Likes-hets, press och psykisk ohälsa

Den tidigare nämnda strävan efter perfektion, både gällande utseende, livsstil och Instagramflöde samt rädslan för utanförskap och att inte passa in leder till en stor likes-hets och press, men kan också leda till psykisk ohälsa. Det är något som flera av informanterna nämner.

Informant B, C, D och E uppger att de inte lägger ut så ofta på Instagram och informant D säger att det beror på att hon känner sådan press på att bilderna ska vara perfekta. Hon säger att hon inte vill lägga ut något halvbra på Instagram, och på grund av att hon lägger ut så sällan anser hon att när hon väl lägger ut en bild så finns en enorm press på att den ska vara perfekt. Informant A lägger aldrig ut något på Instagram. Hon känner sig inte bekväm med att lägga ut på grund av den stora hetsen kring likes och kommentarer som hon upplever finns på Instagram. Informant B säger också att det finns en likes-hets på Instagram där hon jämför med sina kompisar vem som får flest likes och således mest bekräftelse, och att hon blir osäker på sig själv om hon får färre likes på en bild än vad hennes kompisar får. Hon menar att man förväntas få ett visst antal likes och allt mindre än det är onormalt. Hon fortsätter: “Och man ska ha mycket följare. Och då får man väl typ en liten press. Att om inte den här bilden uppnår så mycket så ser inte jag bra ut, eller då duger inte jag typ. Och då kanske man drar sig för att göra det istället”. Stier (2019) menar att vi skapar en bild av oss själva utifrån bemötande och respons från andra vilket idag till stor del sker på sociala medier, och informanterna är således rädda att inte få tillräckligt med respons på sina bilder vilket skulle rubba bilden de har av sig själva.

Informant F lägger själv ut mycket på Instagram men känner även hon en press på att få många likes. Hon menar att hon inte vill lägga ut bilder som hon vet inte kommer få många likes, för om hon inte får likes får hon ingen bekräftelse. Hon säger att hon inte tänker så mycket på bekräftelse egentligen, utan det blir mer som en belöning.

Då Instagram, enligt informanterna, till stor del visar ens utseende upplever de att det finns en stor press på hur man ser ut. Informant D lägger endast ut bilder på sig själv och säger även: “jag har väldigt mycket press att bilden måste vara perfekt”. Hon säger att hon får ångest av att se att andra får fler likes än henne och brukar då tänka att hon hade fått fler likes om hon hade sett ut som dem. Hon ifrågasätter sitt egna utseende, vilket får henne att må dåligt. Både informant A och B svarar, på frågan om vilken typ av bilder de inte hade kunnat lägga ut, att de aldrig hade kunnat lägga ut bikinibilder på grund av osäkerheten om vad andra ska tycka och tänka.

Flera av informanterna nämner psykisk ohälsa och ångest i samband med Instagram, influencers och perfektion. Informant C tycker att Instagram kan bli för mycket fokus på strävan efter det perfekta vilket hon menar kan leda till psykisk ohälsa. Hon orkar inte se för mycket perfektion utan väljer då att inte kolla så mycket på de som hon upplever har ett för perfekt flöde. Informant D försöker att inte följa för många influencers som hetsar om vilka kläder eller vilket smink man ska köpa, hon menar att hon kan få ångest om det dyker upp för mycket sådant i flödet. Hon brukar rensa bland de influencers hon följer, och väljer att avfölja de som hon upplever ger henne för mycket ångest. Hon menar att det som ger henne ångest är att hon vill se ut som tjejerna på Instagram, vilket hon inte gör och hon upplever att Instagram och influencers bidrar till mycket ångest och kroppskomplex bland unga tjejer.

23 Informant B säger att hon får ångest när hon ser vissa influencers och deras livsstil, då hon jämför sig mycket med dem. Hon menar att det bidrar till en inre stress över att man exempelvis måste tjäna lika mycket pengar som dem för att lyckas. Informant A uppger att hon mår dåligt av att ständigt jämföra sitt egna liv med influencers till synes perfekta liv, och menar att hon då “märker att man själv inte lever ett sånt bra liv”. Informant D kan känna att hon “ska” ha ett sådant liv som influencers har och kan många gånger ifrågasätta sitt eget. Även informant F upplever att hennes eget liv inte är så bra som influencers får sina liv att framstå. Samma informant får också “fomo” när hon ser på Instagram att vänner eller bekanta har roligt, och säger att hon då känner: “shit, jag kanske inte har lika kul i livet som dom, eller, jag ser inte ut som dom”. Det informanterna säger om psykisk ohälsa i samband med att jämföra sig med andra på sociala medier visar på att informanternas självuppfattning och den ideala självbilden inte stämmer överens, och enligt Stier (2019) är självuppfattningen det värdet vi tillskriver vår egen person. Att informanterna tänker dåligt om sig själva för de inte har samma liv eller utseende som andra på Instagram visar på att deras självuppfattning är långt från deras ideala självbild. Dittmar (2007) menar vidare att de allra flesta individer långt ifrån lyckas uppfylla idealen som målas upp av idealiserade media-modeller, vilket sannolikt leder till att många människor nedvärderar sig själva. Detta känns igen hos informanterna när de pratar om psykisk ohälsa i samband med Instagram och influencers. Jin et al. (2019) menar dessutom att konsumenter drabbas av mer avundsjuka när de utsätts för Instagram-kändisar jämfört med traditionella kändisar, eftersom de är lättare att relatera till.

