså en mängd hjälpmedel att tillgå för att synliggöra kvantitativa fördelningar av kvinnor och män som därefter kan ligga till grund för kvalitativa analyser för att uppnå
jämställdhetsmålen.
Det praktiska jämställhetsarbetet
Att arbeta praktiskt med jämställdhet kan särskiljas utifrån två huvudsakliga komponenter; det systembevarande och det systemförändrande. Det systembevarande
jämställdhetsarbetet syftar till att bevara befintligt arbete kring jämställdhet inom
organisationer, exempelvis att förhålla sig till gällande praxis kring arbete mot individuell och kollektiv diskriminering. Inom det systembevarande arbetet tas organisationens struktur för given och arbetet går således ut på att anpassa individen efter organisationskulturen. Praktiska exempel på detta är att endast fokusera på att öka det underrepresenterade könet inom organisationen eller underlätta förutsättningarna för det underrepresenterade könet att nå högre positioner i organisationer, det vill säga att det kvantitativa arbetet står i fokus. Andra exempel kan vara att anpassa kvinnor efter ”manlig normering” eller män efter
”kvinnlig normering” där respektive underprioriterat kön anpassas efter organisationens rådande normer. Detta kan ta sig i uttryck att uppvärdera det som anses som kvinnligt i en manlig struktur respektive uppvärdera det som anses som manligt i en kvinnlig struktur (Mark 2007).
Det systemförändrade perspektivet förutsätter ett mer djupgående förändringsarbete där normer och strukturer granskas och omförhandlas. Målsättningen är således att skapa nya normer som tar hänsyn till både kvinnors och mäns livsvillkor. Ett kritiskt perspektiv som innebär att ifrågasätta stereotypa föreställningar om kön granskas med målsättningen att åstadkomma mer varaktiga förändringar. Det systembevarande och det systemförändrande arbetet utesluter inte varandra utan behandlar olika delar som innebär att stödstrukturer som verkar för regional utveckling och kvinnors delaktighet behöver granska sin egen organisation utifrån kvantitativa jämställdhetsmål och kartlägga vem som arbetar med vilka frågor och på vilken organisatorisk nivå. Men det innebär också att börja granska den interna bilden av ”företagaren”, ”entreprenören”, vilka innebörder regional utveckling har och vilka för givet tagna uppfattningar som finns om vad som är strategiska frågor att arbeta med och hur organisationen enats kring dessa. Det handlar vidare om att granska utvecklingsplaner, strategidokument för att undersöka vilka inneboende föreställningar om kön som dessa bär på och reflektera över vem tilltalet i dessa texter vänder sig till.
Metod och material
Ansatsen för undersökningen vilar på kvalitativa grunder som syftar till att skapa förståelse och inneboende mening i de texter som granskats och i de data som djupintervjuerna genererat (Alvesson och Sköldberg 1994, Andersen 1998, May 1997). Resultatet säger således inget om hur Det Är, utifrån en generell objektivitet. Istället har vi försökt att genom analyserna av texterna, synpunkterna från representanterna för stödstrukturerna och täta beskrivningar (Geertz 1973) av djupintervjuerna försökt fånga aspekter av normer och sociokulturella tolkningar av regional utveckling samt erfarenheter av företagande och entreprenörskap för att relatera dem till varandra och undersöka vilka mönster som framträder.
Vi har en idé om vad det kan innebära att vara entreprenör eller företagare och driva företag på landsbygden. Vi har också båda levda erfarenheter av landsbygden, uppvuxna i små samhällen om än i olika delar av landet som till näringslivsstruktur och regionala genuskontrakt (Forsberg 1997) har olika karaktär. Vad vi hoppas uppnå med våra beskrivningar och analyser är att stimulera till vidare diskussion om normer och
föreställningar kopplade till begrepp som jämställdhet, genus, landsbygdsföretagare och livsmedelsföretag för att därmed väcka intresse för reflektioner om det finns alternativ till det som i dagsläget betraktas som ”det gängse” sättet att stödja och driva regionalt utvecklings-‐ och tillväxtarbete, vilka som är ”centrala” aktörer i det regionala utvecklings-‐ och tillväxtarbetet och vilka verksamheter som kan bära på utvecklingspotentialer inför framtiden.