4.5 Identitet

Informanterna är alla till en början osäkra på vad ordet identitet betyder, men efter lite eftertanke kommer alla fram till att det beskriver vem man är. Informant F tänker på personlighet och “vad som gör dig till dig”. Även informant D tänker att identitet är personlighet, hur man är som person, och att det är mer insida än utsida. Informant B tänker att det är vem man är både på insidan och utsidan. Hon menar att mycket i deras ålder kretsar kring utseende, vem man är och vad man har för vänner och saker, vilket allt tillsammans bildar ens identitet. Stets och Burke (2000) menar att hur en människa är i en grupp, alltså vad den gör, och vilken roll människan antar i gruppen, alltså vad den är, är viktiga för identiteten och utgör en stabilitet för människan i roller, situationer och grupper. Erikson (1968) menar att grupptillhörighet är speciellt viktigt för ungdomar i deras sökande efter sin identitet. Detta speglar vad informant B säger då hon påstår att identitet beror mycket på vad man har för socialt umgänge. Hon menar att identitet beror mycket på vad man har för omgivning och vänner och hur man väljer att vara utifrån de här vännerna. Hon tror även att det är viktigt att ha “bra, stabila vänner” för att skapa en bra identitet. Informant C tror att det är svårt att bygga upp sin identitet och att hitta “sin riktiga identitet” om man är osäker eller har dålig självkänsla. Hon tror influencers har särskilt stor påverkan på unga tjejer som inte hittat sig själva än och som kanske vill vara som influencers. Givet att Carlsson och Koppfeldt (2008) menar att media kan hjälpa människor att skaffa sig en position i grupper, vilket vidare stärker ens självkänsla och självrespekt, kan influencers hjälpa unga tjejer att skapa sin identitet och en uppfattning om vilka de är.

Alla informanterna menar att de har som intresse att följa influencers liv. Informant B säger att en av anledningarna till detta är att de är hennes förebilder på olika vis och informant D vet inte riktigt varför hon tycker att det är så roligt att följa influencers. Eriksson (1968) menar att ungdomar i alla tider har letat efter hjältar och idoler att följa och känna förtroende för. Han menar att det i ungdomsåren pågår en konflikt mellan identitet och förvirring och att denna förvirring uppstår på grund av ungdomars oförmåga att nöja sig med en identitet. Detta kompenserar de genom att överidentifiera sig med hjältar. En viss grad av kändisdyrkande är normalt och kan vara bra för social interaktion, nöje och underhållning (Reeves et al. 2012). Ett för stort dyrkande menas dock vara osunt. Det finns en tydlig

24 koppling mellan ett stort dyrkande av kändisar, materialism och tvångsmässigt shoppande och en osäkerhet kring den egna identiteten (ibid.).

4.5.1 Identitet och utseende

Samtliga informanter är överens om att utseendet är en viktig del av identiteten och vem man är. Många informanter vill säga att utseendet inte är viktigt men att det dessvärre inte är verkligheten.

Informant F säger att hon strävar efter att se ut på ett visst sätt eftersom det är en viktig del av den hon är. Informant B och D vill inte tycka att utseende är viktigt, men tycker absolut att det är det. De säger båda att det framförallt är viktigt för det första intrycket i mötet med nya människor, att utseendet då påverkar hur man blir uppfattad som person, vilket även informant A, C och E tycker. Giddens (1991) understryker detta och menar att utseendet är en viktig identitetsbyggande faktor. “Alltså, många säger ju att det yttre ger insidan en chans, typ. Det är ju ett väldigt ytligt uttryck, men jag resonerar mycket så”, säger informant B. Informant D säger följaktligen att det är viktigt för henne “att vara fixad och se bra ut för att skaffa kontakter och så vidare”. Stier (2019) talar om att det är just kroppen och det yttre som vi tänker på när vi tänker på en annan människa, att människans identitet är förankrad i kroppen. Informant A, B och D menar att utseendet är viktigt för det första intrycket men att det sedan är personligheten som spelar störst roll. Informant B säger att “när man har lärt känna en person så bidrar insidan och personligheten till om man blir finare eller fulare utseendemässigt”. Informant D menar att utseendet kan påverka identiteten på många olika sätt – att man till exempel kan få status av sitt utseende, men om man är för utseendefixerad så kan det också påverka identiteten negativt. “Att man liksom värderar andra grejer högre än vad man gjorde innan”. Jansson (2009) menar att expressiva konsumtionsinriktade livsstilar, där individen har möjlighet att uttrycka sig själv och sina aspirationer genom konsumtion, bidrar till en oavslutad identitet hos individen.