Som underlag för studien har en dokumentanalys genomförts av centrala och strategiska dokument för det regionala utvecklingsarbetet i Kronobergs län. En enkät utformades och skickades till vad som kan beskrivas som representanter för stödstrukturerna för regional utveckling, företagande, innovation och utveckling i länet samt två djupintervjuer med kvinnor som driver landsbygdsföretag. Genom att granska dokument, ställa frågor till handläggare, tjänstemän och representanter för regionala stödstrukturer samt intervjuer med företagare har vi försökt att leta efter en bärande tanke som handlar om vilken utveckling som skrivs fram i styrdokumenten, vilka områden och vilka aktörer som tillmäts betydelse samt vilka erfarenheter entreprenörer har av regional utveckling och mötet med de s.k. stödstrukturerna.
Dokumentanalys
Inom samhällsvetenskapen har språket kommit att tillmätas stor betydelse och begrepp som ”diskurs” används för att sammanfatta komplexa sätt att tala om, beskriva och förstå
världen. Utgångspunkten är att en text aldrig är neutral, utan förmedlar föreställningar, uttryck och idéer som påverkar läsaren på olika sätt. Även synbart objektiva dokument innehåller vid en närmare granskning subjektiva värderingar. Att analysera texters innehåll och utformning är betydelsefullt då dessa ligger till grund för beslut, prioriteringar och målsättningar med politiken. I diskurser är det också möjligt att synliggöra olika former av
maktförhållanden (Winther Jørgensen och Phillips 1998). Genom att ställa frågor till olika delar av en text, går det att visa hur vissa för givet tagna utgångspunkter sätter ramar för vad som är möjligt att säga. Dominanta framställningar gör det svårt eller t.o.m. omöjligt att ifrågasätta eller erbjuda alternativa tolkningar. När analyser av texter görs som t.ex. av policytexter går det att identifiera olika subjektspositioner från vilka bara vissa aspekter av verkligheten blir begriplig (Barret 2005). Dokumenten som analyserats i arbetet är:
Det regionala utvecklingsprogrammet (RUPEN) för Kronobergs län: Det regionala
utvecklingsprogrammet är en samlad strategi för länets utveckling. Syftet är att utarbeta en gemensam planering för en hållbar regional utveckling. Programmet föreslår vilka riktningar och prioriteringar som skall göras i regionen och identifiera vilka förutsättningar och
utvecklingspotential länet har. Programmet definierar vilka offentliga prioriteringar som ska göras, vilket motiverar att strategin analyseras ur ett genus och jämställdhetsperspektiv. OECD-‐rapporten för Småland-‐Blekinge: OECD rapporten ger förslag på riktlinjer och rekommendationer för regionens ekonomiska utveckling. Dokumentet har en tongivande roll för vilka områden och verksamheter som anses vara av ekonomisk betydelse för
regionen. Landsbygdsprogrammet 2007-‐2013 för Kronbergs län: Landsbygdsprogrammet är en genomförandestrategi för regeringens landsbygdspolitik. Målen för landsbygdspolitiken definieras och förklaras i programmet samt preciserar vilka strategier som ska användas för att nå målen. Mot bakgrund av att det framför allt är livsmedelsföretagare och
entreprenörer inom livsmedel som vi intresserar oss för i studien finns det en stor relevans att granska detta dokument. En nationell strategi för regional konkurrenskraft,
entreprenörskap och sysselsättning 2007-‐2013: Detta dokument sammanfattar och klargör regeringens strategi för att stärka den regionala utvecklingen i landet. Dokumentet
summerar vilka prioriteringar som bör göras samt definierar olika åtgärder som krävs för att främja entreprenörer och företagare i landet. Då dokumentet också är en strategi,
presenteras också vilka riktlinjer som skall gälla för att främja regionala utvecklingsprocesser. Detta motiverar att dokumentet analyseras. Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-‐2013 för Småland med öarna: Programmet
definierar vilka insatsområden, prioriteringar och finansieringskriterier som ligger till grund för regionen för att kunna söka pengar ifrån EUs strukturfonder som syftar till att stötta den regionala konkurrenskraften och sysselsättningen i regionen. Vad som definieras i
programmet som viktiga sektorer ger således utslag på vilka projekt som får finansiering. Regional plan för socialfonden 2007-‐2013 Småland och Öarna: Programmet definierar vilka insatsområden, prioriteringar och finansieringskriterier som ligger till grund för att kunna söka pengar ifrån EUs socialfond som ämnar till att stödja kompetensutveckling som syftar till att främja insatser som bidrar till att få människor som står långt utanför
arbetsmarknaden i sysselsättning samt insatser som syftar till att främja människors sociala villkor. Vad programmet definierar som viktigt avgör vilka insatser och medel som tilldelas vilka aktörer.
För att genomföra analysen av RUPEN, har inspiration hämtats från Hellspong och Ledins textanalysmodell (1997). Modellen bygger på tre övergripande ansatser: kontext, dvs.
sammanhanget; struktur; samt framställningssättet eller textens stil (Hellspong & Ledin 1997: 41). Textanalysen handlar alltså om att undersöka i vilket sammanhang texten är producerad, vilken struktur texten har samt hur texten ”talar till läsaren”. Fokus för vår analys är vad texten kommunicerar till läsaren. Med detta som utgångspunkt har följande frågor formulerats till texten:
− Hur kommer jämställdhet, integration och mångfald till uttryck? I vilka sammanhang? − I vilka sammanhang diskuteras innovation, entreprenörskap, företagande och
regional utveckling?
− Vad synliggörs i dokumenten respektive osynliggörs i förhållande till entreprenörskap, innovation och regional utveckling?
− Vilka områden prioriteras?
För att svara på frågorna krävs både ett kvantitativt förhållningssätt och en kvalitativ analys. Förekomsten av ord, utryck och metaforer m.m. synliggör innehållet i texten. Antal
förekomster av specifika ord och uttryck ger indikationer över vad som framhålls och kanske därmed prioriteras. Om orden nämns endast ett fåtal gånger i dokumenten går det att se det som en indikation på att ämnena är lågprioriterade. Begreppen i sig ges dock inte en mening om de inte sätts in i ett sammanhang; när omnämns exempelvis jämställdhet, företagande, innovation, kompetens etc. och med vilka ämnen och teman länkas dessa samman. Nedan följer ett exempel hämtat från en av de analyserade texterna på hur analysen går till:
”Även avkastningen på investeringar i FoU är tidvis högre i snabbväxande företag jämfört med etablerade företag. I synnerhet gäller det IT-‐sektorn som präglats av små och
snabbväxande företag som bärare av innovationer.”6
Innovation (markerad i fet stil) länkas här till IT-‐sektorn(markerad i kursiverad stil). Meningens sammanhang är ett tidigare teoriavsnitt som påvisade att IT-‐sektorn är något som vanligtvis är maskulint kodad vilket antalet anställda män och kvinnor inom branschen och antalet män och kvinnor på IT-‐utbildningar också bekräftar.7 En slutsats går då att dra att
innovation främst länkas till maskulint kodade områden, vilket gör att feminint kodade områden osynliggörs. Meningen innehåller dock även andra aspekter som tillskriver innovationer en manlig normering, vilket inte direkt uttrycks i texten:
”Även avkastningen på investeringar i FoU är tidvis högre i snabbväxande företag jämfört med etablerade företag. I synnerhet gäller det IT-‐sektorn som präglats av små och
snabbväxande företag som bärare av innovationer.”
De kursiverade orden avkastningen och investeringar ger associationer till ekonomi och ekonomisk tillväxt, vilket gör att innovationer sammankopplas med ekonomin. Innovationer
6Kursiveringar och fetstil förekommer inte i originaldokumenten utan tjänar här som syfte till att tydliggöra
exemplen.