4.5.2 Identitet på Instagram

Informant B beskriver sin generation som en generation där “allting kretsar kring en telefon och en skärm och sociala medier och att skapa en personlighet på sociala plattformar”. Hon menar att hon lätt blir osäker på sig själv om hon till exempel får mindre likes än kompisar, och att hon således ifrågasätter sin identitet.

Enligt Stier (2019) skapar vi en bild av oss själva utifrån bemötande och respons som vi får från andra, vilket vi idag möts ofta av på sociala medier. Informant D menar att folk som man inte känner gör en första bedömning på Instagram, där framförallt utseendet är viktigt. Hon menar att andra får en bild av henne genom Instagram och därför är bilden av henne på Instagram viktig. Även informant B understryker vikten av att vara fin på Instagram. Hon har en tydlig bild av hur hon vill bli uppfattad där, även fast hon känner att hon inte alltid lyckas med den. Hon säger att hon framförallt vill bli uppfattad som fin och som att hon lever ett roligt liv. Hon säger att hon många gånger har tänkt tanken “Var den här bilden fin? Är jag en fin person?”. Informant F säger också att hon har en bild av hur hon vill bli uppfattad på Instagram – hon vill uppfattas som en rolig, skön brud med ett fint flöde.

Något som är vanligt i informanternas generation är även att ha flera olika Instagram-konton. Informant B beskriver det som att man har olika konton för olika sidor av sig själv och att de flesta i hennes generation har det. “Man har ett officiellt konto med seriösa, fina bilder och ett privat där man visar en roligare bild av sig själv och sitt liv, lite mer oseriöst”, säger hon. Informant B har dock två “privata konton” utöver det “officiella” – ett som hennes nära vänner får följa och ett som bara de allra närmaste

25 får ta del av. Både informant A, B och F har och beskriver dessa olika konton. Informant A beskriver att hennes “privata konto” har mer roligt innehåll medan hennes “öppna konto” är mer formellt med fina bilder. Informant F säger att hennes “privata konto” bara är för nära vänner och där lägger hon ut roliga saker, medan hennes “öppna konto” är mer som ett “inspo-konto”.

4.6 Konsumtionskultur

Den mest markanta positiva association som informanterna har till influencers är att de är inspirerande. Inspirationen handlar till stor del om utseende och kläder, och genom att influencers berättar vart de köper sina kläder och annat som får dem att se bra ut uppmuntrar de sina följare till att köpa samma saker. Denna typ av marknadsföring i kombination med hur viktigt informanterna tycker det är att se bra ut och hur mycket de ser upp till influencers pekar på hur stor påverkan influencer marketing och konsumtionskulturen har på informanterna.

Informant E säger att hon indirekt har köpt något tack vare en influencer, främst om någon har lagt ut en rabattkod. Informant C uppger att hon har tänkt köpa saker, men att det aldrig blivit av. Hon menar att hon bland annat hade tänkt köpa ett serum som gör ögonfransarna längre för att hon sett influencers få fina resultat av det och för att de har delat rabattkoder. Enligt Ha och Janda (2012) spelar kundens tilltro till influencers in när det kommer till att bli influerad till köp. Fromm och Read (2018) menar att influencers är till synes vanliga människor och är därför lätta för konsumenter att relatera till, vilket skapar förtroende. Samtidigt framkommer att informanterna ser influencers som sina hjältar, vilket utgör dem till hjältar som de litar mer på än andra kändisar. Informant D medger att hon har köpt saker på grund av influencers, framförallt smink som hon då sett influencers bli väldigt fina i. Hon tycker influencers är duktiga på att få produkter att se bra ut, vilket gör att hon blir sugen på att testa dem. Lim

et al. (2017) menar att kunder med positiv inställning till influencers generellt köper det som de

marknadsför. Informant F har en favorit-influencer, Hanna Schönberg, som har gjort många klädkollektioner för ett varumärke, något som hon uppger att hon handlat flitigt från. Informant A uppger att hon har köpt mycket på grund av influencers. Hon säger att det främst är på Instagram och andra sociala medier som hon upptäcker saker att köpa, och fortsätter: “Ja men om nån känd har det lockas man liksom mer till att köpa det själv”. Hon lockas mest till att köpa kläder och accessoarer av influencers och säger att hon vill ha likadana kläder som influencers med bra klädstil.

Informant B är kritisk och tycker att influencers tipsar om produkter hela tiden och således bidrar till köphets. Hon menar att man blir påverkad till att försöka passa in och följa normer, och att influencers enda uppgift är att uppmuntra köpkulturen vilket de gör på ett, enligt henne, hetsigt sätt med bland annat rabattkoder. Samtidigt medger hon att hon har köpt mycket på grund av influencers - bland annat hudvård, kläder och skor. “Det där var snyggt, det där vill jag uppnå, typ. Och för att uppnå det så måste jag ju köpa de skorna”, säger hon. Giddens (1991) menar att kläder inte bara utgör social identitet utan i modern tid även har blivit en viktig del av skapandet av den ena identiteten, och att hur vi klär oss påverkas av bland annat grupptryck och reklam.